Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 20 november 1948 - Dimensionsstabiliteten hos pressgods, av Halvard Liander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 november 1948
765
dimensionsändringarna mättes med resultat, som
framgår av fig. 3—4. Efter 158 dj-gn växlades
provstavar och atmosfär, och detta ledde som
synes till en radikal förändring av kurvornas
förlopp.
Om läget av fuktjämvikten kanske endast i
mindre grad påverkas av hartsets eller fyllmedlets
karaktär, är detta däremot fallet med den
kvantitativa ändringen i vikt och dimension hos
press-godset vid en viss fukthalt i omgivningen. Detta
framgår redan av de diagram jag visat men
kommer ännu bättre till synes i en schematisk
framställning, som i fig. 5 återges efter Moxness och
Formö3. Diagrammet visar krympningen resp.
svällningen hos ett antal pressmaterial efter 8
månader i luft med 20 resp. 52 % relativ
fuktighet vid rumstemperatur. Det är anmärkningsvärt,
att Moxness och Formo konstaterat en svällning
hos samtliga undersökta pressmaterial vid så låg
fukthalt som 52 .%, då man enligt andra
undersökningar skulle ha väntat en krympning. Vad
anledningen härtill än må vara, medger
diagrammet dock en inbördes jämförelse mellan olika slag
av pressmaterial.
Det är då alldeles uppenbart, att fyllmedlet
utövar ett dominerande inflytande på fuktutbytet
med omgivningen. Mineralfyllning ger för såväl
fenol- som melaminpressgods väsentligt mindre
dimensionsändringar än organiska fyllmedel. (Det
förefaller också som om arten av fyllmedlet skulle
påverka fuktjämvikten, så att man i olika fall
finner dimensionsstabilitet hos pressgodset vid
olika relativ fuktighet i luften. Även detta skulle
strida mot resultatet av de ryska
undersökningarna, men då Moxness och Formo inte utsträckt
sina försök till mer än två fukthalter, bör man
inte, tillmäta denna omständighet alltför stor
betydelse.) Knappast mindre påfallande är
emellertid skillnaden mellan de olika hartserna. Press-
Fig. 5. Längdförändring hos pressgods efter förvaring 8
månader i luft av 20 och 52 % relativ fuktighet3.
material på fenolhartsbas visar något mindre
affinitet till vatten än likartade pressmaterial med
melaminharts, och avgjort sämst ställer sig som
väntat karbamidharts.
Betydelsen av förvärmning av pressmassan
Vad som väsentligen bestämmer
dimensionsstabiliteten hos pressgods på konsthartsbas i luft av
varierande fukthalt är sålunda arten av harts och
fyllmedel. Andra faktorer är emellertid inte
alldeles utan betydelse, vilket visas av en
undersökning, som utförts på Aseas
materiallaboratorium över användbarheten av
melaminpress-massor för isolerdetaljer4.
Fenolpressmaterial har ur elektrisk synpunkt en
framträdande svaghet, nämligen känsligheten för
krypströmsöverslag5. Även om uteslutande
oorganiska fyllmedel används i fenolpressmassor för
framställningen av t.ex. kopplingsplintar för
motorer, är man inte helt garderad mot
driftstörningar. Aminoplasterna ger däremot inte upphov
till ledande kolbryggor och är att betrakta som
krypströmssäkra. Det har därför varit en viktig
uppgift att utveckla en aminoplastpressmassa,
som i övriga avseenden fyller de fordringar man
rimligen bör ställa på materialet i
kopplingsplintar. Av skäl, som jag dels redan berört, dels
inte behöver gå in på i detta sammanhang, kom-
Fig. 6. Struktur hos melaminharts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
