Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 22 januari 1949 - Standard för flytande motorbränslen, av K-E Swendsén - Anmälan: Manufacturing Processes, av Hf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<>4
TEKNISK TIDSKRIFT
dana tillsatsämnen, som i möjligaste män förhindra
uppkomsten av skadliga avsättningar i motorerna.
Bensinen skall bestå uteslutande av kolväten, jämte
erforderliga tillsatser av inhibitorer (ämnen, som motverka
oxidation) samt för EB etylvätska och färgämne.
Lättbetyl avser motorbränsle bestående av 25 ± 3 vikt-%
motoralkohol och resten bilbensin, RB eller EB, och
betecknas RLB ("ren lättbentyl") resp. ELb ("elyliserad
lätt-bentyl"). Lättbentylen är speciellt lämplig för motorer
med högre kompressionsförhållande än för bensindrift
Den i lättbentylen ingående motoralkoholen (etylalkohol)
skall ha en koncentration av lägst 99,0 vol.-% och dess
indunstningsrest får ej överstiga 5 mg/100 ml.
Motorfotogen avser motorbränsle, speciellt lämpligt för
fotogen- och hesselmanmotorer och betecknas Mf. Den
skall bestå uteslutande av kolväten jämte ev. tillsats av
inhibitorer etc.
De ovan angivna motorbränslena skall vara klara, fria
från mekaniska föroreningar samt neutrala mot lackmus,
varjämte bilbensin och motorfotogen skall vara väl
raffinerade och fria från vatten.
Bränslena skall vid provning enligt i tabell 1 angivna
metoder uppfylla de uppställda fordringarna. Provtagning
skall göras enligt SIS 15 01 01.
Kualitetsbestämmelser för motorbrännoljor
i leveranstillständ
Motorbrännoljor avser motorbränslen, speciellt lämpliga
för diesel-, tändkule- ocli hesselmanmotorer, och uppdelas
efter viskositet och renhetsgrad i fyra tyi>er, betecknade
Mb 1-—Mb 4. För motorbrünnoljorna gäller i huvudsak
följande användningsområden:
Mbl: företrädesvis i hastigtgående diesel-, hesselman- och
ländkulemotorer med varvtal omkring och över 1 000 r/m
för bussar, lastbilar, traktorer, mindre båtar, motorvagnar,
transportabla aggregat och dylikt.
Mb2: diesel- och tändkulemotorer med varvtal ej
överstigande 1 000 r/m avsedda för industriella anläggningar
och för fartyg såsom huvudinotorer och hjälpmotorer.
Mb3: medelstora dieselmotorer med varvtal upp till 600
r/m för fartyg och stationära anläggningar.
Mb4: långsamtgående dieselmotorer med varvtal upp till
300 r/m för fartyg och industriella anläggningar.
Motorbrännoljorna skall bestå uteslutande av kolväten.
De skall vid provning enligt angivna metoder uppfylla i
tabell 2 uppställda fordringar. Provlagning skall göras
enligt SIS 15 01 01. K-E Swendsén
.Manufacturing Processes, 2:a uppl., av Myron L
Begeman. John Wiley, New York 1947. 625 s., 471 fig. 5 $.
Boken behandlar mekanisk teknologi i detta ämnes äldre
vidsträckta betydelse. Inledning sker alltså med
gjuteriteknik, varvid särskilt märkes att formsandsegenskaper och
metoderna och instrumenten för kontroll av dessa
egenskaper ägnas relativt stort utrymme. Här diskuteras alltså
exempelvis mätning av fuktighet, täthet, hårdhet samt
bestämning av siktanalys och hållfasthet hos provkroppar.
I samband med de olika normalt förekommande
gjutmeto-derna diskuteras de för olika fall lämpliga legeringarna.
Kapitlet omfattar också ett kort avsnitt om pressning av
plaster.
Under rubriken Värmebehandling av stål nämnes bl.a.
användning av induktionshärdning. Här saknas
behandlingen av de under senare år allt vanligare höga
frekvenserna; det enda sifferexemplet ger siffran 2 000 p/s. I det
följande kapitlet, Pulvermetallurgi, behandlas
pulverfram-ställning och pulveregenskaper proportionellt sett på för
stort utrymme i förhållande till pressning och sintring.
Under rubriken Svetsning upptas bl.a. metoderna för
ytbehandling resp. ytbeläggning för åstadkommande av ökad
slitstyrka resp. rostbeständighet. I förhållande till deras
ökade användning behandlas härvid flamhärdning och me-
tallsprutning alltför kort; i det senare området är sålunda
elsprutan helt utelämnad.
Ett stort utrymme ägnas som sig bör åt den plastiska
formgivningstekniken, varvid man börjar med valsning
och smidning och slutar med diskussion av pressverktygs
utformning och metoder för hopfogning av pressade och
stansade plåtdelar. Inom detta område diskuteras också
kulblästring och dess möjligheter att förbättra
ytegenskaperna. Före övergången till de skärande
bearbetningsmetoderna behandlas kapitlet mätdon och mätmetoder. Ett
alliför litet utrymme ägnas här åt frågan om mätkontrollens
organisation, ökat utrymme skulle här kunnat erhållas
om man hade tagit bort det i detta sammanhang mindre
viktiga visserligen korta avsnittet om olika passningstyper.
Vid diskussion av måttstandard kan man konstatera det
intressanta förhållandet att i Amerika metern är fastställd
som måttnormal sedan år 1866 samt att förf. sedan han
meddelat detta konstaterar att 1 värd definieras på visst
sätt i förhållande till metern. Härefter följer klassificering
av mätdonen och mätdonsbeskrivningar. Man konstaterar
här bl.a. att det i Amerika relativt uppmärksammade
området ytjämnhetsmätningar klaras av på en halv sida.
Det stora området skärande bearbetningsteknik inledes
med beskrivning av svarvar och svarvverktyg. Anmärkas
kan här att ingenting nämnes om de nya vcrktygsformerna
med på olika sätt med skruvanordningar fäsla
hårdmetall-skär. Man konstaterar också att skärlivslängden diskuteras
utan omnämnande av Taylors ekvation. En brist synes
vara, att flerstålstekniken icke ägnas något intresse.
Gängskärning behandlas som ofta i anglosaxisk litteratur som
en underrubrik till svarvningen. Här borde man åtminstone
nämnt de olika skärpningsmetoderna för gängslipskivor.
Under rubriken hyvlar ägnas utrymme åt den i och för sig
intressanta (tekniken att använda kipphyvlar med dragande
i stället för skjutande slid och framhålles denna metods
fördel att ge mindre risk för vibrationer genom att
arbetsstycket och dess uppspänningsanordningar av skärkraften
pressas in mot maskinstativet. För övrigt skulle det ha varit
lämpligt med åtminstone en antydan om de olika
drivsystemen för bordhyvlar. Med hänsyn till den stora utveckling
som man enligt olika vittnesmål under senare år haft på
området kopiering är det naturligt alt kopierfräsmaskiner fåll
relativt ingående behandling. 1 omedelbar anslutning till
svetsning följer också med stort utrymme kuggtillverkning.
Efter behandling av sågning, som även omfattar kapning
med slipskiva saml formbrotschning följer som ett
fristående avsnitt kapitlet revolversvarvar och automater.
Boken avslutas sedan med kapitlen slipning samt
fin-bearbetningsmetoder.
Som det lorde ha framgått av det föregående och som
också framgår av all man inom en så relativt liten volym
velat behandla elt mycket stort område, blir
framställningen vanligen mycket summarisk. Som ett exempel kan
här från kapitlet slipning nämnas, att man där i någon
mån går in på metoderna för tillverkning av slipskivor men
alt genom det begränsade utrymmet exempelvis skillnaden
mellan de moderna pressade slipskivorna och de äldre
gjutna skivorna blir mycket oklar. Eli annat myckel
viktigt avsnitt som inte alls får plats är metodenia för
skärpning och formning av slipskivorna. Det torde dock numera
få anses ovedersägligt att skärpningsverktyg och
skärpningsmetoder har mycket stor betydelse för såväl
slipning-ens ekonomi som tekniska resultat.
Boken ger en rätt fullständig översikt över ett av den
moderna teknikens viktigaste områden, men den har
mycket litet av intresse för fackmannen. Den är också enligt
företalet skriven som orientering för unga ingenjörer. Den
kan exempelvis inte användas som uppslagsbok vid
bestämning av bearbetningsdata, då sådana uppgifter
förekommer ytterligt sparsamt. Intrycket av lärobok starkes
av de efter varje kapitel upptagna frågorna och
uppgifterna. Till varje avsnitt hör också i regel flera
hänvisningar omfattande litteraturförteckning. Uf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
