Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 25 december 1948 - Bil- och cykelbeståndet i Sverige, av W S - En tobaksautomat, av W S - TNC: 24. Produktion, tillverkning, bearbetning m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
862
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2.
Cykel-försäljningen i
Sverige 1935—
1946.
der perioden 1935—1946 framgår av fig. 2; sammanlagt
såldes under denna period ea 3 6p0 000 cyklar. Om inga
cyklar hade tagits ur trafik, skulle totalantalet vid 1947 års
ingång ha uppgått till 4 600 000. Att avgö:a hur många
av dessa cyklar som alltjämt är i bruk är knappast
möjligt. Undersökningar har visat, att en livslängd hos
en cykel om 7—8 år är tämligen normal. Av de 4,6
miljonerna cyklar torde nu ca 3 miljoner fortfarande vara
i bruk, varav i Stockholm ca 400 000. Medelantalet cyklar
per tusen invånare utgör sålunda 460. Det är sannolikt, att
Sverige numera har flera cyklar per tusen invånare än
såväl Danmark som Holland. Före kriget räknade man i
Danmark med 350 och i Holland med 400 cyklar per tusen
invånare (Stat. Offent. Utredn. 1948 nr 20). W S
En tobaksautomat, konstruerad av M Vigborg, har
godkänts av Institutet för Folkhälsan och Kriminaltekniska
Anstalten. Automaten, fig. 1, är avsedd att efter
butiksstängningstid hängas upp innanför tobaksaffärens dörruta,
som bör vara försedd med en särskild ram med öppning
nedtill för uttagslådorna. På morgonen lyftes automaten,
som väger endast 20 kg, bort, och den lilla öppningen
slutes till, varefter dörren åter är fullt normal. Varorna
befinner sig hela tiden inomhus och löper ingen risk att
förstöras; påfyllning och skötsel sker likaså helt och hållet
inomhus. Automaten har sex fack, vart och ett avsett för
25 cigarrettförpackningar. Apparaten har gjorts för inkast
i jämna enkronor; avviker priset från jämnt krontal,
lämnas växel tillbaka i en särskild låda och i minsta möjliga
antal mynt. Omställningen av växlingsmekanismen för nya
priser är mycket enkel och kan utföras av
affärsinnehavaren själv. Stapelcylindrarna för växelmynt är försedda med
Fig. 1. Tobaksautomat upphängd bakom dörrutan, sedd
t.v. utifrån, t.h. inifrån affären.
omställbara märken, varigenom man lätt kan kontrollera,
att mängden växelmynt är tilli äcklig för den varumängd
som finns i apparaten. Konstruktionen kan tillämpas även
för andra varuslag än tobak. W S
TNC
24. Produktion, tillverkning, bearbetning m.m.
I anslutning till de två föregående TNC-spalterna följer
här ytterligare några termer av allmänt intresse, de flesta
redan använda i förut lämnade definitioner.
produktion; ordet kan inom näringsväsendet användas
som sammanfattningsterm för alla slag av varu- och
energialstring, t ex. åkerbrukets produktion, en verkstads
årsproduktion, produktion av elektrisk energi
tillverkning; ordet kan användas som
sammanfattningsterm för teknisk varuframställning av alla slag och i alla
stadier, t ex. metallframställning ur malm, plåtvalsning,
förfärdigande av maskiner och apparater, husbyggande,
målning, reparation
Anm. Målning o d. kallas ensamt för sig inte tillverkning
men ingår som ett led i tillverkningen. Reparation kallas
inte heller tillverkning, men är dock ett slags partiell
om-tillverkning.
behandla; ordet innebär i tekniska sammanhang att på
ett eller annat sätt avsiktligt påverka någonting till
ändring av dess egenskaper, däri inbegripet att hopsätta och
isärtaga men icke att enbart förflytta; t.ex. forma,
bearbeta, impregnera, glödga, löda, hopskruva, rena
bearbeta, tr. (icke: arbeta), skära mekaniskt eller
ter-miskt eller på annat sätt, så att insnitt uppstår eller så
att partiklar eller större stycken avskiljes, eller behandla
mekaniskt för åstadkommande av plastisk formändring hos
fasta kroppar eller struktur- eller konsistensändring i fasta
material eller massor; kan någon gång gälla även vätskor,
t.ex. vispning till skum
Anm. Bearbeta innefattar ej att låta en smälta eller massa
stelna i en form, ej heller att hopfoga stycken till ett helt.
Inom den tekniska kemin förekommer ordet i det
speciella uttrycket "bearbeta på", t.ex. bearbeta tjäror på
fenoler, vilket innebär att (kemiskt) behandla tjäror för
erhållande av fenoler. Även i övrigt användes termen ibland
i vidare betydelse än ovanstående definition anger, men
bör då om möjligt ersättas med behandla.
arbetsmaskin, maskin för behandling av föremål eller
material (se behandla), t.ex. gjutmaskin, svarv, maskinell
tryckpress, symaskin, slåttermaskin, mjölkseparator
Anm. Som arbetsmaskin bör ej räknas don enbart avsett
för energiomvandling, energiomformning eller förflyttning,
t.ex. ångmaskin, traktor, lyftkran, pump, fläkt.
verktyg, handdon eller i arbetsmaskin eller annat don
insatt detalj, som bearbetar fast material eller fasthåller
arbetsstycke under bearbetning, eller handdon som
användes för hopsättning, isärtagning o.d.
handverktyg, verktyg avsett att hållas i handen och
manövreras för hand, t.ex. kniv, sax, borr, fil, tång,
skruvmejsel; ett handverktyg kan ha inbyggd motor, t.ex.
tryckluftsverktyg
maskinverktyg, verktyg i arbetsmaskin som med dettas
hjälp utför sitt arbete, t.ex. fräs i fräsmaskin, svarvstål
och fixtur i svarv
verktygsmaskin, arbetsmaskin med maskinverktyg, t.ex.
svarv, klippmaskin, excenterpress
Anm. Med verktygsmaskin förstås ofta enbart
spånskä-rande metallbearbetningsmaskin, men mera logiskt är att
tolka ordet efter lydelsen, såsom här skett.
Av ovanstående termer har arbetsmaskin och verktyg
redan definierats i TNC 6 s. 24, och bearbeta finns
upptagen i TNC 10, ordsamlingen. Definitionerna har nu
undergått viss formell ändring, men den avsedda innebörden
är oförändrad. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
