- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
67

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 29 januari 1949 - Exempel på rationalisering av byggnadsarbetet, av Ragnar Kåby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 januari 1949

fil

3.08. Skyddskläder

3.09. Ammunition

3.10. Borrstål

3.11. Övrig sprängningsutrustning

3.12. Täckningsmaterial

Utbetalningar till leverantSrer av fonn&ner
och tjänster

l+, 01 • Försäkringar och dyl.

4.02. Landsvägstransporter

4.03. övriga transporter
i|tOl|. Provningar

Utbetelningar till leverantgrer av material
och produkter

5.01. Cement

5.02. Övriga bindemedel, kemikalier, färger

5.03. Natursten

5.04. Stenmaterial och fyllnlngsmassor

5.05. Bruk (fabriksfärdlgt)

5.06. Betongmassa (fabriks färdig)

5.07. Lättbetongprodukter

5.08. Övriga betongprodukter

5.09. Asbestoement och gipsvaror

Fi;/. 1. Baksida au en avlöningslista med specifikation av
arbetet och plats för litterering.

Fig. 2. Detalj av littereringstabell.

vända littereringssystem tar sikte på en uppdelning av
kostnaderna på olika byggnadsdelar. Nackdelarna med
dylika system är dels att arbetet med litterering och
kostnadssammandrag ofta blir rätt betungande, dels att
arbetschefen ofta får kostnadssammandraget på sitt bord alltför
lång tid efter det arbetet är utfört, dels att arbetschefen
aldrig kan vara säker på att littereringen är rätt utförd.
Dessa littereringstabeller ger nämligen alltför ofta
möjlighet åt den som littererar att för samma utgiftspost mer
eller mindre godtyckligt välja mellan olika littera.
Littereringen blir icke enhetlig ens på samma arbetsplats, än
mindre mellan skilda arbetsplatser.

För att undvika olägenheterna med de vanliga
littere-ringssystemen har man här provat ett nytt system, som
utgår från den principen, att littereringen i första hand
skall vara ett redskap för fortlöpande och aktuell
kostnadskontroll och att arbetschefen på huvudkontoret skall
kunna direkt avgöra, om en post är rätt littererad. Med
utgångspunkt från de skilda slagen av utgiftsverifikationer
har man indelat littereringen i tre grupper, nämligen
utbetalningar till tjänstemän och arbetsbefäl, till arbetare
och till leverantörer; denna senare grupp uppdelas i sin tur
på tre avdelningar, nämligen leverantörer av hjälpmedel,
av förmåner och tjänster och av material och produkter.
Hela littereringstabellen är på detta sätt indelad i fem
delar, som i sin tur uppdelas på olika littera. Sammanlagda
antalet littera utgör endast ca 50 (fig. 2).

Denna littereringstabell är oerhört enkel att använda, och

littereringen är lätt att kontrollera. Kostnadskontroll kan
under arbetets gång företas när som helst. En
förutsättning är, att kostnaderna enligt förkalkylen först fördelas
i överensstämmelse med littereringstabellen, men detta är
ett engångsarbete, som bör utföras, innan man sätter i
gång byggnadsarbetet, och som man sedan har nytta av
under hela byggnadstiden.

Maskinella hjälpmedel

Två kapklingor har varit i användning vid bygget. Allt
virke, som levererats till bygget, har passerat kapklingorna
och kapats ned till bestämda längder, innan det har tagits
upp i huset. Enbart genom att allt spill blir samlat på en
plats och aldrig släpas upp i huset uppkommer en stor
vinst. Vid varje kap har man haft bänkarbete för en eller
två man. Dessa har i förväg tillverkat smygformar,
slitsformar, ursparingslådor o.d. Stämpvirke har kapats i
bestämda längder. Vissa spillbitar har man skarvat ihop två
och två och på så sätt fått en fullgod stämp av enbart
spillvirke till en tredjedel av kostnaden för en ny stämp.
övrigt spillvirke, som icke omedelbart kunnat användas,
har man sorterat i särskilda fack, varifrån det lätt kunnat
hämtas vid senare behov (fig. 3). En, ibland två man har
uteslutande sysslat med sortering och skötsel av virket.
Innan timmermännen påbörjat ett visst
formsättnings-arbete, har arbetsledningen lämnat virkesskötaren
rekvisition på antal, dimensioner och längder av huvudparten
av det virke, som skall komma till användning. Man har

Fig. 3. Fack för sortering
av virke; i facket t.v.
färdiga slitsformar.

Fig. i. Lätt handkran,
uppställd på valvet och
klar för användning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free