- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
853

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 25 december 1948 - Syllstoppningsproblemet, av Thorsten Pramberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 november 1948

853

Syllstoppningsproblemet

Byrådirektör Thorsten Pramberg, Stockholm

Skenor och växlar med tillbehör jämte syllar
brukar man benämna spåröverbyggnaden,
spåröverbyggnaden jämte ballasten
banöverbygg-naden. Ballasten, som har till uppgift att
mottaga trycket från syllarna och överföra detta till
banvallen, utgöres vid de svenska järnvägarna i
stor omfattning av grus. Särskilt under de senaste
15 à 20 åren har slagen sten, makadam, inlagts i
stor omfattning för att ersätta gruset, framför allt
på de stora huvudlinjerna. Syllstoppningen går ut
på att, sedan spåret lyfts upp i sitt rätta höjdläge,
åstadkomma en fast bädd under syllarna, så att
dessa ej sjunka ned då tåg går över.

Ballastmaterial

Det bästa grusmaterialet utgöres av grovt och
stritt, något stenig grus, som innehåller föga sand.
Stenarna böra högst uppgå till en knytnäves
storlek. Tyvärr finnes dock dylikt material att tillgå
endast i viss begränsad utsträckning.
Mångenstädes har man till och med ej haft annat än sand
att tillgå. Grusballastens kvalitet kan därför
variera avsevärt på olika bansträckor.

Makadam, som användes som ballastmaterial,
indelas enligt SJ:s riktlinjer i två
kornstorleks-klasser, I och II. Makadam av klass I erhålles
genom sållning medelst två såll, av vilka det grövre
har antingen runda hål med 65 mm diameter
eller kvadratiska hål med 55 mm sida, och det
finare antingen runda hål med 30 mm diameter
eller kvadratiska hål med 25 mm sida. Den
erhållna makadamen skall kunna passera det
grövre sållet men icke det finare. Makadam av klass
II erhålles genom sållning med två såll, av vilka
det grövre har antingen runda hål med 30 mm
diameter eller kvadratiska hål med 25 mm sida,
och det finare antingen runda hål med 15 mm
diameter eller kvadratiska hål med 12 mm sida.
Den erhållna makadamen skall kunna passera
det grövre sållet men icke det finare. Material,
grövre än de ovan angivna övre gränserna och
finare än de undre gränserna, får endast ingå i
oväsentlig mängd. Olika kornstorlekar skola
vara någorlunda jämt fördelade.

Fordringar på en god ballast

God ballast bör vara tillverkad av bergarter,
som äro motståndskraftiga mot inverkan av vä-

625.144.4

der och vind samt frost. Därjämte bör materialet
vara så segt som möjligt för att kunna motstå
mekanisk påverkan.

En viss söndermalning av ballasten under
syllarna sker för varje tåg, som passerar. Denna
förstörelseprocess kan gå särskilt raskt i de fall,
de enskilda kornen ej ligga så tätt och så kraftigt
binda varandra, att rörelser dem emellan ej
kunna uppstå. Den kanske viktigaste orsaken till att
ballastmaterialet förstörs är, att kornen krossas
genom slag och stötar vid syllstoppningsarbete
enligt de flesta hittills använda
syllstoppnings-metoderna.

Ballasten bör vara fullt vattengenomsläpplig,
dvs. ren och fri från jord- och leraktiga
beståndsdelar samt från söndermald eller krossad ballast,
förbrukad ballast. Det visar sig nämligen vara
mycket svårt att vidmakthålla ett gott spårläge
i en ballast, som innehåller en myckenhet fina
beståndsdelar. Några rationella metoder att
befria grusballast från förbrukad ballast ha hittills
ej använts i Sverige; i regel verkställes intet
dylikt reningsarbete i någon större omfattning här.
Däremot finnas nu utomlands ett flertal olika
maskiner konstruerade, med vars hjälp man kan
rengöra makadamballast. Principen för en typ
av schweizisk konstruktion framgår av fig. 1.

Ballasten bör vara så beskaffad, att största
möjliga friktion finnes dels mellan dess olika
partiklar, dels mellan ballasten och syllarna. Denna
fordran är en viktig förutsättning för att vid
belastning av spåret inga permanenta rubbningar
skola uppstå varken i höjd- eller sidled.

Fig. 1. Ballastreningsmaskin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:13:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1948/0865.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free