Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 6 november 1948 - Forskning och ingenjörsvetenskap vid General Electric Co., av Ernst F W Alexanderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 november 1948
717
Forskning och ingenjörsvetenskap
vid General Electric Co.
Dr Ernst F W Alexanderson, Schenectady
Den skapande ingenjören och forskaren ha
samma temperament, men egenheterna i dessa
två kallelser äro så olika, att de måste
representeras av oberoende och självständiga
organisationer. Forskningen har traditionellt funnit sitt
hem vid universiteten och ingenjörskonsten sitt
hem i industrin. Omkring år 1900 tog emellertid
General Electric ett radikalt steg genom att föra
tillsammans vetenskaplig forskning och industri.
Ett laboratorium för vetenskaplig forskning
grundlades med en organisation, som lämpade
sig för arbete under den traditionella
akademiska friheten och under ledning av
framstående forskare. Min första beröring med General
Electric var genom Charles P Steinmetz, som hade
mycket inflytande på beslutet att grundlägga
detta laboratorium för vetenskaplig forskning.
Steinmetz var själv en symbol för de
strävanden, som länka tillsammans ingenjören och
forskaren och som nu ofta kallas "creative
engineer-ing", skapande ingenjörskonst, men han förblev
ingenjör. De vetenskapsmän, som gjort General
Electric Research Laboratory till en sådan
framstående institution, äro Willis R Whitney, William
D Coolidge och Irving Langmuir. Under ledning
av Steinmetz i mina yngre år, och allt sedan dess
har jag varit i intim beröring med Research
Laboratory men jag har förblivit ingenjör i mina
uppgifter och intressen.
Det finns en god orsak för att göra denna
skillnad mellan forskning och ingenjörskonst. Den
skapande ingenjören har samma temperament
som forskaren, men de ha skilda kallelser.
Forskaren har såsom sitt ändamål att frambringa
nytt vetande under det att ingenjören har för
avsikt att frambringa någonting av praktisk
användbarhet. Meningsutbyte mellan forskare
och ingenjörer leder ofta till nya uppfinningar.
Sådant utbyte av idéer bör vara informellt och
intimt: under kamratligt samspråk och vid
tillfällen, då den ene visar den andre framsteg i
sina arbeten. En ingenjör har kanske något på
sinnet, som han vill utföra, men en länk fattas i
hans planer. Forskaren gör en ny upptäckt, men
han vet inte hur han kan använda den. De
samtala 0111 problemen och resultatet blir en ny upp-
Föredrag den 7 oktober 1948 på inbjudan av Svenska
Teknologföreningen, Ingeniörsvetenskapsakademien och K Tekniska Högskolan.
001.891 : 621.3
finning. Detta har hänt upprepade gånger och
våra viktigaste framsteg ha gjorts på detta sätt.
Dessa framsteg äro vanligtvis oväntade. Detta
är i synnerhet fallet med de stora och viktiga
stegen. De bero i hög grad på en tillfällighet och
en forskare med skarp observation, som kan ge
denna tillfällighet en riktig tydning. När vi säga,
att resultatet är oväntat, så underförstås
naturligtvis, att framsteg kunna påräknas med stor
säkerhet, när män med forskarens temperament
få arbeta tillsammans i en atmosfär av frihet.
Det är nästan mer en regel än ett undantag, att
de börja sitt arbete med ett visst problem, men
de ändra sin kurs så att de finna en oväntad
lösning till ett annat problem. Detta är ett faktum,
som är väl känt bland dem, som ha erfarenhet
av upptäckter och uppfinningar. Den förståelse,
som jag i detta avseende fann vid General
Electric, avgjorde mitt beslut att stanna i Amerika.
Jag arbetade under många underchefer på olika
områden, men när jag hade en ny idé, så kunde
jag alltid gå till överingenjören, E W Rice, som
hörde på vad jag hade på hjärtat. Om han
godkände det skrev han sina initialer på min
begäran. Med detta godkännande kunde jag då få
en "shop order" och sätta mig i förbindelse med
en förman och en maskinarbetare, som kunde
hjälpa mig att utarbeta min idé. Rice förstod, att
en uppfinnare måste ha frihet att följa sina egna
instinkter och A G Davis, chef för
patentavdel-ningen, förklarade många gånger, att bolagets
affärsmän måste följa dessa forskares och
ingenjörers ledning.
En åsikt har ofta uttryckts och på ett
övertygande sätt, att upptäckter och uppfinningar
äro resultat av intuition mer än av logiskt
tänkande. Vittnesbördet från dem, som ägna sig åt
sådana arbeten, är nästan enhälligt, att så är
fallet. Det är på morgonen, just då man vaknar,
som de bästa idéerna komma fram. Det ser ut
som om alla våra erfarenheter vore lagrade i vårt
undermedvetna och tillgängliga vid behov. I
samband med ett visst problem har man kanske
utnyttjat alla sina erfarenheter utan resultat,
men så blir man intresserad av ett annat
arbetsfält eller utbyter idéer med någon annan. En ny
faktor kommer då in i spelet och nya
idékombinationer bildas, som ge en ny uppfinning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
