Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 20 november 1948 - Elektromagnetisk koppling, av EBr - En handdriven sprutpress för plaster, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
770
TEKNISK TIDSKRIFT
Elektromagnetisk koppling. En ny typ av koppling
för användning i bilar, servomekanismer, automatisk
kraftregleiing m.m. har framkommit i USA.
Patenträttigheterna ägs av Förenta Staternas regering. Anordningen
grundar sig på en upptäckt av J Rabinow i
National Bureau of Standards, att friktionskrafter mellan solida
ytor och vissa typer av flytande medier kan kontrolleras
genom anbringande av magnetiska fält på t.ex. följande
sätt: om mellanrummet mellan två parallella magnetiska
ytor fylles med finfördelade magnetiska partiklar och ett
magnetiskt fält åstadkommes mellan de två plattorna,
häftar de magnetiska partiklarnas ytor fast vid
varandra för krafter, som strävar att förskjuta dem relativt
varandra. För att förhindra hoppackning av partiklarna
samt underlätta en mjukt verkande funktion uppblandas
partiklarna med olja. När denna blandning påverkas av
ett magnetiskt fält, attraheras partiklarna sinsemellan och
till ytorna. I olikhet med vanliga elektromagnetiska
kopplingar, där det överförbara vridmomentet är proportionellt
mot kvadraten på magnetiseringsströmmen, är momentet
här inom vissa gränser direkt proportionellt mot
regleringsströmmen, vilket är av fördel särskilt vid
servomekanismer. Vidare är det i en del fall vid kopplingar av denna
art fördelaktigt, att friktionskoefficientens vilovärde icke
nämnvärt skiljer sig från glidfriktionens, varigenom
övergången till slirning sker mjukt. Nötningen lär vara obetydlig.
De magnetiska partiklarna tillverkas under minutiös
kontroll. Koloxidgas får inverka på järnmalm, varvid flytande
järnpentakarbonyl bildas. Denna upphettas sedan till
sådan temperatur, att pulveriserat järn utfaller och koloxiden
frigöres. Denna process ger ett utomordentligt resultat:
den järnpentakarbonyl som erhålles är kemiskt ren och de
järnpartiklar som utfaller är sfäriska.
Kopplingen kan utföras i en mängd olika former, enklast
med en drivande och en driven del; för god tätning med
hänsyn till det flytande mediet finnes många möjligheter,
bl.a. magnetlås. Två enkla utföringsformer visas
schematiskt på fig. 1. Vidare visas i fig. 2 en konstruktion för
överföring av 40 hk vid 3 000 r/m, konstruerad av US
Fig. 2.
Bil-koppling,
system
Rabinow,
med 6"
diameter, för
40 hk vid
3 000 rim,
maximalt
vridmoment
ca 14 kpm
(överst
tvärsektion, därunder foto).
Fig. 3.
Vridmoment som
funktion av
strömstyrkan
för
kopplingen enl. fig. 2.
Bureau of Standards, med 6" diameter och avsedd för
bilar. Bland fördelarna med en dylik bilkoppling kan
nämnas den relativt ringa diametern och enkla
konstruktionen, bortfallandet av axiell rörelse för till- och
frånkoppling, möjlighet att successivt öka bilens dragkraft vid
start vid t.ex. slirigt väglag, samt möjligheten att anordna
en automatiskt verkande koppling i samband med växling.
Kopplingens kapacitet som funktion av strömstyrkan visas
på fig. 3. Maximala vridmomentet synes uppgå till nära
14 kpm vid en strömstyrka av ca 6 A.
Man observerar emellertid, att kopplingen för att verka
måste ha ström påsläppt, som alltså skall ersätta den vid
vanliga automobilkopplingar förekommande fjäderkraften.
Detta innebär vissa riskmoment och konstruktiva
nackdelar. För såväl drivningen genom motorn som
motor-bromsningen är kopplingen för sin funktion beroende
av-alt elektriska anordningen på bilen är i gott stånd. För
att möjliggöra parkeringsbromsning genom inläggning av
växel, som vid de allmänt förekommande dåliga
handbromsarna i regel är nödvändigt, måste dessutom antingen
ström vara påsläppt under stilleståndet, varigenom risk
för batteriets urladdning föreligger, eller också en
mekanisk låsanordning finnas. Risk för att dylika
låsanordningar under stillestånd skall bortglömmas av föraren
finnes, vilket kan bli olägligt för påföljande start.
Manövreringen av strömmen till kopplingen på en bil torde väl
lämpligast ske automatiskt i samband med växelspakens
eller gaspedalens rörelse, t.ex. så att strömmen
frånkopplas, så snart spaken befinner sig i nolläge resp. vid
uppsläppt gaspedal. Möjligt är, att anordningen kan
kompletteras med en regulator av accelerationstyp, som ökar
strömstyrkan vid starkare accelerationer, dvs. ökat
vridmoment [Mv ~J — f) och tvärtom. Manuella inställningar
och regleringar av kopplingens funktion under ordinär
drift bör nog en bilförare vara befriad från. Den
elektromagnetiska kopplingens framtid torde väl därför
väsentligt komma att bero på, i vilken grad driftsäkra
automatiska kontrollanordningar kan tänkas tillkomma för att
underlätta funktionen utan att väsentligt fördyra anordningen,
åtminstone när den skall användas för motorfordon. Ett
strömavbrott för kopplingen i en uppförsbacke eller vid
bromsning i trafik kan även ha vissa trafikrisker med sig,
som icke förekommer med den vanliga kopplingsfjädern
(Automot. lnd. 15 april 1948; Mechan. Engng maj och okt.
1948; Techn. News Bull. Bur. Stånd, maj 1948). EBr
En handdriven sprutpress för plaster, lämplig för
såväl industriellt bruk i mindre skala som för laboratorier
och undervisningsanstalter, visades på S:t Eriksmässan
1948. Pressen är vertikal och har drygt 20 g kapacitet.
Stativet består av en helsvetsad ramkonstruktion av stål.
Sprutcylindein värmes med ett termostatreglerat element.
Pressen kan vara till stor nytta även i större plastindustrier
vid utarbetandet av detaljer, som skall framställas i
formar med flera insatser; formniakaren behöver först
tillverka endast en insats, som han snabbt och bekvämt kan
prova och justera i denna press, utan att behöva stanna
driften i en stor maskin. W S
Fig. 1. Scheman för elektromagnetisk-hydraulisk koppling,
system Rabinow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
