- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
850

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 18 december 1948 - Det svenska långtidsprogrammet 1947—1952/53, av W S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

850

TEKNISK TIDSKRIFT

Av pappersmassa exporterades 1936—1938 2,3 Mt och
1947 1,8 Mt. Här räknar man t.o.m. med någon
sänkning fram till 1952/53. Denna massa går emellertid till
ökad pappersproduktion i Sverige. Genom denna ökning
av produktionen och genom en minskning av den
inhemska pappersförbrukningen har man räknat med en
ökning av exporten av papp och papper från 552 000 t
1947 (samma som 1936—1938) till 680 000 t 1952/53.

En betydande exportökning redovisas för gruppen
malmer och metaller. De viktigaste posterna här är en ökning
av exporten av järnmalm från 8,5 Mt 1947 till 13,2 Mt
1952/53 (ungefär lika mycket som de sista åren före
kriget), av stål från 92 000 t 1947 till 200 000 t 1952/53
(här också till förkrigsnivån), samt av kullager till vad
kapaciteten medger. Ett mycket viktigt led i det stora
programmet är den utbyggnad av den svenska
järnhanteringen som nu pågår och som beräknas öka vår
produktion av valsat järn och stål från 800 000 t till
1 400 000 t. Detta väntas möjliggöra den nämnda
exportökningen och samtidigt minska importbehovet från
600 000 t till 200 000 t. Genom investeringar på tillhopa
500 Mkr vinnes härigenom en årlig förbättring av
betalningsbalansen med 300—400 Mkr. En stor ökning förutses
även för exporten av verkstadsindustrins alster; här har
inräknats varvens ökade kapacitet.

Hela exportprogrammet har uppgjorts i 1947 års priser
(vilka för skogsindustriprodukter var lägre än toppriserna
första halvåret 19481. Det torde knappast löna sig att
nu spekulera över det sannolika prisläget om fyra år. Man
har endast gjort en allmän reservation för risken av att
bytesrelationerna kan försämras och hoppats att en
eventuell nedgång av exportpriserna skall komma att
uppvägas av en motsvarande nedgång av importpriserna.

En allmän förutsättning för programmets förverkligande
är en ökning av produktionen. Till en del kommer detta
alt hänga på genomförandet av de kraftverksbyggen, som
beräknas öka kraftproduktionen från 9 miljarder kWh
före kriget och 14 nu till 21 miljarder kWh 1952/53;
den ökade järnproduktionen beräknas kräva 0,8
miljarder kWh/år. Vidare förutsättes, att exportindustrierna
erhåller erforderlig arbetskraft; totalt uppskattas det
behövliga tillskottet till 20 000 arbetare. Järnbruken måste
täcka nuvarande brist på omkring 4 000 man och erhålla
därutöver ytterligare 3 000 man; av det senare antalet
kommer ungefär hälften på Norrbottens Järnverk.

Exportprogrammets förverkligande har ett nära samband
med den inre balansen i vår ekonomi. I betänkandet
framhålles att åtgärder i första hand bör vidtas för att
reservera valutor för inköp av nödvändiga maskiner,
material och råvaror för den utvidgade produktionen; tillse
att de nödvändiga investeringarna inte hindras genom brist
på kredit eller genom vägrat byggnadstillstånd;
åstadkomma en effektiv förmedling eller skolning av arbetskraft
samt sådan lönebildning, att området i fråga framstår som

Tabell 3. Nationalbalans 1947 och 1952153 i 1947 års priser

1947 1952/53 Skillnad

Mkr Mkr Mkr «/o

Tillgång:

Bruttonationalprodukt till
marknadspris ..................................................................21 368 26 802 + 2 434 + 10,0

Import fob ....................................................4 601 4 259 — 342 — 7,4

Summa tillgång på varor

och tjänster ..........................28 969 31 061 + 2 092 + 7,2

Användning:

Export ..............................................................3 240 4 057 + 817 + 25,2

Osynliga poster ............................................— 76 + 202 + 278 —

Investeringar utom lagerökning ..........6 707 6 552 — 155 — 2,3

Konsumtion ....................................................18 598 20 250 + 1 652 + 8,9

Summa disponerat för
löpande förbrukning ............28 469 31 061 + 2 592 + 9,1

Lagerökning ..................................................500 — — 500 —

Summa användning ............28 969 31 061 + 2 092 + 7,2

attraktivt; ge de samhällen, inom vilka produktionen
utvecklas, särskild prioritet vid byggandet av nya bostäder
för att underlätta rekryteringen av arbetskraft. Dessutom
bör man överväga åtgärder, som syftar till att i en eller
annan form bereda kompensation för risktagandet i
samband med ny exportproduktion. Av särskild betydelse är
att dessa stödåtgärder verkligen koordineras, så att de
frågor som uppstår kring en viss produktion kan lösas
i ett sammanhang.

Sveriges utrikeshandel har varit och har naturliga
förutsättningar att vara multilateral. Före kriget hade vi särskilt
stora överskott på Storbritannien och underskott på
dollarområdet. Som det internationella läget är och kan
väntas bli måste vi nu sträva efter balans på dollarområdet.
Undersökningen om möjligheterna härtill sammanfattas i
att det sannolikt inte finns möjligheter att öka exporten
på USA så långt, att en fri import därifrån kan
upprätthållas; att efterfrågan på amerikanska varor måste
begränsas rätt väsentligt om en balans i dollar skall kunna
skapas; alt å andra sidan endast en mindre del av
importen från Amerika är absolut oundviklig; att en omställning
av importen mot andra marknader kan drivas relativt
långt: att importen från andra länder vid nuvarande
växelkurser kan bli relativt dyrbar men att detta även i vissa
fall kan kompenseras av högre exportpriser.

Dollarproblemet synes sålunda för Sveriges del icke
olösligt men det är stor risk att lösningen -— i motsats
till de angivna riktlinjerna för hela den svenska
utrikeshandeln — främst måste sökas i en restriktiv riktning.
En reglering av den svenska importen kan bli
ofrånkomlig även på något längre sikt enbart på grund av
nödvändigheten att begränsa importen från USA. I övrigt
räknar man med ett rätt betydande exportöverskott på
Sydamerika och det yttre sterlingområdet; man anser
nämligen att exporten på dessa områden på längre sikt har
särskilt stora utvecklingsmöjligheter. A andra sidan
uppstår ett lika stort importöverskott på Väst- och Östeuropa.
Det traditionella exportöverskottet på England har
däremot beräknats i huvudsak upphöra, främst som en följd
av Englands förutsedda ökade exportkapacitet.

De begränsade utrymme för standardhöjning, som är en
konsekvens av problemet, belyses av balansen i tabell 3.
Man har där räknat med en ökning av den inhemska
produktionen fram till 1952/53 med 10 %. En viss del av
produktionsökningen går till den ökade exporten.
Investeringarna har förutsatts bli något mindre än 1947 men
snarast något större än 1948. Bostadsbyggandet
förutsättes bli stabiliserat på ungefär den nivå, som man
under 1948 har kommit ner till, motsvarande ett årligt
tillskott av ca 45 000 lägenheter i bela landet. De offentliga
investeringarna väntas komma att öka något. Förhållandet
mellan export, investeringar och konsumtion framgår av
följande tal

1938/39 1947 1952/53
% % %
Export ...................... 13,3 11,4 13,2
Investeringar (utom lagerökning) . . 20,4 23,5 21,2
Konsumtion ................... 66,3 65,1 65,(i

Konsumtionen har här betraktats som en rest sedan
exporten och investeringarna har fått sina andelar. Som
framgår av tabell 3 skulle den totala konsumtionen fram
till, 1952/53 kunna stiga med endast 10 % över 1947 års
nivå. Då folkmängden samtidigt stiger med omkring 5 %
blir den individuella konsumtionsökningen mindre än 5 %.
Denna förbättring kan sägas bilda et I netto av å ena
sidan en ökad konsumtion av varor som nu är
ransonerade, å andra sidan en minskning av konsumtionen av
vissa mer umbärliga importvaror. Det är möjligt att en
begränsning av konsumtionen av socker och kött i någon
form skall visa sig erforderlig under hela perioden. För
jordbruket förutses för övrigt en produktionsökning med
8,5 % (G Gederwall i Depart. & Nämnder 1948 h. 20).

W S

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0862.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free