Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 11 december 1948 - Framställning av flytande bränslen från syntesgas, av Tore Timell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 november 1948
817
antal anläggningar kan tänkas bli uppförda,
eftersom dels tillgången på outnyttjade stora
naturgaskällor börjar bli allt knappare, och dels
även bristen på vatten är besvärande —- en enda
fabrik förbrukar lika mycket vatten som en stad
med 1 miljon innevånare. Carthage Hydrocol.
Inc. håller för närvarande på att uppföra en
anläggning i Brownsville, Texas, och Stanolind Oil
Co. en annan nära Garden City, Kansas.
Standard Oil Co. har hittills lagt ned 10 M$ på
framställning av flytande bränslen ur både naturgas
och kol samt uppfört flera försöksanläggningar,
fig. 8. En intensiv forskning pågår även inom
det statliga Bureau of Mines, för vars räkning
ett laboratorium för bränsleforskning nyligen
uppförts för 3,5 M$.
Det förefaller sannolikt, att man inom några
år kommer att kunna tillhandahålla syntetisk
bensin till ungefär samma priser, som hittills
tillämpats för bensin ur petroleum. Priset på
naturgas är emellertid i stigande liksom alla
anläggningskostnader, och det meddelas sålunda i
oktober 1948, att uppförandet av den senare av
ovannämnda fabriker uppskjutits tillsvidare av
dessa orsaker. Hur överlägsna de amerikanska
metoderna är i jämförelse med de tyska,
framgår av tabell 6. Beräkningarna är mycket
approximativa och den bristande
överensstämmelsen med de tidigare anförda kan hänföras
till att man räknat med olika priser på
utgångsmaterialen. Det tycks över huvud vara omöjligt
att uppgöra några säkra kostnadskalkyler förrän
de nu under uppförande varande fabrikerna och
försöksanläggningarna har varit i gång någon tid.
Processens genomförande
Nedan skall en kort redogörelse lämnas för
Stanolinds anläggning, sådan den kommer att
utformas. Förfarandet framgår i princip av fig. 6.
Syrgas framställes enligt Linde—Fränkl och
förvärmes liksom naturgasen till 650° innan den
tas in i generatorn, där förbränningen äger rum
vid 20 at a och 1 300° enligt formeln
CH, + y2 02 = CO + 2 H,
Förloppet är exotermt i motsats till vad fallet
är vid den tidigare mest använda metoden med
vattenånga—koldioxid, och den frigjorda
värme-mängden tillvaratas. Bildad koldioxid tvättas
bort och en del av gasen går vidare till
vatten-gaskonvertering för höjande av vätehalten.
Reaktionen sker vid 300—400° över järnkatalysatorer.
Bildad koldioxid tvättas ut. En särskild
konver-teringsanläggning finns dessutom för reduktion
av järnkatalysatorn i syntesugnarna. Tvenne
dylika används, hållande ett tryck av 17—35
at a och en temperatur av 300°. Syntesgasen går
in i bottnen av ugnen och håller hela tiden den
finfördelade järnkatalysatorn svävande. En viss
del av denna dras kontinuerligt av och regene-
Fig. 6. Schema över framställning av syntetiska bränslen
fiån naturgas.
reras. I reaktionsrummet inbyggda ångslingor
sörjer för avledning av reaktionsvärmet.
Förfarandet ger en god kontakt mellan katalysatorn
och syntesgasen, möjliggör ett effektivt
avledande av de frigjorda värmemängderna, är fullt
kontinuerligt och tillåter en stor volymhastighet.
Fluidiserande katalys har ju för övrigt sedan
åtskilliga år tillämpats med stor framgång inom
petroleumindustrin, framför allt vid krackning.
En del av gasblandningen recirkuleras och
resten kyles och tvättas med vatten, varefter
råprodukterna går till separering och raffinering.
Per dag förbrukas 3 milj. m3 naturgas och
hälften så mycket syrgas. Kapaciteten är 700
t/dag bensin med ett oktantal av 80, 150 t/dag
brännoljor och 130—160 t/dag biprodukter,
huvudsakligen alkoholer, aldehyder, ketoner och
syror. Större delen av kolvätena har ogrenade
kedjor. Olefinhalten är betydande.
Hydrocols anläggning, som beräknas kosta
20 M$, är av samma storleksordning som
Stanolinds, men kommer troligen att stå färdig redan
nästa år. Använder man kol som
utgångsmaterial (fig. 7), tillkommer framställningen av
vattengas från detta. I den försöksanläggning,
som är under uppförande i Louisiana, Mo, och
som kommer att producera ungefär 10 t/dag
flytande produkter, kommer pulveriserat kol att
förbrännas med ånga och syrgas. Själva syntesen
kommer i motsats till de ovannämnda
förfarandena att genomföras med en fast katalysatorbädd
och ined en cirkulerande högkokande olja för
bortförande av reaktionsvärmet.
Tabell 6. Kostnader vid olika förfaranden för framställning
av flytande bränslen
Investeringsbelopp Kostnad
kr/kg dag öre/1
Europeisk process
(utgångsmaterial kol) ................200 10,2
Europeisk process
(utgångsmaterial naturgas) . . . 125 8,8
Amerikansk process
(utgångsmaterial naturgas) .. . 50—65 5,0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
