- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
689

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 23 oktober 1948 - Förslaget om havsnivåkanal vid Panama, av K A Fröman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23 oktober t OAS

689

För schakt över + 270 har beräknats
transport med truckar till torra tippar. Det har härvid
visat sig mest ekonomiskt att använda 4 m3
skopor och 15 m3 truckar.

I schakt, varifrån massorna transporteras med
pråmar har det visat sig ekonomiskt att använda
grävskopor och släpskopor med en kapacitet upp
till 19 m\ Ehuru icke direkt erfarenhet finnes
från användning av så kraftig materiel, då
vi-daretransport av massorna kräves, har man
räknat med grävmaskiner med minst 19 m3 skopor,
varvid det givetvis blir möjligt att ta mycket
stora block, men samtidigt nödvändigt att ha
synnerligen robust byggda pråmar. Denna
materiel har tillräcklig räckvidd för att utta 55 m
breda schakt.

Borrning och sprängning

Man har på grund av vunna erfarenheter
räknat med att använda roterande borr för mjukt
och medelhårt berg samt stöt- eller kärnborr för
hårt berg. Borrhålsavstånden variera mellan
2,4 X 2,4 m för hårt berg till 5,5 X 5,5 m för
mjukt berg. Borrdjupet (pallhöjden), skulle bli
omkring 27 m, motsvarande den höjd, på vilken
grävmaskinerna med fördel arbeta. Man räknar
även med utsprängning av stora schakt med
användning av minor eller sprängtunnlar för att
spara borrning och sprängämnen. Enligt från
Panamakanalbygget vunnen erfarenhet varierar
åtgången av dynamit mellan 0,15 och 0,45 kg/m3
vid sprängning i torra schakt. De planerade
metoderna för schaktning i torra schakt skulle
enligt beräkning spara 15 % av kostnaderna (9 000
man per år i personal) och möjliggöra tio års
byggnadstid mot femton enligt äldre metoder.

Muddring och undervattenspr ångning

För att möjliggöra utschaktning till 44 m under
Gatun-sjöns nuvarande nivå utan vattenytans
sänkning i etapper är det oundgängligt att
använda speciell utrustning. En särskild konferens
med ett trettiotal erfarna entreprenörer m.fl.
hölls i mars 1946 för att diskutera dessa
problem. Avtal träffades också om konstruktion av
nya mudderverk, nämligen sugmudderverk och
paternostermudderverk för muddringsdjup
intill 44 m, samt enskopsmudderverk för djup
intill 26 m. Man avser även att begagna
paternosterverk med 27 m maximalt arbetsdjup för
första utgrävning av sprängsten.

Sugmudderverken (fig. 27) skulle arbeta med
en "mellanledspump" (booster-pump), monterad
på mudderramen under vattenytan. Pumpen är
monterad i en tät låda, så att den lätt kan rensas
vid behov. Mudderramen, som är 60 m lång, är
bland annat utrustad med flyttankar. Även
förankringsanordningen för mudderverket är
synnerligen kraftig, stödd 27 ni under vatten av en
slrävarm. Sugröret har 1,25 m diameter och ut-

Fig. 21. Sugmudderverk för 145’ (4-4 m) arbetsdjup.

loppsröret ca 1 m diameter. Huvudpumpen
drives av en ångturbin 0111 normalt 8 000—10 000
hk. Skärmotorn är på 2 000—2 500 hk och
booster-pumpen, som drives elektriskt från
stranden, är på 8 000 hk.

Paternostermudderverk (fig. 28) ha visat sig
väl användbara för utgrävning av sprängsten,
ehuru de allmännare begagnas för grus och
jordarter. I Kalifornien har ett sådant mudderverk
arbetat till 37 111 djup vid guldfält och det har
talats 0111 dylika verk för 60 ni arbetsdjup. För
Panama-havskanalen förut sättes, som nämnts,
att använda två nya typer av paternosterverk,
det ena för 45, det andra för 27 ni arbetsdjup,
med skopramar av 72 ni resp. 50 ni längd. För
att underlätta utbyte av delar få båda typerna
likadana maskinerier. Man har övervägt
skop-storlekar av upp till 4,5 m3 men stannat vid ca
1,5 m3, vilket ändock är tre gånger så mycket,
som man hittills vanligen begagnat.
Skrovlängden blir 109 m, bredden 30 m, djupet 4 m.
Maskineriet blir dieselelektriskt, med fyra 1 600 hk
direktkopplade maskiner; huvudspelet blir på
2 500 hk.

Av enskopsverk (fig. 29) avses den antagna
typen arbeta till 26 m djup, vilket är betydligt
mer än någon sådan maskin presterat. Skrovet
får en längd av 60 m, en bredd av 25 ni och ett
djup av 4,2 ni. Skopkapaciteten blir 15 à 23 m3
och det dieselelektriska maskineriet på 1 000 hk.

Prov ha utförts med borrning och sprängning
i pallar om ca 7,5 m vardera ned till 38 m

Fig. 28. Paternostermudderverk för 145’ (44 m)
arbetsdjup.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0701.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free