Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 23 oktober 1948 - Förslaget om havsnivåkanal vid Panama, av K A Fröman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 oktober 1948
677
Förslaget om havsnivåkanal vid Panama
Byråchef K A Fröman, Stockholm
Panamakanalen öppnades officiellt den 15
augusti 1914 men blev under första åren av sin
tillvaro flera gånger spärrad av jordras. Kanalen
(fig. 1)- går huvudsakligen i sydostlig riktning
från Colon vid Karibiska havet till Panama vid
Stilla havet. Hela kanalleden, inklusive den
genom dämning av Chagres-floden vid Gatun
bildade stora sjön, har en längd av omkring 65 km,
frånsett ca 15 km uppmuddrade infartsrännor.
Nära Stillahavskusten har även -— genom
dämning av Rio Grande — bildats en sjö. Kanaldjupet
är ingenstädes under 12,8 m. Gatunsjöns
vattenyta ligger 25—26,5 m över havsnivån.
Höjdskillnaden övervinnes med tre kopplade slussar vid
Gatun samt på Stillahavssidan med en enkel sluss
vid Pedro Miguel och två kopplade slussar vid
Miraflores. Alla slussarna äro dubblerande, så
att trafik kan obehindrat fortgå i båda
riktningarna. Varje sluss är 305 m lång, 33,5 m bred och
13,7 m djup. Kanalens bottenbredd varierar
mellan 300 m i Gatunsjön och 91,5 m i
Gaillard-skärningen ovanför Pedro Miguel.
På grund av beslut av USA:s kongress, godkänt
av presidenten den 28 december 1945, har den
utredning om Panamakanalen verkställts, för
vars resultat här redogöres på grundval av nio
föredrag, som utredningens chef, överste J H
Stratton, och några av hans närmaste
medhjälpare, hållit inför American Society of Civil
Engineers. Utredningen har resulterat i ett
uttalande, att endast en havsnivåkanal kan motsvara
framtidens krav från den interoceana trafikens
och särskilt det nationella försvarets talesmän.
Den nuvarande kanalen anses, enligt
trafikberäkningar av professor Roland L Kramer vid
University of Pennsylvania, ha tillräcklig
kapacitet fram till 1960. För att möta den trafik, som
vid av krig o.d. orubbad utveckling kan förväntas
under återstoden av detta århundrade, skulle en
ombyggnad — med bibehållande av slussar
—-kunna utföras till en kostnad av 130 M$ (miljoner
dollar). Om man även önskar säkerställa trafiken
emot krigföring med vanliga min- och
spräng-bomber skulle erfordras nya slussar och
säkerhetsdammar till en uppskattad kostnad av 2 308
M$. Då man emellertid måste räkna med även
626.92(862.1)
atombombning vid ett kommande krig, har man
kommit till den slutsatsen att endast en
havsnivåkanal kan fylla anspråken på största möjliga
trafiksäkerhet. Det anses möjligt att utföra en
sådan på tio år till en kostnad av ca 2 483 M$.
Redan fransmännen avsågo, när de 1882
började arbetena för en Isthmus-kanal, att den skulle
förläggas i havets nivå, men övergingo sedan till
att arbeta för en slussled, en uppgift, vilken de
dock som känt av ekonomiska orsaker aldrig
kunde genomföra.
Trafikens utveckling och framtida trafikbehov
Fig. 2 visar trafikens utveckling dels i
Suezkanalen, dels i Panamakanalen samt den
beräknade framtida tillväxten av trafiken genom
Panamakanalen under fredliga förhållanden.
Suezkanalens trafik kulminerade 1937 med ca
36 milj. nettoregisterton, inberäknat all trafik
utom kanalens egna drift- och underhållsfartyg.
Panamakanalens kommersiella trafik steg 1930
och 1939 till 27 à 28 Mt, varvid dock ej
inberäknats avgiftspliktiga fartyg under 300 t.
Panamatrafiken har av Kramer beräknats växa
till 45 Mt år 1960 och ca 86 Mt år 2000.
Sedan kanalen öppnades 1914 ha (t.o.m. 1947?)
passerat 198 000 fartyg, varav 142 000
avgifts-pliktiga. Krigstrafiken under 1941—45 uppgick
till nära 17 000 fartyg. Om ingen kanal vid
Isthmus funnits skulle enligt uppskattning extra
kostnaderna för fartygens drift och för ökade
eskorter o.d. överstigit 1 500 M$.
Föredrag i Föreningen för Inre Vattenvägar den 1 juni 1948 och
STF:s avd. Väg- och Vattenbyggnad den 4 oktober 1948.
Fig. 1. Plan av nuvarande Panamakanalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
