Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 13 november 1948 - Korrespondenskurser för ingenjörer - Nya tidskrifter - TNC: 21. Efterlederna -beständig, -härdig, -säker m.fl., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
736
TEKNISK TIDSKRIFT
Korrespondenskurser för ingenjörer. STF:s kursnämnd
har beslutat att vid sidan av de vanliga
föreläsningskurserna utvidga den studieverksamhet med
korrespondenskurser som igångsattes för tre år sedan (Tekn. T. 1945
s. 1227) i samarbete med Hermods Korrespondensinstitut.
De språkkurser per korrespondens som då inleddes rönte
ett synnerligen livligt intresse; långt över tusentalet
ingenjörer anmälde sig sålunda till den på föreningens initiativ
tillkomna kursen i teknisk engelska. Denna språkutbildning
skall nu fortsätta, men dessutom kommer nu andra
aktuella och speciellt för ingenjörer praktiskt nyttiga ämnen
att tas med, främst några ekonomiska kurser.
I den nya utvidgade kursplanen ingår som förut en
engelsk textkurs för tekniker, en allmän praktisk
påbyggnadskurs i engelska samt kurser i spanska, franska och
ryska; de ekonomiska kurserna omfattar nationalekonomi,
företagsekonomi, bokföringens teori med praktisk
tillämpning och aktiebolagsrätt; vidare upptar planen kurser i
personalorganisation och arbetspsykologi. Genom
överenskommelse mellan STF och Hermods erhålles 15 % rabatt
på kursavgiften, då anmälan inges genom föreningen.
Då det är angeläget, att kurserna når så många ingenjörer
som möjligt, har planen liksom för tre år sedan
hänskjutits till Svenska Ingenjörsföreningars Nämnd, som
uppmanar medlemmarna i alla till SIN anslutna föreningar
att utnyttja den möjlighet som här erbjudes till en
kvalificerande fortbildning.
Nya tidskrifter. "Tidning för personalen vid Statens
Vattenfallsverk’’ är det provisoriska namnet på
"Vattenfalls" personaltidning, som nu har utkommit med sitt första
nummer. Tidningen vill vara ett kontaktorgan mellan
verksledning och personal och mellan olika
personalgrupper rrrbördes; dess program går sålunda helt i linje
med företagsnämndernas syften. I det första numret
redogör bl.a. representanter för verket och
personalorganisationerna för vad man hoppas av de vid verket nya
företagsnämndernas arbete. Ansvarig utgivare är G Smith och
redaktör G Törnqvist. Upplagan är 10 000 ex.
En ny fransk flygtidskrift, La Recherche Aéronautique,
utkom med sitt första nummer i januari 1948. Tidskriften
utges av den statliga anstalten för flygteknisk forskning,
Office National d’Études et de Recherches Aéronautiques i
Paris, och har till ändamål att bekantgöra institutets
arbete och forskningsresultat. Den skall utkomma med sex
nummer per år; utlandsprenumeration kostar 1 800 fr/år.
TNC
21. Efterlederna -beständig, -härdig, -säker m.fl.
För att uttrycka att en sak är särskilt motståndskraftig
eller i särskilt hög grad fri från vissa olägenheter, jämförd
med andra saker för liknande ändamål, använder man
gärna sammansättningar med efterlederna -beständig, -fast,
-fri, -härdig, -ren, -skyddad, -stark, -säker, -tät, -äkta, t.ex.
värmebeständig, eldfast, luktfri, köldhärdig, kvistren,
dammskyddad, slitstark, explosionssäker, lufttät, tvättäkta.
Av dessa efterleder har beständig, fast, fri, ren, säker, tät
och äkta i grunden innebörden av absoluta egenskaper. Den
konstruktion som utges för att vara brandsäker borde
egentligen vara så beskaffad att den inte under några
förhållanden skadas vid brand. I verkligheten har alla sju
orden undergått den vanliga värdeminskning som drabbar
de flesta adjektiv med innebörden av något absolut, men
fortfarande är de i detta hänseende överlägsna härdig,
skyddad och stark. Någon motsvarande gradskillnad
mellan termerna inom vardera gruppen kan inte så lätt
påvisas och är i varje fall inte att lita på. Valet mellan de
olika orden får bero på andra omständigheter.
Här skall ett försök göras till klassificering av de olika
begreppen.
A. Motståndskraftig mot det som förleden anger
1. I särskilt hög grad
a) Allmänt...................-fast, -säker, (-äkta)
b) Vid långvarig påverkan ............. -beständig
c) Skyddad av hölje o.d................... (-tät)
2. I mera obestämd grad
a) Allmänt .............................. (-stark)
b) Vid långvarig påverkan ................ -härdig
c) Skyddad av skärm, hölje o.d..........-skyddad
B. Fri från det (olämpliga) som förleden anger
1. Som (för tillfället) är utan det som
förleden anger ......................... -fri. -ren
2. Som är utan benägenhet eller risk att
förhålla sig enligt förleden.............-fri, -säker
Här följer exempel och anmärkningar till de olika
efterlederna alfabetiskt ordnade. Flera av dem kan i vissa
sammansättningar, t.ex. väggfast, färgstark, få annan
användning än vad som här avsetts, men sådana fall skall
inte närmare beröras i detta sammanhang. Ävenså måste
betonas att de som exempel nedan angivna termerna till sin
betydelse får preciseras närmare vid tillämpning i
föreskrifter o.d., och sannolikt olika i olika fall.
-beständig: köldbeständig, oljebeständig, syrabeständig,
vattenbeständig, väderbeständig, värmebeständig
Anm. Att ett material vid viss temperatur är
värmebeständigt innebär att det inte kemiskt förstöres e.d. Vill man i
stället uttrycka att det t.ex. inte (nämnvärt) går ned i
hållfasthet vid viss höjd temperatur — för att sedan återta sina
egenskaper när temperaturen sänkes — bör man hellre kalla
materialet "värmeokänsligt i fråga om hållfastheten" e.d.
-fast: eldfast (tegel), slagfast, syrafast, vattenfast (lim)
Anm. Hållfast betyder motståndskraftig mot mekaniska
eller elektriska påkänningar.
-fri, Bl: alkoholfri, blinkfri (ljuskälla), dammfri,
kvistfri, luktfri, skakfri (gång); B2: frostfri (utan risk att nås
av frost, t.ex. frostfritt djup), krympfri, splitterfri (ej
benägen att bilda splitter vid krossning)
Anm. Den vanliga termen rostfri måste tolkas enligt B2,
obenägen att rosta, inte enligt Bl, (för tillfället) utan rost,
rostren. En halkfri golvplatta är utan halhet (Bl), eller:
man riskerar ej att halka på den (B2). I de fall, då det
är ovisst hur -fri skall tolkas och avgörandet har
praktiska konsekvenser, bör man göra omskrivning, t.ex. torr
ved, icke fuktande lokal, i st.f. fuktfri ved och fuktfri lokal.
-härdig: brandhärdig (svagare än brandsäker), eldhärdig,
fukthärdig, köldhärdig, rosthärdig, värmehärdig
-ren: kvistren, rostren
-skyddad: bombskyddad, dammskyddad, flamskyddad,
stänkskyddad
Anm. Termen beröringsskyddad (maskin) innebär framför
allt att personer är skyddade mot beröring av farliga delar.
-stark -betyder i detta sammanhang mekaniskt
motståndskraftig: böjstark, skakstark (svagare än skaksäker),
slitstark
-säker, Ala: beröringssäker (se anm. under skyddad),
brandsäker, dyrksäker, skaksäker, skottsäker (väst); B2:
halksäker (golvplatta), krympsäker, rostsäker
Anm. Ofta är det ovisst om efterleden skall tolkas enligt
Ala eller B2, t.ex. explosionssäker (som tål explosion, eller
som inte kan explodera eller förorsaka explosion),
fukt-säker, splittersäker, stjälpsäker, vippsäker. Om inte
sammanhanget ger full tydlighet bör andra efterleder eller andra
ord väljas. I några fall har -säker inte betydelsen säker
mot, utan innebär tvärtom en pålitlig förmåga att förhålla
sig enligt förleden, t.ex. flytsäker (dräkt), träffsäker (skytt).
-tät betyder i fråga om hölje, vägg o.d.: utan hål eller
med så små hål att det i förleden angivna inte kan tränga
igenom, t.ex. dammtät, ljustät, lufttät, vattentät
-äkta; betydelsen sammanhänger i regel med förmåga att
behålla sin färg, t.ex. ljusäkta, tvättäkta
Anm. Tankegången torde vara den, att materialets
ursprunglighet, renhet e.d. gör det särskilt motståndskraftigt
i jämförelse med efterapningar och konstprodukter. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
