- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
718

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 6 november 1948 - Forskning och ingenjörsvetenskap vid General Electric Co., av Ernst F W Alexanderson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

718

TEKNISK TIDSKRIFT

Elektronik

Ett gott exempel på detta är Langmuirs
uppfinning av den gasfyllda glödlampan. När
Lang-muir kom till Research Laboratory sade Whitney
till honom, att han skulle se sig om en liten tid
och välja vilket ämne, som intresserade honom.
Han valde att studera lampor men icke med
tanke på att göra en bättre lampa. Om detta hade
varit hans avsikt, så hade han antagligen försökt
att göra ett bättre vakuum, för det var ett axiom
på den tiden, att ju bättre vakuum desto bättre
lampa. Han ville i stället skaffa sig fundamental
kunskap 0111 effekten av de gaser, som
lamp-fabrikanten icke hade lyckats pumpa ut. Dessa
undersökningar togo flera år och några
ekonomer började bli oroliga, men han fick hålla på
och göra vad han ville. Under loppet av dessa
experiment gjorde han några helt oväntade
iakttagelser beträffande effekten av gaser på
glödtråden i lampan. Resultatet blev en lampa, fylld
med argon, och en glödtråd, som kunde fungera
vid mycket högre temperatur. Det var också
nödvändigt att utbilda glödtråden på ett helt annat
sätt, så att inte för mycket energi skulle
förloras i den omgivande gasen. Det är denna
lampa, som vi nu alla använda. Det är också ett
exempel på en uppfinning, som kommer direkt
från vetenskaplig forskning. Langmuir har givit
vittnesbörd 0111 att omständigheterna vid denna
uppfinning voro både egendomliga och alldeles
oväntade, när han började sitt arbete.

Men detta var endast början av en kedja av
händelser. Genom sina undersökningar av en
glödtråd i vakuum fann han, att Richardsons lag
för elektronemissionen relativt temperaturen
icke längre var korrekt, när vissa spänningar
överskridas. Langmuir formulerade då sin lag
för rymdladdning, som anger, att
elektronströmmen varierar med potensen 1,6 av spänningen.
Coolidge höll då på med röntgenrör, som på
den tiden voro beroende av närvaro av gas.
Langmuirs arbeten med elektronemission gav
honom då en idé för konstruktion av mycket
bättre röntgenrör med högt vakuum. Detta var
en revolution för röntgenteknikens praktiska
tillämpning på sjukhus. Efter hand ledde denna
revolution till röntgenapparater för flera hundra
miljoner voit. Sådana spänningar kan man ju
knappast tänka sig eller ens tro på förrän det
förklaras, att det icke är samma sorts voit, som
vi ha på kraftöverföringar. Voit i detta fall anger
elektronens kinetiska energi. Om en elektron
passerar genom en spänningsskillnad av 100 voit
i dess vanliga bemärkelse, så är dess kinetiska
energi 100 elektronvolt. Genom magnetiskt
induktiva eller successiva statiska impulser kan
man emellertid pumpa in i en elektron hundra
miljoner elektronvolt. Dess hastighet ökar
därvid tills den är nära ljusets hastighet och då kan
den icke gå fortare, men om energi fortfarande

pumpas in, så tar den formen av en ökad massa
i enlighet med Einsteins ekvation. På detta sätt
kan man nå upp till flera hundra miljoner voit.

Om vi nu förflytta oss tillbaka till den tid, då
Langmuir utarbetade sin lag för
elektronemission, så höll jag då på med ett radiosystem,
som använde högfrekvensmaskiner. En av mina
idéer var den, att det skulle vara möjligt att göra
radiomottagare med mycket överlägsen
selektivitet, om man hade en förstärkare för
radiofrekvens, så att man kunde öka selektiviteten i
geometrisk progression genom successiva
avstäm-ningar. Jag hade hört talas om de Forests
audion, men jag fick den upplysningen, att den
icke kunde användas såsom förstärkare av
radiofrekvens emedan dess funktion berodde på
närvaro av joniserad gas. Omedelbart tänkte jag
på Langmuirs arbeten och jag frågade honom,
om han icke kunde göra ett rör för
radiofrekvens. Det trodde han säkert, att han kunde
göra, och efter några veckor var han i stånd att
demonstrera min teori för progressiv
avstämning. Mer än tio år efter denna uppfinning
befanns det att mitt patent på progressiv
avstämning av radiomottagare var mycket viktigt för
radioindustrin, som då redan hade nått en
betydande utveckling. Patentet stod sig i fyra
successiva domstolsutslag och resultatet blev ett
licenssystem för radiopatent, som har visat sig mycket
fördelaktigt för radioindustrin.

Det nya mottagarröret var dock endast början
på en ny revolution inom elektroniken.
Langmuirs upptäckter av lagarna för
elektronströmning i högt vakuum ledde till tanken, att
elektronrör kunde konstrueras för hög spänning och
hög effekt. Denna utveckling hade omedelbart så
stor framgång, att det blev klart för mig, att
rörgeneratorer skulle komma att användas i stället
för högfrekvensmaskiner för alla radiosändare
utom för de längsta våglängderna. Därför gav
jag upp alla planer på utvecklingen av maskiner
för kortare våglängder och omställde mina
intressen till elektronteknik. Att jag därmed
lämnade bakom mig de radiosändare, som blivit
kända under namnet "Alexanderson
Alterna-tors", gjorde mig inte det ringaste bekymmer.
Det bör emellertid nämnas, att dessa stationer
fortfarande äro i bruk, bland dem den svenska
radiostationen i Grimeton. Under senaste
världskriget flyttades i hemlighet en av dessa
stationer till Pearl Harbor och jag blev verkligen
förvånad, när efter kriget en god vän skickade mig
ett fotografi från ön Guam, som visar en stor
skylt i vildmarken med orden "Alexanderson
Alternator".

Storkraftöverföring

Sedan vi lärt oss att omvandla likström till
växelström på elektronisk väg för radiostationer föll
det mig in att ännu större kraftbelopp skulle kun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0730.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free