Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 30 oktober 1948 - Synpunkter på konstruktionen av svenska krigsflygplan, av Lars Brising
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 oktober t OAS
701
Synpunkter på konstruktionen
av svenska krigsflygplan
Civilingeniör Lars Brising, Linköping
Den tid är längesedan förbi, då konstruktionen
av ett krigsflygplan kunde sägas vara en enda
mans verk. I stället har denna arbetsuppgift i
högsta grad utvecklats till att bli vad
amerikanarna kallar "team work", en uppgift för en stor
och välorganiserad grupp av tekniker med olika
kvalifikationer. Därtill kommer, att denna grupp
är hänvisad till ett omfattande samarbete med
militära myndigheter, forskningsinstitutioner
och experter av olika slag, så att alla dessa
resurser och erfarenheter kan kombineras till ett
resultat, som står sig i den hårda internationella
konkurrensen. Konstruktion av krigsflygplan är
sålunda icke minst en organisatorisk uppgift.
Organisation
De olika stadierna för en flygplankonstruktions
tillblivelse kan sägas vara: projektering,
egentlig konstruktion, prototijputprövning och
seriekonstruktion. Det är önskvärt, att alla dessa
stadier planeras och genomgås inom en och samma
huvudavdelning, en konstruktionsavdelning i
mer vidsträckt bemärkelse.
Hur en sådan konstruktionsavdelning vid Saab
i Linköping är organiserad framgår i stora drag
av tablån, fig. 1. Häri ingår sålunda, förutom de
egentliga konstruktionskontoren även speciella
avdelningar för planering, forskning, beräkning
och utprovning. De egentliga
konstruktionskontoren har tilldelats endast en eller ett fåtal flyg-
Fig. 1. Organisationsplan för en konstruktionsavdelning.
623.746(485)
plantyper vardera och skall vara samordnande
organ för dessa typer. De speciella
avdelningarna däremot arbetar samtidigt med alla aktuella
flygplantyper på de olika stadierna och
genomför inom sig en viss uppdelning och
specialisering på de olika typerna. Man har sålunda sökt
göra en kombination av organisation på bredden
(fackkunskap) och längden (typkunskap), och
denna lösning har givetvis som alla andra
organisationsplaner både fördelar och nackdelar.
I stort sett torde den dock vara typisk för
modern flygindustri.
Det rena "ingenjörsarbetet" i samband med
konstruktionen av ett medelstort, modernt
krigsflygplan är av storleksordningen en halv miljon
arbetstimmar, och huvuddelen av denna
arbetsmängd måste i regel upparbetas under loppet av
högst 3—4 år, om flygplantypen skall vara
modern då den blir färdig. Den tillfälliga
belastningen -är därunder mycket ojämn på de olika
avdelningarna. Man försöker därför ha ett
lämpligt antal flygplantyper samtidigt under
utveckling med förskjutning på sådant sätt, att toppar
och vågdalar i stort sett utjämnar varandra. Hur
detta i princip kan se ut visas schematiskt i
tidsdiagrammet fig. 2. Den sålunda utjämnade
belastningen blir då bestämmande för
konstruktionsavdelningens totala personalbehov, 300—
400 man, och detta utgör i själva verket den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
