Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 8 januari 1949 - Elkraftförsörjningens sannolika utveckling, av Lr - Utbyggnad av vattenkraft i Kanada, av Je - TNC: 1. Nya TNC-publikationer, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
TEKNISK TIDSKRIFT
vattenkraften. Å andra sidan finns inom detta område stora
möjligheter till utveckling, och detta ger oss anledning att
ej nu syssla med relativt avlägsna problem såsom
kolgruvornas uttömning. Även farhågor för vad som skall hända,
sedan vattenkraften fullständigt utnyttjats, bör kunna
mildras. Framtiden innebär säkerligen nya lösningar, som
nu ej kan anas.
De stora effekter, man numera liar att transportera,
motiverar höga överföringsspänningar. En interkontinental
samköming länderna emellan blir härigenom möjlig ocli
liar även påbörjats mellan det typiska ångkraftlandet
Belgien ocli det typiska vattenkraftlandet Schweiz över
det "blandade" Frankrike. Utvecklingen av dessa
förbindelser erbjuder just i detta fall stora fördelar. En
belastningsökning innebär nämligen en ökad påfrestning av
produktionskällorna på helt olika sätt i dessa tre länder. I
det enbart ångkraftproducerande landet krävs större effekt
under topptimmarna. I vattenkraftlandet inträffar
besvärligheter först under torra vintrar. Toppeffekten är härvid
vanligen tillräcklig och i den mån lokala
dygnsreglerings-magasin är tillgängliga blir 24-timmarsenergin den trånga
sektionen. I Frankrike, som till hälften försörjes med
vattenkraft och till hälften med ångkraft, är det åter
14-timmarsenergin under torrårens dagtid, som blir
bestämmande, eftersom toppeffekten klaras av
vattenkraftstationerna och nattenergin av ångkraftverken. En fullständig
samköming mellan dessa tre länder innebär att Belgien
kan erhålla toppenergi från Schweiz och i gengäld lämna
24-timmarsenergi, Frankrike kan erhålla 14-timmars
dagenergi från Schweiz och i stället lämna nattene-gi.
En begränsande faktor i vinsten med samköming av
ovanstående karaktär utgör överföringskostnaderna,
representerade dels av anläggningskostnader, dels av förluster. En
fullständig utjämning är därför ej möjlig. I trakter, där
vattenkraften är vida förhärskande såsom i Alperna,
förblir därför vinterns 24-timmarsenergi under torrår det
kritiska elementet, och i rena ångkraftområden, som ligger
mycket avlägset, ca 500—1 000 km från
vattenkraftdistrikten, blir toppeffekten bestämmande. I ett brett band
mellan dessa områden bestämmes slutligen utbyggnaderna
av torrperiodens 14-timmarsenergi. En annan faktor, som
den vidgade samkörningen fört med sig, är det minskade
behovet av individuell reserv för varje anläggning.
Numera finns i allmänhet många möjligheter till
reserv-matning, som bör ihågkommas vid systemens planering,
och som säkert kan förenkla många anläggningar.
Det med hänsyn till investeringarna och personalens
storlek viktigaste området inom kraftverksindustrin är trots
allt distributionstekniken för lägre spänningar. Det i
Frankrike förhärskande problemet är här att normalisera
distributionsspänningen. Detta gäller såväl
medelspänningarna 3 000—20 000 V, där en allmän övergång till
15 000 V vore det ekonomiskt fördelaktigaste, som den rena
lågspänningen. I det senare fallet inriktar man sig på
115—200 V i storstäderna och 220/380 eller 230 400 V på
landsbygden. En framgångsrik normalisering av dessa
medelspänningar har enligt författarens mening ännu större
betydelse än en framgångsrik utveckling av 380 000 V
såsom nästa steg för storkraftöverföring (P Ailleret i
Bull. Soc. frän?. Electr. apr. 1948). Lr
Utbyggnad av vattenkraft i Kanada. Förbrukningen
av-elenergi i Kanada har stigit avsevärt snabbare än beräknat
Ar 1947 var den 12 % högre än 1944, då krigsindustrin
arbetade för högtryck, och 90 % högre än 1939. ökningen
faller främst på industrin, men även den borgerliga
förbrukningen har stigit kraftigt efter slopande av
krigstidens restriktioner och sedan hushållsapparater blivit
tillgängliga i marknaden. Lantbruket har högkonjunktur och
elektrifieras i snabb takt. Under krigsåren ökades den
installerade generatoreffekten med 1 500 MW och detta
beräknades räcka även för några år efter kriget, varför
endast små anläggningar togs i arbete 1945—46.
Utbyggnadsprogrammet har sedan måst ökas väsentligt och om-
fattar nu stationer för ca 750 MW, varav hälften tas i
drift under 1948. De största tillskotten kommer från
Sha-winigan Falls i Quebec med 150 MW, De Cew Fall i
Ontario med 50 MW och Bridge River i British Columbia
med 45 MW (Beama J. juni 1948). Je
TNC
1. Nya TNC-publikationer
Vid årsskiftet och under förslå halvåret av 1949 beräknas
fem nya TNC-häften utkomma. TNC har under de gångna
åren i genomsnitt utgett två publikationer årligen, och den
starka anhopningen just nu beror på förhållanden som ej
kunnat förutses, dels innebärande förseningar som ej gått
att undvika, dels bestående i att vissa nya ämnesområden
blivit aktuella.
Här följer en kort redogörelse för innehållet i de olika
publikationerna. De har beräknats komina ut i
nummerföljd, men rubbningar i planen är tyvärr möjliga. I
TNC-spalten kommer efter hand att meddelas när de ligger
färdiga i bokhandeln och hos SIS.
TNC 10 f—j 1948 är andra häftet av TNC:s ordsamling.
Det två år långa uppehållet efter första häftet har sin
grund i personalsvårigheter, och fortsättningen kommer
att påskyndas så mycket som möjligt. Liksom förut finner
TNC nu angeläget att påpeka, att denna ordsamling
rättvisligen bör bedömas som om den vore en samling kort
eller lösblad med upplysningar om enskilda termer ocli
begrepp, fastän den med hänsyn till läsarnas
bekvämlighet i stället fått bokens form. Den upptar nämligen endast
sådana termer och sådana betydelser av termerna som
berörts i förfrågningar eller som TNC av annan anledning
haft att göra med. Därav kommer det sig att termer med
varierande innebörd ofta inte fått de viktigaste
betydelserna angivna.
TNC 13 är ett årshäfte för TNC-spalten 1948 och utgör
det sjunde häftet i spaltserien.
TNC 14 är en färg- och lackteknisk ordlista. Den har
sammanställts av docent Paul Nylén och kommer att
utges av svenska Färg- och Fernissindustriens
Forskningslaboratorium och TNC gemensamt. Det rör sig om ca 800
alfabetiskt ordnade svenska termer och deras
motsvarigheter på tyska och engelska, samt definitioner på svenska
för alla termerna. Dessutom finns alfabetiska register för
de tyska och engelska uttrycken.
TNC 15 är en elektroteknisk ordlista, översatt till danska,
norska och svenska i motsvarande länder från den av
Internationella Elektrotekniska Kommissionen (IEC) år
1938 utgivna International Electrotechnical Vocabulary.
Sistnämnda internationella ordbok ger termerna på
franska, engelska, tyska, italienska, spanska och esperanto och
lämnar definitioner på franska och engelska, de två
officiella språken i IEC. Av dessa båda har TNC valt
engelskan, såsom för svenska förhållanden viktigast, till
fjärde språk i sin publikation. Denna blir alltså
fyr-språkig, men ger inga definitioner — det skulle krävt
alltför lång tid — utan dessa får sökas i originalordboken,
vilket underlättas av gemensam numrering och genom att
de engelska termerna är gemensamma. För alla fyra
språken finner man alfabetiska register.
TNC 16 är en svensk verkstadsteknisk ordlista, närmare
bestämt en ordlista över verktyg, maskiner och metoder
för metallbearbetning. Den liar utarbetats av ingenjör
Oscar Bergman på uppdrag av TNC. Antalet termer är
mycket stort, mellan 3 000 och 3 500, och de har försetts
med definitioner eller upplysningar där så funnits
behövligt. Termerna är ordnade enligt en noga genomförd
indelning i kapitel och underavdelningar, och ett särskilt
alfabetiskt register underlättar uppletandet av enskilda ord.
Frånsett TNC 10, ordsamlingen, i dess kommande
fullständiga skick, blir TNC 16 den mest omfattande av TNC:s
hittills planerade publikationer. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
