Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 11 december 1948 - Framställning av flytande bränslen från syntesgas, av Tore Timell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 december 19b8
813
Framställning av flytande bränslen
från syntesgas
Tekn. lic. Töre Timell, Stockholm
Medan världens förråd av fasta bränslen
troligen kommer att räcka ännu i tusentals år,
synes frågan om den framtida tillgången på
flytande bränslen bli allt mer brännande. Samtliga
nu tillgängliga oljereserver uppskattas sålunda
till ungefär 10 000 Mt, medan årsförbrukningen
1947 var hela 450 Mt. Väntade upptäckter av
nya oljefält väntas visserligen åttadubbla
tillgången på petroleum, men å andra sidan
kommer med all säkerhet efterfrågan att stiga år
efter år. Nära hälften av all tillgänglig olja finns
i Mellersta Östern, och för länder som USA, vilka
icke önskar vara beroende av import utifrån i
händelse av krig, har frågan om framställning
av flytande bränslen från andra inhemska
råvaror än mineralolja aktualiserats under åren
efter krigsslutet.
Långt tidigare ställdes emellertid Tyskland
inför samma problem. Genom högtryckshydrering
av kol enligt Bergius och genom syntes av
kolväten från sten- och brunkol via vattengas enligt
Fischer och Tropsch lyckades tyskarna också
som bekant täcka en avsevärd del av sitt behov
av flytande bränslen under andra världskriget.
Av dessa metoder synes den förstnämnda för
närvarande tilldra sig mindre intresse, medan
den sistnämnda utvecklats oerhört i USA under
de senaste tre åren. Här liksom i så många andra
fall har det tydligen lyckats amerikanarna att
tekniskt fullända en rent kemiskt riktig men
tekniskt och ekonomiskt mindre lyckad
europeisk process. Även i Sovjetunionen är intresset
för syntetiska bränslen stort; man avser här att
komma upp till en årlig produktion av icke
mindre än 900 000 t.
Den tyska Fischer—Tropseh-processen
År 1923 lyckades de tyska forskarna F Fischer
och H Tropsch att från en blandning av koloxid
och vätgas, vilken de införde över en
järnkatalysator vid hög temjjeratur och högt tryck,
framställa en vattenolöslig olja, vilken de benämnde
"synthol". Tre år senare kom de fram till ett
annat förfarande, enligt vilket syntesgasen led-
Litteraturundersökning, utförd vid KTH:s institution för teknisk
organisk kemi.
665.581.2 : 665.582.1.092.57
des över modifierade koboltkatalysatorer vid
200—300° och atmosfärstryck. Den erhållna
produkten utgjordes till största delen av mättade
och omättade kolväten med rak eller föga
grenad kolkedja. Undersökningarna fortsattes och
1934 grundades Ruhrchemie A.G., under vars
ledning småningom sammanlagt nio fabriker
uppfördes för utnyttjande av
Fischer—Tropsch-processen. Under kriget byggdes inga nya
anläggningar, och processens betydelse för det
tyska krigshushållet blev i själva verket aldrig
så stor som ursprungligen avsetts, vilket tydligt
framgår av tabell 1. Sålunda erhölls som synes
huvuddelen av flygbensinen från
Bergius-proces-sen och smörjoljorna från petroleum.
Förklaringarna till Fischer—Tropsch-syntesens ringa
andel i bränsleförsörjningen var flera. Den
främsta orsaken var givetvis att den endast tillät
framställning av en bensin med mycket lågt
oktantal, oduglig för flygplan, men även
avundsjuka mellan företrädarna för de olika
metoderna tycks ha spelat in. De ledande inom
Ruhrchemie var själva av den övertygelsen, att
processen knappast skulle kunna hävda sig under
normala betingelser. För framställning av
flytande bränslen är den av betydelse främst som
grund för de senare amerikanska förfarandena.
De reaktioner, som äger rum när syntesgasen
omvandlas till kolväten, är rent schematiskt
n CO + (2 n + 1) H2 = CnH2n+2 + n H20 (1)
n CO -f 2 n H2 = CnH2n -|- n H20 (2)
Den förra reaktionen gynnas givetvis av ett
Tabell 1. Tysklands oljeproduktion (1 000 t/år) under andra
världskrigets tidigare år.
[-Hydrering-]
{+Hydre- ring+} Fischer— Tropsch Inhemsk
mineralolja Kol
Brunkol Bensol Totalt
Flygbensin 1 900 _ _ _ 50 1 950
Motor-
bensin .. . 350 270 160 35 330 1 145
Dieselolja . 680 135 670 110 — 1 595
Brännolja . 240 — 120 750 — 1 110
Smörjolja 40 20 780 — — 840
Diverse . . . 40 160 40 50 — 290
Totalt____ 3 250 585 1 770 945 380 6 930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
