Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 6 november 1948 - Ny telegrafapparat, av sah - En cirkulationselkamin, av W S - Seriekondensatorer, av Je - Frekvensomläggning i USA, av Je - Kraftledning flyttad under spänning, av Je - Rättelse, av C G Lagerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
732
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Telegrafapparat i gammalt och nytt utförande.
Ny telegraf apparat. Telegrafapparaten, den äldsta av de
elektriska kommunikationsmedlen, har hållit sig praktiskt
taget oförändrad till våra dagar. L M Ericsson har nu
konstruerat en ny telegrafapparat, som till utseendet
radikalt skiljer sig från det hävdvunna utförandet; den
utmärker sig dessutom genom att den dels kan ta emot flera
meddelanden samtidigt, dels använder en ny princip för
nedskrivning av tecknen. Skriften på telegrafremsan
utförs med en zinkrulle, som vid skrivning trycker mot den
specialpreparerade pappersremsan, på vilken metallstoff
avsättes och lämnar en svartgrå skrift. Man undviker på
så sätt skrivbläckets olägenheter: dels torkar detta då
apparaten icke användes, dels kräver det regelbunden
påfyllning; zinkrullen å andra sidan nötes helt obetydligt, endast
0.1 mm per 10 km papper. Apparaten har utrymme för
upp till sex skrivreläer med var sin zinkrulle, så att sex
telegrafmeddelanden kan mottas samtidigt. Detta krävs
t.ex. för registrering av samtidiga eldsvådesignaler på
brandstationer; för detta ändamål utförs apparaten även
med automatisk start av den elmotor som matar fram
pappersremsan, så att denna icke förbrukas annat än då
under den tid meddelandet utsändes (Ericsson Rev. 1948
h. 2). sah
En cirkulationselkamin med indirekt värmeöverföring
utställdes på S:t Eriksmässan 1948. Kaminen, fig. 1,
innehåller en hermetiskt tillsluten rörslinga 2 av stål, vilken
är fylld med en vätska, xylol, så högt att endast den
översta horisontala delen b är tom. Vid den ena vertikala
rörgrenen a är fastsvetsad en i båda ändar öppen ståltub
1, i vilken värmekroppen är insatt; värmekroppen kan lätt
bytas ut. Hela anordningen är innesluten i ett plåthölje,
som nedtill är öppet och upptill har ett antal utströmnings-
Fig. 1. Elkamin med indirekt värmeöverföring.
öppningar för luft, som passerar genom kaminen.
Värmekroppen bringar vätskan i rörgrenen a till kokning,
varigenom den varma vätskan slungas upp i rörgrenen b och
en snabb vätskecirkulation uppstår i slingan. Vätskan
avger därvid värme dels till den luft, som strömmar igenom
kaminen, dels via bärplåtarna 4 till ytterhöljet. Höljets
temperatur är endast 65°C, varför någon risk för
brännskador eller eldfara genom beröring inte finnes. Något
utbyte eller påfyllning av vätska behöver inte ske. W S
Seriekondensatorer. Som ett led i förstärkningen av
kraftöverföringen från Norrland till Mellansverige kommer
ett seriekondensatorbatteri att insättas i en 480 km lång
220 kV linje. Batteriet dimensioneras för ca 30 MVAr och
kompenserar för 25 % av linjereaktansen, varigenom
överföringsförmågan beräknas växa med 35 MW.
Projekteringen av batterit med tillhörande skyddsutrustning har skötts
av Vattenfallsstyrelsen i nära samarbete med Asea,
Liljeholmens Kabelfabrik och Sieverts Kabelverk. Batterit, som
blir det största i världen av detta slag (amerikanarna har
10 MVAr vid 66 kV), väntas komma i drift 1949. Je
Frekvensomläggning i USA. Ett jättelikt
frekvens-omläggningsarbete står inför sitt avslutande. Det av
Southern California Edison Company matade nätet har
sedan begynnelsen 1893 drivits med 50 p/s, medan
standardfrekvensen i USA är 60 p/s. På grund av svårigheter
vid försörjningen med elektriska apparater och vid
samköming med främmande kraftföretag fattades 1945
beslut om övergång till 60 p/s. Totalt beröres ca 700 000
abonnenter med 1 600 MW installerad effekt. Arbetet
beräknas bli i huvudsak slutfört under 1948. Det har
föregåtts av en omsorgsfull planläggning, inkluderande
provning av alla upptänkliga slag av abonnentapparater samt
undersökning av stabilitets- och hållfasthetsproblem för
kraftöverföringar och generatorer. Den sammanlagda
kostnaden beräknas uppgå till 35 M$. Arbetsstyrkan har varit
uppe i närmare 1 800 man (Electr. Engng sept. 1948). Je
Kraftledning flyttad under spänning. Ett amerikanskt
kraftföretag har flyttat en 23 m hög kraftledningsstolpe
av stål ca 30 m för att minska intrånget på en golfbana.
Arbetet utfördes utan avbrott på ledningarna, en för 110
kV och en för 60 kV. Masten lossades från fundamentet,
stagades med träbalkar, lyftes upp på timmerrullar och
drogs av en traktor på en träbana. Under transporten
stagades masten med linor till närbelägna träd.
Kraftledningslinorna hade lossats från isolatorkedjorna och i stället
fästs i trästänger. Arbetet, som utfördes i egen regi,
krävde 61 dagsverken jClectr. World aug. 1948). Je
Rättelse. I Tekn. T. 1948 s. 313 har jag vid anmälan av
lektor Nils Västhagens bok "Affärsbokföringens grunder"
opponerat mig mot förf:s uttalande, att det preliminära
skattebelopp, som skall betalas vid januari månads
uppbörd, bör upptas som skuld i varje bokslut, som uppgöres
per 31 december. Till stöd för min uppfattning åberopade
jag K G A Sandströms uttalande, att man icke får i ett års
deklaration såsom skuld dra av den källskatt, som man
erlägger i januari samma år. En dylik motivering är —
såsom Västhagen för mig har framhållit — icke den rätta,
enär Västhagen talar om bokslutet och Sandström om
deklarationen, och då det icke är otänkbart att en skuld
bör redovisas i bokslutet, vilken i deklarationen icke får
dras ifrån förmögenheten.
En annan fråga är hur det sjätte uppbördsbeloppet bör
redovisas, när de i samband med bokslutet gjorda
beräkningarna ge vid handen, att den beräkneliga skatteskulden
icke överensstämmer med sagda uppbördsbelopp. Av de
kommande årsboksluten för de ledande företagen torde
man snart bli i tillfälle att se, vilken redovisningsmetod
som i dylika fall kommer att bli förhärskande.
C G Lagerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
