Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 25 december 1948 - Monopolutredningsbyrån, av W S - Organisation av underhållstjänsten, av R L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
860
TEKNISK TIDSKRIFT
Monopolutredningsbyrån. Det finns huvudsakligen två
förfaringssätt att motverka monopolistiska
sammanslutningars maktmissbruk. Det ena är det amerikanska, som i
princip förbjuder kartellers existens och föranleder åtal
inför domstol. Den andra metoden, som tillämpas bl.a. i
vårt land, tillåter dylika sammanslutningar men
kontrollerar dem genom särskilda övervakningsmyndigheter med
eller utan exekutiva befogenheter. Att den senare metoden
har föredragits i den svenska lagstiftningen beror på att
organiserad samverkan mellan företagare i och för sig inte
behöver medföra skadliga verkningar för det allmänna.
Tvärtom torde i många fall en samverkan mellan företag
eller en sammanslagning av mindre företag till större
enheter vara en förutsättning för rationalisering av
produktion och distribution. Vad man vill bekämpa är endast
sådana ur samhällelig synpunkt skadliga
konkurrens-beg’änsningar, vilka t.ex. konserverar oekonomiska
produktions- och distributionsmetoder, otillbörligt begränsar
produktionen eller håller priserna uppe på en konstlat
hög nivå. Den nya svenska lagen av år 1946 stadgar en
fortlöpande offentlig tillsyn över konkurrensbegränsande
företeelser inom näringslivet. Övervakningen skall ske dels
genom registrering av konkurrensbegränsande
överenskommelser, dels genom särskilda undersökningar. Inom
Kommerskollegium har för ändamålet inrättats en särskild
monopolutredningsbyrå, som började sin verksamhet i
början av 1947.
Byråns verksamhet är enbart utredande och
analyserande; den kan inte beivra monopolistiska sammanslutningars
tillkomst och utveckling. Att en överenskommelse
registreras innebär ej heller i och för sig något uttalande att
ur samhällets synpunkt skadlig konkurrensbegränsning
föreligger. Befarar byrån dylika skadliga verkningar, äger
den att undersöka verksamheten i fråga och hur dess
eventuella konkurrensbegränsning inverkar på pris-,
produktions-, omsättnings- eller transportförhållanden inom
landet. Lagstiftningen avser sålunda blott att skapa
betingelser för en insyn i monopolistiska sammanslutningars
verksamhet och sörja för offentlighet omkring
kartellavtal. På grundval av byråns informationer bedömer
sedan regering och riksdag i vad mån skadliga verkningar
av konkurrensbegränsande överenskommelser kan anses
föreligga och vilka åtgärder från det allmännas sida som
kan bli erforderliga.
Företagare eller sammanslutning är först efter anmodan
av monopolutredningsbyrån skyldig att anmäla
konkurrensbegränsande överenskommelser. Anmälningspliktig är
såväl skriftlig som muntlig överenskommelse som berör
förhållandena på den svenska marknaden. Anmälan skall
omfatta bl.a. en förteckning över deltagarna, vilka
produkter överenskommelsen omfattar, samt uppgift om den
gäller priser, produktion, marknadsfördelning m.m.; även
priser och rabatter bör redovisas. Anmälningarna granskas
sedan på byrån, som i regel underhandlar muntligen med
avtalsparterna för att klarlägga avtalens innehåll och
ekonomiska verkningar. Byrån gör härefter en
sammanfattning av samarbetets väsentliga innehåll, vilken delges
avtalsparterna, som är i tillfälle att komma med erinringar.
Byrån beslutar nu om avtalets registrering, och
sammanfattningen förs in i en registerbok. Anmälningarna och
bifogade handlingar, såsom priskataloger, försäljnings- och
leveransvillkor, förteckningar över förmånsberättigade
köpare m.m., är därmed offentliga handlingar. De i
registerboken införda sammanfattningarna publiceras i en
särskild publikation "Kartellregistret, Meddelanden från
Kom-merskollegii monopolutredningsbyrå". Anser avtalsparterna
att ett offentliggörande av avtalet kan skada deras
legitima affärsintressen, kan de före registreringen hemställa
hos K.M:t, att kartellregistret i vissa delar icke måtte
utlämnas tidigare än efter tjugo år.
Monopolutredningsbyrån har hittills hunnit registrera 250
överenskommelser berörande över hundra olika varuslag
och varugrupper, från järnbroar och ellok till permanent-
lockning. De flesta avtalen gäller priser och rabatter, men
det finns även exempel på andra former av
konkurrensbegränsning: uppdelning av marknaden, prisskydd vid
avgivande av anbud (varigenom avtalsparterna vill trygga
en viss överenskommen uppdelning av klientelet),
kvotering av produktion och leveranser, exklusivavtal
(varigenom leverantörsammanslutningar och
köpmannaorganisationer förbinder sig att endast sälja till eller köpa av
varandra), kontroll av nyetableringar inom branschen
m.m. Byrån har inriktat sig på att successivt
kartlägga konkurrensbegränsningarnas omfattning bransch för
bransch. Bedan registrerade är kartellavtalen inom el-, ur-,
rör-, kalk- och cement-, jordbruksmaskin-, samt
glasbranscherna. I vissa fall företar byrån mera ingående
specialundersökningar av särskilda verksamhetsområden,
antingen på eget initiativ eller på uppdrag av K.M:t. För
närvarande undersöks sålunda jordbruksmaskinbranschen,
järn- och balkgrossisterna samt värme- och
sanitetsbran-schen.
Den av lagstiftarna införda offentlighetsprincipens
förebyggande verkan är självfallet svårmätbar. Det finns
emellertid redan nu många exempel på att kartellavtal har
upphävts eller i väsentliga avseenden modifierats i
samband med registreringen. Härtill kommer åtskilliga avtal,
som har upphävts eller förändrats redan genom
övervakningslagens tillkomst. Fruktan för publicitet kan
naturligtvis också få till följd en ökad frekvens av muntliga
informella avtal, som lättare kan hemlighållas; dylika avtal
måste dock alltid få en lösligare form och torde — om
avtalsparterna är många — vara svårare att hålla
samman. Antalet upphävda och uppmjukade avtal är redan
så stort, att det har blivit aktuellt för byrån att få till
stånd övervakning av avtalens fortbestånd och ändringar
i dem (L Hjertstrand i Depart. & Nämnder 1948 h. 21).
VV S
Organisation av underhållstjänsten. Problemet att
budgetera underhållstjänsten är en av dagens stora driftfrågor
i beaktande av det betydelsefulla sambandet mellan total
underhållskostnad och total produktionskostnad. Tyvärr
varierar underhållsarbetet så mycket, att det icke är
möjligt att ernå samma kontroll som i fråga om direkt arbete.
Ett förfaringssätt har utarbetats i USA, som uppges
åstadkomma samma eller bättre underhåll till lägre total
kostnad, möjliggöra att underhållsarbetet förlägges till annan
tid än under perioder med hög belastning, reducera antalet
oundvikliga driftstopp och minska stilleståndstider till
följd av inträffade driftsavbrott, ge bättre arbetarskydd, ge
arbetsledare mer tid att leda arbetet, stabilisera
underhållspersonalen både till antal och i moraliskt hänseende.
Metoden uppdelas i tre steg, som skall tagas i tur och ordning.
Steg 1. Fastställ den optimala omfattningen på
underhållsarbetet, dvs. den som ger minsta totala
produktionskostnad. Detta sker genom att ställa följande frågor: Har
behovet av underhåll samlats på hög under föregående år,
så att onormala utgifter erfordras för att hinna fatt? Ut
för underhållsorganisationen allt underhåll och låter den
tillverkningen göra endast sådant arbete som den logiskt
sett bör utföra? Vilka detaljer i anläggningen och
utrustningen kräver förebyggande inspektioner, periodiska
översyner eller utbyten? Vilka detaljer underhålles bäst genom
endast spontana rekvisitioner från arbetsledningen för
tillverkningen? Vilket arbete kan förplaneras och hållas i
beredskap som ifyllnadsarbete? Skulle det vara berättigat
att bokföra underhållskostnaderna för individuella
inventarier, i syfte att upptäcka sådant arbete som borde ha
varit förplanerat? För att kunna besvara de flesta av dessa
frågor erfordras en granskning av företagets alla
byggnader och inventarier, detalj för detalj, och bestämning av
vilket underhållsarbete som erfordras i varje särskilt fall.
Denna granskning underlättas om följande två hjälpmedel
användes. Det ena är en förteckning över de sex
huvudskälen för att uppoffra arbete och kostnader på under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
