Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 16 oktober 1948 - Rekylfri kanon, av W S - Överljudfart i England, av sah - Butan som flygplanbränsle, av sah - Avgasenergi till kylning, av sah - TNC: 19. Fukt, fuktig, fuktighet, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70fi
TEKNISK TIDSKRIFT
mala skottvidd mot punktmål är ca 2 000 m. Vapnet
fastställdes 1945 för anskaffning till armén. Denna pjäs ökade
avsevärt infanteriets eldkraft, men lavetten var alltför
konventionellt artilleristiskt utformad, och det torde numera
vara möjligt att göra ett vapen med samma
skjutegenskaper betydligt lättare. Den rekylfria kanonens
användning i framtiden torde bli som ett lätt gevär med stor
kaliber och med projektiler med riktad sprängverkan. I USA
finns t.ex. ett 57 mm gevär, som väger endast 20 kg. Det
skjuter en 1,2 kg projektil med hastigheten 360 m/s. Även
dessa data torde dock numera kunna förbättras avsevärt.
Naturligtvis har även de rekylfria vapnen sina nackdelar.
De ger visserligen en vinst i form av lägre vapenvikt, men
å andra sidan en förlust i form av större
ammunitionsvikt. Då varje vapen skall kunna skjuta tusentals skott,
betyder det enskilda skottets viktökning en hel del
olägenheter. Dessutom ger de bakåt utrusande krutgaserna en
kraftig eldflamma, som lätt röjer vapnets plats. Dessa
olägenheter till trots får den nya vapenprincipen säkert många
användningsområden (Teknikens Värld 1948 h. 12). W S
överljudfart i England. Den 6 september 1948 flögs en
de Havilland flygande vinge DU 108 med en hastighet
motsvarande Mach-talet 1,1. Ändamålet med flygningen var att
skaffa ytterligare erfarenheter vid hastigheter över Mach
0,96, vilka hade uppnåtts vid flera tidigare flygningar. På
12 000 m höjd satte emellertid föraren planet i dykning
tills hastigheten överskred Mach-talet 1. Hastighetsmätaren
visade 650 km/h, vilket vid ifrågavarande flyghöjd
motsvarar över 1 100 km/h verklig lufthastighet.
Yttertempera-turen var omkring — 30°C. Inga olägenheter förmärktes
under flygningen i form av kompressionsstötar eller dålig
stabilitet, utan endast ett markerat hårdnande av
styrorganen. Flygplanet är en tredje prototyp, i något
modifierat utförande efter den andra prototyp, med vilken
Geoffrey de Havilland förolyckades då planet 1946 bröts
sönder i luften.
Den engelska prestationen står ännu ett gott stycke efter
den amerikanska Bell XS-l:s flygning vid Mach 1,4
(Tekn. T. 1948 s. 46) eller standard jaktplanets North
American F-86 A prestation att med full beväpning nå
1150 km/h under planflykt på 10 000 m höjd (Flight
16 sept. 1948; Aviation Week 20 sept. 1948). sah
Butan som flygplanbränsle. I USA har försök gjorts att
driva ett tvåsitsigt Cessna-plan med flytande
butan-natur-gas. Från bränslebehållaren ledes butangasen längs motorns
oljeledningar, genom vilkas värme den förångas, och
därefter genom en vanlig förgasare till förbränningsrummet.
Starten sker på vanlig flygbensin; så snart planet är i
luften sker omkoppling till butan med en tvåvägskran,
vilket är den enda ändring som det nya bränslet kräver.
På vanlig bensin utvecklade Cessna-planets motor 2 600
r/m mot 2 500 r/m på butan. På grund av gasens
jämnare förbränning anses den vara skonsammare mot motorn
än bensin; den största fördelen är annars en avsevärd
minskning av bränslekostnaden, eftersom butangasen, i
vikt räknat, kostar endast en fjärdedel av bensinen
(Aviation Week 24 nov. 1947). sah
Avgasenergi till kylning. I Consolidated-Vultees
tvåmotoriga passagerarflygplan Convair 240 utnyttjas
avgasenergin för att öka hastigheten och för kylningen. Från
varje motor blåses avgaserna, vars temperatur är 1 600—
1 800°, in i två munstycken, vilka mynnar ut i vingarnas
akterkant. Samtidigt medsuges kall luft, som blandas med
avgaserna och kraftigt expanderar, så att gashastigheten
stegras till 2 400 km/h vid munstyckenas utlopp. Det
erhållna extra tillskottet i framdrivande kraft motsvarar
225 hk och ökar planets hastighet med 19 km/h. Den
insugna kalluften — ca 32 000 m3/h per motor vid fullt
varvtal — får även kyla motorerna. Härigenom löses
kyl-ningsproblemet vid marken, varjämte motorgondolerna
inte behöver ha några kylflänsar, utan kan få en obruten
strömlinjeform. Det nya kylsystemet ger Convair-planet
möjlighet att starta med en total vikt, som ligger 900 kg
högre än med det gamla kylsystemet. sah
TNC
19. Fukt, fuktig, fuktighet
I vardagsspråket användes ordet fukt enligt Svenska
Akademiens stora ordbok oftast oin väta varav väggar eller
föremål o.d. i ett hus eller rum är genomdränkta eller
täckta, och om instängd fuktig (och unken) luft.
Adjektivet fuktig betyder enligt samma källa: genomträngd av
eller betäckt med (en lätt) väta; i fråga om luft: fylld av
vattenångor, dimmig, dunstig; i fråga om rum o.d. även:
som lider av fukt.
Inom tekniken har man behov av ordet fukt med
strängare preciserad innebörd, t.ex. i samband med
hygrosko-piska material. Adjektivet fuktig måste förbli mångtydigare.
Fuktighet, som främst borde betyda egenskapen att vara
fuktig, har inom meteorologin fått en specialbetydelse som är
mycket svår att rubba, nämligen halten av vattenånga i luft.
Efter upprepade rundfrågor och diskussioner under
loppet av flera år har TNC kommit till det resultat som
framgår av nedanstående definitioner och anmärkningar.
vatten, 1 (allmänt:) kemiska föreningen H,() i alla dess
aggregationsformer, även is, kristallvatten, fukt,
vattenånga, 2 (speciellt:) H.,0 i vätskeform
fukt, vatten som i fasta kroppar eller massor är fasthållel
hygroskopiskt under fibermättningsgränsen eller kapillärt,
eller som häftar vid kroppsytor eller förekommer som
dimma i luften
Anm. Termen fukt användes ej inom meteorologin.
vattenhalt, förhållandet mellan den i en viss
materialmängd ingående mängden vatten (se d.o. 1) och hela
materialmängden; jfr fukthalt
fukthalt (icke: fuktighetshalt), förhållandet mellan den i
en viss materialmängd ingående mängden fukt och hela
materialmängden; huruvida mängden mätes som vikt eller
volym får omtalas särskilt eller framhållas genom
angivande av måttenheter, t.ex. kg/kg, g/m3, viktproc.
fuktig; f. kropp, kropp med stor fukthalt eller med
avsevärd mängd fukt på ytan; f. luft, luft med stor
vattenånghalt eller med dimma; fuktigt rum, rum med sådana
förhållanden i fråga om temperatur och luftens fukthalt
att vatten är utfällt eller ofta utfälles på väggarna eller
andra kroppsytor; /. vattenånga, vattenånga vari finns
inblandat vatten i vätskeform; motsatsen till f. i alla dessa
användningar är torr
Anm. Med hänsyn till den nu gängse användningen av
substantivet fuktighet, se d.o. 2, kan man för luft med
dimma ävensom för fuktig ånga ofta med fördel använda
adjektivet våt.
fuktighet, 1 egenskapen att vara fuktig; [-2[vatten]ånghalt-] {+2[vatten]ång-
halt+} i luft (icke: fuktighetshalt), förhållandet mellan den
i en viss mängd luft ingående mängden vattenånga och
totala mängden; huruvida mängden mätes som vikt eller
volym får omtalas särskilt eller framhållas genom
angivande av måttenheter, t.ex. kg/kg, g/m3, viktproc.
Anm. Med fuktighet förstås ofta helt konkret det i
ångform i luften förefintliga vattnet; detta kallas tydligare för
vattenånga. Även andra betydelser inlägges i ordet
fuktighet, mer eller mindre inbegripande fukt (se d.o.) och annat
vatten i vätskeform.
relativ fuktighet <= relativ [vatten]ånghalt i luft,
förhållandet mellan rådande vattenånghalt i luften och
mättnings-halten vid samma temperatur, eller — vilket ger samma
resultat — förhållandet mellan motsvarande ångtryck
vattenkvot, fuktkvot, [vatten]ångkvot; dessa
storhets-namn svarar helt mot vattenhalt, fukthalt och [-[vatten]ånghalt-] {+[vatten]ång-
halt+} utom däri att i förhållandetalets nämnare icke skall
stå hela mängden utan i stället den vatten-, fukt- eller
ång-fria mängden J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
