Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 25 december 1948 - Organisation av underhållstjänsten, av R L - Bil- och cykelbeståndet i Sverige, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 november 1948
861
Tabell 1. Sex skäl för underhållskostnader
Huvudanledningar till underhåll Exempel Vanliga
underhållsmetoder
1. Periodiskt
återkommande reparation eller ersättning av delar, som förstöres långsamt. Slipning av verktyg,
smörjning. Periodiskt arbete,
planerat av
underhålls-eller tillverkningsavdelning.
2. Kontroll av behovet av en sådan ersättning. Kontroll av väggen i en tank, som
innehåller frätande ämnen. Förebyggande
inspektion, planerad av
underhållsavdelningen.
3. Reparation eller
ersättning av detaljer,
innan de fördärvas,
såsom resultat av en
förebyggande inspektion. Lagning av transportband Arbete som utföres av underhållsavdelningen på stående
verkstadsorder.
4. Kontroll av behovet att ersätta en detalj, som förstöres hastigt av någon oförutsedd anledning men som normalt ersattes
periodvis och är farlig, om den fördärvas. Kontroll av lager. Förebyggande
inspektion, planerad av
underhållsavdelningen; utföres ibland av
maskinarbetaren eller
genom signalanordning.
5. Ersättning av en
detalj, sedan den
fördärvats, emedan
missödet icke går att
förutse och förstörelsen sker snabbt, då den väl en gång börjat. ’ Ersättning som följd av en eldsvåda. Arbete som utföres av underhållsavdelningen på begäran av
tillverkningsavdelningen.
6. Ersättning av en
detalj, sedan den
fördärvats, emedan
ersättningen är så enkel, att, det icke lönar sig att inspektera detaljen
periodvis eller ersätta den vid bestämda
tidpunkter. Utbyte av en glödlampa. Arbete som utföres av underhållsavdelningen på begäran av
tillverkningsavdelningen.
håll (tabell 1, kol. 1 och 2). Det andra hjälpmedlet är en
förteckning över de fyra olika slagen vanliga
underhållsarbeten: periodiska reparationer eller servicearbeten;
förebyggande inspektioner; reparationsarbeten som följd av
förebyggande inspektioner och reparationer sedan detaljen
fördärvats (tabell 1, kol. 3).
Varje byggnad och inventarium undersökes genom att
diskutera den planerade undersökningen med den högsta
ledningen och ledningen för tillverkning och underhåll;
uppgöra inventarieförteckningar; bestämma vilken
utrustning som, om den fördärvas, direkt eller indirekt stör eller
försenar produktionen; bestämma de förebyggande
inspektioner som erfordras och till sist uppställa liknande
förteckningar över periodiska reparationer och servicearbeten.
Resultatet blir en detaljerad lista över planerade
underhållsinspektioner, reparations- och servicearbeten, vilka
kan budgeteras. Den omfattar icke reparationsarbeten, som
följer efter förebyggande inspektioner, och ej heller
reparationsarbeten på förstörda detaljer, ty ingendera går
att planera.
Steg 2. Reducera kostnaden för underhållet genom att
förbättra underhållsavdelningens arbetsmetoder och
disposition av arbetare och material. Detta är helt enkelt en
fråga om metodförbättring. Några sätt att angripa detta
problem är att utföra metodstudier, lämna ut alla
arbets-order från ett centralt kontrollställe, införa kontroll
av-personalen, eventuellt införa någon form av
ackordsbetalning och införa materialkontroll. Det är viktigt, att
underhållsarbetarna har ett centralt ställe att vända sig till för
att få sina order och lämna ifrån sig upplysningar, som
de vill framföra, samt någon som kan bestämma
angelägenhetsgraden för olika arbeten m.m. Periodiska arbeten eller
servicearbeten kontrolleras bäst genom stående order och
förebyggande inspektioner genom tidsplaner, under det
att reparationsarbeten erfordrar individuella order.
Förebyggande inspektioner, som är en så betydelsefull del av
underhållsverksamheten, utföres hellre vid lämpliga
tillfällen än vid bestämda tidpunkter, varför fullföljandet av
arbeten av detta slag måste kontrolleras med omsorg.
Steg 3. Kontrollera kostnaden för underhållsarbetet, så att
kostnaden håller sig inom bestämda gränser. Okontrollerade
underhållskostnader har tendens att stiga. Kontrollen kan
ske med sådana medel som budget, kostnadsberäkningar
för för- och efterkalkyl, föreskrifter om vilka som ha rätt
att rekvirera underhållsarbeten av olika omfattning och
fördelning av underhållet i förväg på olika
tillverkningsavdelningar. Budgeten bestämmer huru stora belopp, som
kan uppoffras på underhållet under varje tidsperiod, och
tvingar därför ledningen för de olika
tillverkningsavdelningarna att välja de viktigaste bland de arbeten den skulle
vilja få utförda. Ledningen för underhållsavdelningen får
ett medel att uppskatta storleken på den erforderliga
arbetsstyrkan. För att bli, till verklig nytta måste budgeten
period för period jämföras med de verkliga kostnaderna.
Genom att på detta sätt bestämma det mest ekonomiska
underhållsprogrammet och skaffa sig kontroller som
signaler utefter dess väg får ledningen visshet om att de
kostnader, som lägges ned på underhållet, användes på riktigt
sätt. Den kan även i förväg planera underhållsarbetet. Den
vanliga tendensen att undervärdera behovet av underhåll
till nackdel för produktionen kan motarbetas genom den
gynnsamma allmänna verkan ett kontrollerat underhåll
medför, och tendensen att för säkerhets skull hålla för
stor underhållspersonal kan rättas till genom kännedomen
om det verkliga behovet. Denna systematiska behandling
av underhållet säges ha medfört ända till 30 % besparing
(D T Ward i Fact. Management Maintenance juli 1948).
R L
Bil- och cykelbeståndet i Sverige. Totalantalet bilar
(personbilar, lastbilar, bussar och specialfordon) höll sig
till år 1919 under 10 000, fig. 1, men steg under följande
decennium med ca 10 000 bilar per år. År 1931 var antalet
150 000. Den svåra ekonomiska depressionen i början av
1930-talet kom emellertid bilparken att minska något under
närmast följande år, men från 1934 började bilantalet att
öka i allt kraftigare takt för att år 1939 nå ca 250 000;
den årliga ökningen under de sista förkrigsåren var nära
30 000 bilar. På grund av restriktionerna under kriget sjönk
antalet plötsligt åren 1940 och 1941 och nådde sitt
minimum i slutet av 1941, då bilarna var endast 74 000. Under
de följande krigsåren ökades bilparken något, om än
ganska obetydligt, efterhand som gengasdriften infördes.
Den 30 juni 1945 var 82 000 bilar i gång. Efter
bensinrestriktionernas slopande ökades bilparken mycket starkt
och omfattade den 31 december 1946 ca 203 000 bilar.
Cykelbeståndets variationer är svårare att följa. Åren
1932—1934 såldes årligen 250 000—300 000 cyklar och man
torde kunna anta, att beståndet vid 1934 års utgång lågt
räknat utgjorde 1 miljon cyklar. Försäljningssiffrorna un-
Fig. 1.
Inregistrerade
motorfordon
i Sverige i
slutet av åren
1916—1946.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
