- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
854

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 25 december 1948 - Syllstoppningsproblemet, av Thorsten Pramberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

854

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Stoppspadar, t.v.
spetsig, t.h. rak.

Fig. 4. Redskap för
undersökning av syllbäddens r
hårdhet. m

Fordringar på ett gott spårläge

Särskilt stora krav måste ställas på en bana, som
skall befaras av tåg med hög hastighet, vad
beträffar såväl de båda skensträngarnas inbördes
höjdläge som kurvors och övergångskurvors samt
skenförhöjningsrampers exakthet. Härtill
kommer att det goda spårläget skall kunna
vidmakthållas, utan att underhållskostnaderna få bli för
höga. Man strävar därför efter att, när ett spår
iordningsställes, vilket vanligtvis sker i samband
med ett skenbyte, låta det genomgå en grundlig
revision. Är det fråga om särskilt betydelsefulla
huvudlinjer, kan det vara lämpligt att i samband
med inläggning av de nya skenorna lägga in nya
syllar, underläggsplattor och befästningsmedel.
Äldre makadamballast renas och kompletteras
med ny i erforderlig omfattning. Vid utförandet
av själva arbetet strävar man efter att vidta
sådana åtgärder, att det nya spårläget, då tåg
passerar, ej blir utsatt för några permanenta
rubbningar, varken i höjd- eller sidled. I första hand
vidtar man, helst innan de egentliga
spårarbetena igångsättas, åtgärder för att få bort eventuella
risker för att spåret vintertid skall höja sig på
grund av tjälens inverkan. Man utför
komprimering av bankroppen och ballasten med
vibre-ringsmaskiner, "hoppande grodor" eller vältar,
så att endast elastiska formförändringar men ej
permanenta sättningar uppstå, när spåret börjar
trafikeras. Till sist justeras spårläget så noga som

Fig. 3. Siktanalys över i provspåret använda ballastsorter.

möjligt och befästes i detta läge genom en
effektiv syllstoppning.

Det eftersträvade permanenta spårläget kan
endast ernås, om man går systematiskt och noga till
väga såsom ovan skisserats. Är banans tekniska
utrustning sådan, att ett permanent spårläge
svårligen kan uppnås, är det dock betydelsefullt,
att man använder så effektiva metoder som
möjligt för syllarnas understoppning. Det gäller att
under alla förhållanden uppnå bästa möjliga
spårläge, som står sig så länge som möjligt. Man
kan sålunda konstatera, att
syllstoppningsproble-met är av stor betydelse. Dess rätta utförande är
avgörande för att åstadkomma ett fullgott
spårläge och ett ekonomiskt spårunderhåll.

Syllstoppning för hand

Stoppspadar

Det vanligast förekommande redskapet vid
syllstoppning i grus är stoppspaden. Man använder
dels en spetsig, dels en rak stoppspade, fig. 2.
En del undersökningar ha verkställts för att få
fram dessa redskaps stoppningsegenskaper i
olika slags ballast och för att bestämma hur
mycket (under hur lång tid) en syll skall stoppas.
Undersökningarna voro förlagda till ett särskilt
provspår utan trafik. Det omfattade tre sträckor
om vardera 20 m längd med ballast bestående av
fint sandblandat grus, harpat grus resp oharpat
grus. Därjämte fanns en kort sträcka med
sandballast. Kornstorleksfördelningen framgår av
siktanalysen, fig. 3. Spåret var försett med 40 kg
skenor med underläggsplattor samt fyrsågade
syllar av samma dimensioner. Över
försöksspåret var det möjligt att framföra traverser med
vilkas hjälp ett helt skenspann åt gången
kunde lyftas upp, så att syllbädden kunde blottas
för närmare undersökning.

Förutom ballastens beskaffenhet inverka
följande faktorer på resultatet: det använda
stoppningsredskapet, huru mycket spåret lyftes,
antalet stopptag med verktyget eller använd
arbetstid, varvid man sökt arbeta efter en rytm av 50
stopptag per minut.

Undersökningarna utfördes nu på följande sätt.
Först lyftes spåret, varvid huvudsakligen två
lyfthöjder, 5 och 10 cm, förekommo. Erforder
lig kompletterande ballast inskyfflades.
Stoppningen utfördes av två man. som samtidigt stop-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0866.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free