- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
70

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 29 januari 1949 - Exempel på rationalisering av byggnadsarbetet, av Ragnar Kåby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

<>70

TEKNISK TIDSKRIFT

HUS MED 1 2 3 4 5 6 7 8 m

Fig. 10. Kostnader (kr/m’) för
gles fasadform i hus med 1—8
våningar (oktober 19i8); A
vanlig form, B grindform.

Fig. 11. Distanshylsa av betong.

Fig. 12.Formbult med spår för kil

arna samt i höjdiod. Grindformarna lyftes i rakt vertikal
led en våningshöjd i taget, allt efter som huset växer i
höjden, och innebär således en oerhörd förenkling av
virkestransporten.

Grindformar till ett 8-våningshus kostar i genomsnitt
endast hälften så mycket som sedvanlig fasadform. Här
är virkeskostnaden en osäker faktor på grund av den
bristande kännedomen om verkliga virkeskassationen vid
sedvanlig fasadform. Många erfarna yrkesmän anser, att
virket i genomsnitt kan användas IV2 gånger. Detta
stämmer väl överens med den här antagna virkeskassationen.
Även om man antar, att virkeskassationen vid sedvanlig
fasadform är betydligt mindre, ger grindformen en
väsentlig vinst vid jämförelse med den sedvanliga formen. Vid
grindform är ackordspriset den osäkra delen av
kostnaden. Erfarenheterna från detta bygge pekar emellertid
på att en ej obetydlig reducering av nu gällande
ackordspris bör kunna göras. Grindformar medför en ekonomisk
vinst vid höghus. Vid en- och tvåvåningshus kan
lönsamheten däremot diskuteras (fig. 10).

Den nya formsättningsmetoden har gott och väl uppfyllt
förväntningarna. Arbetena med lossning, hissning och
placering av grindarna gick lättare än väntat. Efter
användning av grindarna nio gånger var de fortfarande lika
användbara utan märkbar förslitning eller deformering.
Detta tyder på att grindarna bör utföras i sådan storlek,
att de lämpar sig att transporteras från ett bygge till ett
annat. Vid bultad form har grindformen slutligen den
fördelen framför den sedvanliga formen, att den fordrar bult
endast till en våning.

Formens hopbultning

Det vanliga sättet att använda papphylsor till formbult
för att bulten inte skall bli fastgjuten är i flera avseenden
olämpligt. I allmänhet blir papphylsan deformerad vid
gjutningen, så att bulten endast med svårighet kan slås
ut, om den inte rent av måste brännas av. En utslagen
bult är oftast så illa tilltygad, att justering och
omgäng-ning är nödvändig, innan den kan användas på nytt. Vid
detta bygge användes en bulthylsa av betong, som
samtidigt tjänstgjorde som distansklots mellan formsidorna
(fig. 11). På det sättet blev den man överflödig, som annars
liar till uppgift att befria formarna från distanspinnar av
trä. Dessutom sjönk spillprocenten för bulten, tiden för
utslagning och tiden för omgängning och justering.
Totalkostnaden för formbulten sjönk med cirka 40 %.

Även om den nya distanshylsan medförde en väsentlig
vinst, var bultkostnaden fortfarande hög (ca 1,50 per bult).
Man provade då en formbult av ny typ med hopsvetsad
muttc och bricka på väggens utsida. På väggens insida
var bulten ogängad och försedd med ett fräst spår (fig.

12). Tilldragning av bulten skedde genom att en kil slogs
in i spåret och spände mot brickan. På väggens utsida
fäste nian bulten vid formgrinden medelst en järntråd
(fig. 13). Efter utslagningen blev bulten hängande i sin
järntråd och följde med grinden vid lyftningen till nästa
våning, där den omedelbart var klar att användas på nytt.
Den nya, "upphängda" bulttypen fordrade inget arbete
med vakthållning på marken, ej heller hopsamling av bult,
transport, justering eller omgängning. Detta var en
väsentlig arbetsförenkling, som blev möjlig tack vare den nya
grindformen.

Slutord

Dessa exempel på rationaliseringsåtgärder visar, att man
många gånger med relativt enkla medel kan uppnå goda
resultat genom att införa mekaniska hjälpmedel eller
genom att frångå gammal slentrian. Granskar man
närmare arbetsorganisationen och arbetsmetoderna på våra
byggnadsplatser, kan man många gånger upptäcka till
synes små och obetydliga detaljer, där en rationalisering
kan ge en betydlig vinst. För hela byggnadsobjektet är
visserligen vinsten på varje sådan detalj ofta som en
droppe i havet, men den stora ån uppstår ju som bekant
genom en förening av alla de små bäckarna. En viktig
förutsättning för ett gott resultat är, att man lyckas värja
sig mot faran för yrkesblindhet.

Fig. 13. Utsida av en formgrind med de nija bultarna;
man ser en utslagen bult, som har blivit hängande i sin
järntråd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free