Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 4 december 1948 - De tekniska läroanstalterna på mellanstadiet och produktionen, av Tore Porsander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 november 1948
799
och det utgör för dem en ganska stark lockelse
i att komma till andra orter och till andra
företag än vad de redan känner till. Den från början
väl genomtänkta specialiseringen vid ett visst
tekniskt läroverk med hänsyn till ortens behov
har därigenom kommit att bli ganska förfelad.
Med hänsyn härtill och till krav på
rationaliseringen även på den statliga tekniska
utbildningens område, kan man verkligen ifrågasätta, om
den utvecklingslinje med många och små
tekniska gymnasier, som Överstyrelsen för
Yrkesutbildning nu slagit in på, verkligen är den
riktiga. Nog förefaller det som om det vore mera
rationellt att ha färre men större tekniska
läroverk av helst samma standard som Stockholms
Tekniska Läroverk. Därigenom skulle man
vinna avsevärda fördelar till tjänst för en god
utbildning. Man skulle få råd till goda lärarkrafter
med lektorskompetens i flera ämnen än eljest,
större möjlighet till fortlöpande justering av
kursplaner med hänsyn till teknikens utveckling
och aktuella behov samt bättre råd till
välutrustade laboratorier och till
demonstrations-materiel, film etc. än vad man har i ett litet
tekniskt läroverk. I den hittillsvarande och alltjämt
pågående organisationen av de tekniska
läroverken har tyvärr alltför många irrationella
faktorer fått göra sig gällande.
Dessa synpunkter är mycket viktiga, då det
gäller att ta ställning till hur man skall kunna
bygga ut de tekniska läroverken. Men det finns
många fler lika viktiga frågor. De möjligheter,
som i andra sammanhang nämnts beträffande
de tekniska högskolorna, gäller naturligtvis i
princip även här, men beträffande de tekniska
läroverken och de tekniska instituten är
problemet avsevärt mer komplicerat. Här gäller det
en betydligt mer heterogen ingenjörskår och
tek-nikerkår. Här är det inte enbart fråga om att få
ett ökat antal ingenjörer; det är betydligt
viktigare att få fler verkligt bra ingenjörer, som kan göra
en snabb och effektiv insats i produktionen.
Då man funderar på hur en sådan utbyggnad
skall kunna ske, kommer man automatiskt in
på frågan om de nuvarande tekniska
läroanstalternas kursplaner verkligen är bra som de är
eller om de behöver göras om i större eller
mindre delar. Hur vill i så fall industrin ha sina
ingenjörer utbildade? Skall skolorna ge mer
allmänbildning och mindre specialisering eller skall
det tvärtom bli starkare specialisering än nu?
Skall vi fortfarande ha kvar de stora
skillnaderna i utbildning inom samma fack vid olika
tekniska läroanstalter eller kan man åstadkomma
klarare riktlinjer med större enhetlighet?
Här är inte platsen att ge svar på dessa frågor.
Genom att framställa dem har jag blott velat ge
en liten uppfattning om några av de väldiga
problem ocli frågeställningar, som dyker upp, då
man funderar på utbildning av läroverks- och
institutingenjörer. Ingen av dessa frågor kan väl
heller lösas separat, utan de och många andra
måste lösas i större sammanhang. Många
lösningar, som man för blott ca fem år sedan trodde’
vara fullt tillfredsställande, måste kanske tas
upp igen till förnyad diskussion. I teknikens
värld har mycket hänt inom de senaste åren, som
också medfört en omvärdering av många
begrepp. Det är självklart att detta måste återverka
på olika sätt även vid tekniska läroanstalter,
vilka har till uppgift att producera de ingenjörer,
som sedan skall föra tekniken framåt. Många av
problemen kanske löser sig själva men de flesta
torde nog kräva omfattande undersökningar,
vilka i varje fall knappast löser det aktuella
behovet av ingenjörer. I samband med
skolutredningen kommer det ju så småningom att ske
även en översyn av de tekniska läroanstalterna,
och man får hoppas att i detta arbete även
industrin kommer att bli fullgott representerad.
Avvägningen mellan ämnena och vilken
omfattning dessa bör ha i de olika facklinjerna vid
de tekniska läroverken är en viktig men svår
fråga att utreda. Man vill ge en så god
allmänbildning som möjligt och dessutom en god
specialutbildning. Man måste kompromissa mellan
flera likaberättigade krav. Att öka de nuvarande
kurserna utan motsvarande förlängning av
lärotiden är omöjligt. Enligt de undersökningar som
gjorts på direktiv av Skolöverläkaren är
nämligen den arbetsbörda, som för närvarande åvilar
eleverna vid de tekniska läroverken, större än
som kan anses lämpligt. En utökning av
lärotiden kan naturligtvis diskuteras, men även
denna lösning medför vissa olägenheter. Däremot
torde det vara möjligt att åtminstone på en del
håll effektivisera utbildningen genom att i större
utsträckning än för närvarande använda
modernare hjälpmedel i undervisningen. Vid de besök
jag gjort vid många tekniska läroverk har jag
konstaterat, att det föreligger vissa brister i fråga
om laboratorie- och demonstrationsmateriel, för
att inte tala om kompendie- och läroboksfrågan,
som för närvarande verkar att vara helt olöst.
På det stadium, som det här är fråga om, borde
det inte vara några oöverstigliga svårigheter att
åstadkomma goda och billiga läroböcker för de
tekniska läroverken. Där finns det ännu mycket
att göra. Överstyrelsen för Yrkesutbildning har
också sin uppmärksamhet riktad på dessa frågor.
I det betänkande om granskning och antagning
av läroböcker, som utgivits av 1945 års
lärobokskommitté, anges således på tal om böcker
vid anstalter för yrkesundervisning, att
ifrågavarande skolformers böcker i stor utsträckning
icke är föremål för en effektiv ansvarig
granskning, och att en sådan är av behovet påkallad.
Genom de nyinrättade tekniska gymnasierna i
Karlskrona, Hälsingborg och Gävle och genom
utökning av vissa av de redan befintliga gymna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
