Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 25 december 1948 - Syllstoppningsproblemet, av Thorsten Pramberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 november 1948
857
Fig. 10.
Stopphacka.
Fig. 11. Stoppning med stopphacka genom upphackning
till ett djup av omkring 5 cm under syltens underkant.
ligare in under syllen, varvid en
sammanblandning av gammalt och nytt material ägde rum.
Där arbetet utförts med den spetsiga spaden,
uppstod tämligen djupt liggande körtlar av nytt
material; där den raka spaden använts, hade det nya
materialet bättre pressats in direkt under syllen.
Stoppningen utfördes av två man, som arbetade
samtidigt, stående mitt emot varandra. Av
figurerna framgår att den ena håller spaden något
mer lutande än den andre.
Denna undersökning visar, att den raka
spaden bättre för in den nya ballasten direkt under
syllen. Den spetsiga spaden arbetar mera på
djupet med en viss risk, att den delvis river upp
gammal redan komprimerad bädd.
Vid bedömning av undersökningarna måste
hänsyn tas till att försöken bedrivits under
speciella förhållanden. Ballasten var genomgående
ny, och spåret ej trafikerat. Därjämte har endast
en del av stoppningsproblemet hittills
medhunnits.
Stopphackor och stoppspett
Stopphackor användes huvudsakligen vid
arbete i makadamballast. Stopphackans utseende
framgår av fig. 10. Vid stoppning av syllar med
stopphacka måste ballasten, innan
stoppningsarbetet verkställes, först avlägsnas från den sida
av syllen, där stoppning skall ske, fig. 11, ned till
ett djup av ca 5 cm under syllens underkant. Sker
detta ej tillfyllest, försvåras eller omöjliggöres en
likformig och fast understoppning av syllen,
ballasten blir utsatt för onödig sönderslagning och
syllens underkant skadas. Vid arbetets utförande
skall arbetaren stå bredbent med den ena foten
framför den andra och så, att han har den syll,
som skall stoppas, mellan sina fötter. Han kan
då lättast hålla hackan så lågt, att slaget träffar
ballasten under syllen i en riktning, parallell med
syllens underyta. Står man med ena foten på
syllen, tvingas han att hålla hackan högre,
varigenom slaget ej får den rätta riktningen och
arbetet dessutom blir mera tröttsamt.
På samma sätt som skett vid syllstoppning med
spadar planeras undersökningar för stoppning
med stopphackor. Endast några förberedande
försök ha hittills medhunnits.
Ett stoppspett har formen av ett längre spett, i
sin nedersta ände böjt och försett med en
ansvällning, liknande stopphackans huvud. Vid
arbete med stoppspett är det knappast möjligt att
få den rätta riktningen på slaget, som bör vara
i det närmaste horisontellt. Stopphackan är
därför att föredra.
Maskinell syllstoppning
Användningen av maskiner för utförande av
syllstoppning var från början betingad av
önskvärdheten att åstadkomma ur teknisk synpunkt
effektivare stoppningsmetoder vid arbete i
makadamballast. Under senare år ha framkommit
maskiner, byggda enligt andra principer än de
äldre, som möjliggöra en kraftig rationalisering ur
såväl teknisk som ekonomisk synpunkt.
Pneumatiska maskiner
Stoppmaskiner, drivna med tryckluft, ha
förekommit sedan flera årtionden tillbaka. Själva
stoppverktyget, fig. 12, arbetar som en
tryck-luftsdriven mejsel eller spett. Dess närmaste
motsvarighet bland handverktygen är stopphackan.
Båda påverka makadamballasten med slag och
båda ha den nackdelen, att en del material blir
mer eller mindre sönderslagen under
stoppningsarbetet. Vissa planer ha uppgjorts att närmare
studera arbetet med de pneumatiska maskinerna
i samband med studier över stoppningsarbetet
med stopphackor, men detta har ej medhunnits.
Intresset för dessa studier har åtminstone tills
vidare något minskats på grund av de nya
maskiner, som kommit i användning under de båda
senaste åren.
Automatisk stoppmaskin, system Scheuchzer
Denna maskin, vars utseende framgår av fig. 13,
arbetar enligt andra principer än hittills
använda metoder representera. Maskinen är byggd som
ett skengående fordon. För drift av stoppverk-
Fig. 12.
Pneumatiska [-stoppmaskiner.-]
{+stopp-
maskiner.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
