Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 25 december 1948 - Syllstoppningsproblemet, av Thorsten Pramberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 november 1948 855
Fig. 5. Dansometer för
uppmätning av sylls
nedsjunkning i ballast.
Fig. 6. Uppmätning av
vibrationerna i en sylle, då
den utsättes för ett slag.
pade på var sin sida av syllen och mot varandra.
Syllarna stoppades sedan i grupper på tre till
fem syllar, så att inom varje grupp alla syllarna
blevo exakt lika stoppade. I den första gruppen
började man med en total stoppningstid av 1 min
(två man i en halv minut); i den följande i 2 min
(två man i en minut) osv.
Innan skenspannet lyftes upp med hjälp av
tra-verserna, borttogs all ballast runt syllarna, så att
syllbäddarna lågo helt blottade. Syllbäddarna
kunde nu närmare undersökas. Rent okulärt
kunde man se, att vid de korta stoppningstiderna
hade ballasten ej tillräckligt packat sig, vissa
hålrum kunde finnas. Vid ökat stoppningsarbete
blev bädden allt fastare. Önskemål förelåg nu
att få fram lämpliga metoder för uppmätning av
det verkställda stoppningsarbetet. Härvid gick
man in för att uppmäta den erhållna syllbäddens
hårdhet eller packningsgrad.
Efter ett flertal olika försök kom man fram till
det redskap, som visas på fig. 4. Det består av en
träkil monterad på ett skaft, försedd med
millimeterskala och löpande i ett stativ. Kilen erhöll
en belastning av 25 kp vid varje prov. Denna ap-
parat visade sig användbar, då ballasten bestod
av sand och fint grus. I stenig grusballast, som
på grund av förekomsten av större eller mindre
stenar ej är ett homogent material, var kilen
givetvis ej användbar. Här användes i stället den
metoden, att syllarnas nedsjunkning i ballasten,
då lok gick över provspåret, uppmättes med hjälp
av dansometrar, fig. 5. Detta verkställdes
sålunda. innan skenspannen upplyftes. En tredje
metod kom till användning jämsides med de båda
övriga. Såsom framgår av fig. 6 utsatte man
härvid varje sylle för ett slag av en vikt på 6 kp,
släppt från en höjd av 1,5 m. Men en
vibrationsmätare uppmättes de härigenom erhållna
vibrationerna i syllarna. Diagrammen i fig. 7 visa
några av de erhållna resultaten.
De vid undersökningarna erhållna resultaten
kunna i korthet sammanfattas sålunda. Redan
vid de förberedande försöken kunde man
konstatera vissa skillnader mellan rak och spetsig spade,
fig. 8. Vid hård och tillräckligt fast underbädd
erbjuder den raka spaden större stoppyta; är
bädden däremot lös, tränger den spetsiga spaden
längre ned i ballasten än den raka, varför unge-
Fig. 7. Diagram över mätresultaten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
