Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 18 december 1948 - En eller två förpropellrar på isbrytare? av Stellan Hermelin - Fyrapropellermaskineri för mindre havsisbrytare, av Elov Englesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 november 1948
837
hålla förskeppet från det assisterade fartyget,
vilket är av vikt enär isen i närheten av
fartygssidan ofta är uppluckrad av värmen från
fartygskroppen, varför det vid sådana manövrer
understundom inträffar att isbrytarens förskepp
plötsligt förskjutes på tvären in mot det andra
fartyget med risk för ombordläggning. Har
isbrytaren i sådant fall två förpropellrar, kan
denna-tendens lätt och effektivt motarbetas
oavsett på vilken sida det assisterade fartyget
befinner sig. Större valfrihet och säkerhet i
manövern förefinnes därför i det senare fallet. En
viss förbättring i detta hänseende kan ernås även
med en enda förpropeller om denna har
vridbara blad och genom den drivande motorns
reversering kan förändras från höger- till
vänstergängad.
Slutsatser
Isbrytare och isbrvtande fartyg böra, utom att
skrov och stävar ges lämplig form och
erforderlig styrka, utrustas med största möjliga
maskinkraft.
Isbrytande fartyg och isbrytande bogserbåtar
samt isbrytare för polartrakterna böra i
allmänhet utrustas med en propeller akterut i avsikt att
denna skall komma så djupt som möjligt i
vattnet. Vid särskilt stor maskinstyrka torde det
dock vara nödvändigt att fördela denna på två
propellrar. Isbrytare inom de tempererade
zonerna bör, beroende på dess storlek och i den
mån skrovet bereder plats för erforderliga
maskiner, förses med propellrar såväl förut som
akterut. Antalet propellrar bör om möjligt vara
två på båda ställena, dels för att ge fartyget
bästa möjliga manöveregenskaper, dels för att
fartyget skall bryta en från större isstycken så
ren isrännna som möjligt, och dels för att genom
förpropellrarnas verkan erhålla minsta
friktionsmotstånd vid framfart i is.
Det är givetvis av vikt att samtliga propellrar
icke skjuta längre ut från skrovet än att de väl
hålla sig innanför begränsningslinjen av
skrovets största utsträckning, för att icke
propellrarna ens vid krängning skola kunna skada
annat fartygs undervattenskropp då tilläggning
äger rum.
Därest isbrytare akterut eller förut eller på
båda ställena endast har en propeller, torde det
möjligen vara till fördel om denna, för att
möjliggöra den för varje särskilt fall mest lämpliga
manövern, är försedd med vridbara blad, så att
man genom reversering av den drivande
maskinen vid behov kan skifta från höger- till
vänstergängad propeller. Det bör beaktas att en
isbrytare med endast en akterpropeller ofta kan
behöva utföra backmanövrer i is.
Det är av särskild vikt att maskinkraften allt
efter behov snabbt och bekvämt kan fördelas till
propellrarna förut eller akterut. Det lämpligaste
maskinarrangemanget synes vara att för varje
par av en för- och en akterpropeller hava fyra
maskinaggregat, vilka allt efter önskan skola
kunna kopplas med % eller % till en var av
dessa propellrar.
Isbrytare, och om möjligt även isbrytande
fartyg, böra vara försedda icke endast med
erforderliga trimtankar för ändring av fartygets
djupgående för och akter, varvid det är av särskild
vikt att fartyg med en propeller kan få ned
denna på största möjliga djup, utan, om så med
hänsyn till fartygets storlek och andra faktorer
låter sig göra, även med krängningstankar med
möjlighet till automatisk skiftning av vattnet
från ena sidan till den andra.
Fyrapropellermaskineri
för mindre havsisbrytare
Överingenjör EIov Englesson, Karlstad
629.124.7 : 627.73
Ett par dagars isbrytarstudier på "Ymer" samt framförallt
isbrytardirektör Hermelins intressanta rapport om den
fyr-propellriga "Abegweit" — "isbrytarfärjan, som aldrig
fastnat i isen" — gav mig idén till att studera ett
fyr-propellrigt alternativ för den betydligt mindre isbrytaren
för Öresund, vilken tydligen kommer att arbeta under
något liknande isförhållanden som "Abegweit", om jag
tolkat Hermelins rapport rätt. Detta alternativ blev tack
vare användandet av omställbara propellrar
(Kamewa-propellrar) så enkelt och erbjuder så många fördelar, att
en beskrivning kan vara berättigad, även om vi ej kan
hoppas på att det kommer till utförande för
Öresundsisbrytaren, att döma av hur trögt det går att införa
nyheter på isbrytarområdet. Den ångmaskindrivna "Atle"
är ju ett exempel på detta och ett minnesmärke över
utgången av den första striden för införande av
dieselelektrisk drift vid isbrytare. Men liksom då får man väl även
nu hoppas på bättre lycka nästa gång. För att göra
beskrivningen av detta nya alternativ så givande och allsidig
som möjligt, har jag begagnat mig av det
jämförelsematerial som redan finnes från mångårigt projektarbete för
Öresundsisbrytaren.
Hermelin kom vid sina studier av "Abegweit" till att dess
förnämliga isbrytaregenskaper berodde på de två
förpropellrarna och möjligheten att dirigera stor effekt till
dessa. Den friktionsminskande verkan, som
vattenströmmarna från förpropellrarna kring fartygsskrovet utövade,
ansåg Hermelin vara av stor betydelse. Han gör följande
uttalande i sin rapport: "Under förutsättning att
maskinkraften allt efter behov snabbt kan fördelas till akter- eller
förpropellrar samt att propellrarnas individuella
manövrerande kan äga rum från bryggan, synes ingen tvekan
behöva råda om att ett fartygs framkomlighet i is är i högsta
grad betjänt av två förpropellrar" och vidare: "lika väl som
man på sin tid införde en förpropeller, tiden nu sent
omsider får anses mogen att införa två sådana. Därest
möjlighet därvid skapas att efter önskan fördela maskinkraften till
för- eller akterpropellrar, bortfaller bl.a. behovet av
tidsödande och för rodret påfrestande packningsmanövrer i is."
"Abegweit" hade dieselelektrisk drift med 8 generatorer,
vardera driven av 2 dieselmotorer samt en elmotor för
varje av de 4 propellrarna, fig. 1.
I KMW:s fyrpropelleralternativ användes 2 dieselmotorer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
