- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
32

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 8 januari 1949 - Anmälan: Electricity, av E T Glas - Anmälan: Svenska Mätapparater AB - Anmälan: The Scientific Instrument Manufacturers' Association of Great Britain Ltd. - Anmälan: Birlec Elektrougnar AB - Anmälan: AB Separator - Problemhörnan, av A Lg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

TEKNISK TIDSKRIFT

relativt lättläst och torde väl försvara sin plats bland de
otaliga andra med samma program. Tekniska synpunkter
finns egentligen icke, och övningsexemplen är i allmänhet
alltför abstrakta. Måttsystemet är icke MKSA. Utan tvivel
bör arbetet rekommenderas, men kanske inte åt en
praktiserande ingenjör. E T Glas

Svenska Mätapparater AB, Stockholm. Ett
engelskspråkigt prospekt "Qossometer" beskriver en
elektron-räknare för bestämning av små kvantiteter radioaktiva
isotoper vid spåranalys, "Metal-Analyzer’’ behandlar en
apparat för analys av icke-järnmetaller genom mätning av den
elektriska ledningsförmågan. "Thomson—Kelvin-Bridge"
är ett prospekt över en mätbrygga för motstånd mindre än
1 ohm. "Decade-Resistance Box" beskriver ett
dekadmot-stånd med stort motståndsområde (0—111,1 kohm eller
0—11,11 Mohm).

The Scientific Instrument Manufaeturers’ Association
of Great Britain Ltd. (SIMA), London, har till Brittiska
utställningen i Köpenhamn 1948 låtit utarbeta en broschyr
med uppgifter om samtliga instrumentutställare och deras
tillverkningar samt om deras representanter i de nordiska
länderna. Då bland utställarna fanns så gott som alla mera
representativa engelska tillverkare av tekniska och
vetenskapliga instrument, har broschyren stort värde även för
sådana, som icke besökte utställningen.

Birlec Elektrougnai’ AB, Stockholm. Värma och smälta
är en kort handledning vid planering av ugnsanläggningar
och vilken även kan användas som uppslagsbok. Häftet
inledes med en kort historik om den elektriska ugnens
utveckling. Därefter behandlas motstånds-, induktions- och
ljusbågsugnar var för sig. Särskilt för den första
ugnstypen lämnas viktiga uppgifter. Goda figurer och
siffer-tabeller underlättar inhämtandet av materialet. Typografisk
uppställning, tryck och papper är av hög kvalitet.

AB Separator, Stockholm. Prospekt "High-Vacuum
Out-fits for Purification and Drying of Insulating Oil" och
"Clarificateur K 21230 S à grande poche de depot" över
olika de Laval-tillverkningar.

Problemhörnan

Problem 7/48 var följande: "En tunn rak stav med
längden I understödes av ett stift S och trycker dessutom mot
en vertikal vägg enl. fig. 1. Vilken är den största
nivåskillnad, h, som kan erhållas mellan ett sådant stift och stavens
nedre ände? Friktionskrafter försummas."

Stavens halva längd, II2,
må t.v. betecknas med a.
Vid jämvikt måste de tre
krafternas riktningslinjer
mötas i samma punkt A,
varav med fig:s
beteckningar

O A i= a eos f
AS t— a eos <p sin <p
och härefter

h = a eosV " sin <p

«(coS"<p—2 eos <p—

Fig. 1.

Sättes 0, erhålles tg rp —

/

dip

dh

d <p

— 2 eos f ’ sin <p)

V 2

o fr

35,3°) och hmax =

0,192 /. En tredjedel av staven kommer sålunda
3^3

att befinna sig under stiftet S. Avståndet från S till väggen
blir d i= h \f 2 t= 0,272 /.

Denna typ av lösning har angivits av K J E Westerberg,
B Arnell, E Wrenö, B Kihlgren, J U Trahn, S Lundin, B
Almen, L Felländer, Hökby, L-U Tolonen (Helsingfors),
J E Jansson (Helsingfors), V Jarulf (Köpenhamn) samt
av sign. R Li, SHN, GO, DS, Elgerd, Sbch samt I F.

En annan lösningsmetod, föreslagen av sign. Ög samt
G Järnegren, är följande:
Tyngdpunktens höjd över S är

(——)
\ sin (pl

eos <p i= a eos <f — d cot <p

Vid jämvikt skall detta uttryck vara elt maximum. Sättes
derivatan = 0 erhålles

t3/rf

sm 9> = ya-

varav

h = \ids • a* — d2
Man erhåller hmax genom att sätta derivatan med avseende
på d lika med noll, varav

4 , 2
dl ■ a» — 2 d = 0

o

sa att

som vid insättning ger

dz = 3 at

Fig. 2.

2 a l

hmax = —;= = —== såsom nvss.
3 V 3 3 v’ 3

Den i Tekn. T. 1948 s. 792 publicerade lösningen av
problem 6/48 ("vattenuppvärmningen") har föranlett
invändningar från hrr L—O— L—r samt dr E Palmblad och
professor Jarl Salin (Abo). Påståendet går lit på att man
medelst lämpliga anordningar kan — teoretiskt sett —
erhålla fullständig värmeutväxling. Till sin utredning
härom fogar dr Palmblad följande skiss:

Metallstycket (i form
av ett rör) är från
början från A till B 100°
varmt. Om en
vattendroppe insläppes vid A,
uppvärmes den till 100°
och lämnar röret vid B,
100° varm. Ett litet
stycke av röret invid A
har samtidigt avkylts
till 0°. Om mera vatten
genomsläppes, har man

vid ett tillfälle den temperaturfördelning, som anges i fig. 2.
Från A till C är temperaturen 0°; härefter följer cll
snabbt temperatursprång vid C varefter från C till B både
vatten och rör äro 100° varma. Värmeövergång från rör
till vatten äger sålunda rum endast vid C. — När
temperatursprånget hunnit till B, har hela röret avkylts till
0° och därför avlämnat.

Om i= 1 • 100 • 0,09,= 9 kcal

9

som till 100°C uppvärmt qxi= 1Q() = 0,09 kg vatten.

I den övre behållaren finnes då alltjämt q — ^ :== 0,01 kg
0-gradigt vatten kvar. Blandas detta med det 100-gradiga
vattnet (enl. problemtexten), blir vattnets sluttemperatur
90°. — Denna lösning förutsätter givetvis att röret icke
är värmeledande i sin längdriktning. A Lg

Problem 1/49. En cirkellinje är uppdelad i ett antal
lika stora delar medelst punkterna 1, 2, 3 osv. — Man går
från punkt 1 i riktning mot punkt 2, men endast halva
vägen; härifrån rör man sig i rät linje mot punkt 3, men
endast en tredjedel av vägen osv. Vilken slutpunkt erhålles
sedan dylika riktningsändringar gjorts ett oändligt antal
gånger? Bestäm ekvationen för gångkurvan om antalet
delningspunkter är oändligt stort!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free