Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 29 januari 1949 - Försök med impregnering av träd på rot, av Bror Fellenius - Tekniska Skrifter: Designing Coffer Dams
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<>74
TEKNISK TIDSKRIFT
[-Trädstammens-]
{+Träd-
stam-
mens+} volym m3 0,32
Absorberad
lösning I 144(3%)
au
Fig. 2. Halt av As,O, på olika höjd över injektionsstället. Proven är tagna frän de
i figuren streckade delarna och ur en ca 3 cm tjock trissa av stammen; B bark,
Y yttre skikt, M mellanskikt, I innerskikt, K kärna.
levande delen av trädet ända ut i yttersta skotten på
grenarna. Vätskeabsorptionen var störst för tall och mindre
för gran. Vid impregnering med Bolidensalt visade träden
inte samma omedelbara reaktion utan barren torkade
tämligen likformigt utefter hela stammen. I flera fall blev
barren i toppen först bruna. Lövträden synes till en början
endast beröras på så sätt att bladen börjar sloka eller
löv-sprickningen försenas eller uteblir.
Väderleken spelade stor roll för absorptionshastigheten.
Vid varm väderlek ökar denna. Det direkta solljuset
verkade därvid ha större inverkan än lufttemperaturen.
Värmen väcker trädet till liv på våren och solljuset har
indirekt den verkan, att luften blir torr, varvid
avdunstningen ökar, varför trädets behov av vätska ökar. Om efter
en tid av varmt och klart väder, vädret blir kallt och mulet,
äger en avsevärd nedgång rum i savtransporten i
trädstammen. Har vid sådant tillfälle trädet redan absorberat
en för trädet livsfarlig mängd av impregneringsvätskan,
föreligger risk för att trädet dör, innan väderleken åter
förbättras och savtransporten åter kommer i gång. Att
så har skett vid flera av de impregnerade träden torde
vara säkert. Som av resultaten, fig. 2, synes, har de flesta
träden erhållit större halt av As^O^ vid roten än vid toppen.
Detta torde till stor del bero på nyssnämnda förhållanden.
Några kvantitativa analyser på träd impregnerade med
kopparsulfat har icke utförts.
Vid arsenikimpregnering bildas i trädet olösliga
krom-arsenater. Det är möjligt att dessa, om de bildas för
hastigt, hindrar passage av impregneringsvätska till
ovanför belägna delar av trädet. Försök har därför utförts med
ett Bolidensalt, där denna utfällning av arsenater sker
långsammare. Någon märkbar skillnad har dock icke
kunnat konstateras. Vid impregnering med kopparsulfat
verkar det, som om ett uppehåll i savtransporten spelade
mindre roll. Saltet är lösligt hela tiden och ev. utfällda
kristaller upplösafc åter, när saven passerar. Av färgen
att döma syntes lösningen sprida sig i hela den levande
delen av stam och grenar.
Alltsedan de impregnerade träden fällts har virket
obarkat fått ligga kvar i skogen. Virket är ännu i september
1948 friskt och saknar spår av angrepp av insekter.
Vid konstruktioner i vatten måste impregneringsmedlet
vara olösligt eller i varje fall mycket svårlösligt i vatten.
Kopparsulfat är därför mindre lämpligt
impregneringsmedel för virke under vatten. Vid arsenikimpregneringen
bildas i virket svårlösliga kromarsenater. Detta
impregneringsmedel har därför större användbarhet under vatten,
främst för att skydda virket mot pålmaskangrepp. Man
brukar anse alt en halt av As^Os av 1 viktsprocent av torr-
substansen är tillräcklig för virke på land under det att
virke under vatten bör — med hänsyn till risk för
urlakning — ha en något större halt av Ass05.
De försök, som hittills utförts, är icke tillräckliga för
att medge ett bedömande av metodens användbarhet.
Försöken bör fortsättas med särskild inriktning på att öka
absorptionshastigheten. De resultat, som erhållits från
im-pregneringsförsöken med kopparsulfatlösning är
emellertid sådana, att denna metod måste för de flesta fall anses
användbar för detta impregneringsmedel.
Metoden att impregnera träd på rot torde icke vara
dyrbarare än den nu använda vakuumtryckmetoden; den har
emellertid en mycket stor fördel, då gran även kan
impregneras, vilket icke är möjligt enligt den senare
metoden. Med den konsumtion av t.ex. pålvirke, som nu äger
rum, torde långa och raka pålar av tall bli alltmer
sällsynta. Om impregnering av gran på rot blir praktiskt
möjlig ökas användbarheten av landets granvirke, vilket
är av utomordentligt stor betydelse.
En utförlig redogörelse, daterad den 19 maj 1947, jämte materialet
till de utförda undersökningarna förvaras hos Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå. Träprover m.m. förvaras på
Viksberg, ca 7 km norr om Södertälje, invid den plats där försöken
ägde rum.
Tekniska Skrifter
Designing (offer Dams, av Åke Holmberg. Tekn. Skr.
nr 138 (1949) — Acta Polytechnica nr 41 (1949). 12 s.,
6 fig. 2,50 kr.
De påkänningar, som uppstår i en dubbel fångdamm
genom dess egen vikt, antas variera linjärt, medan de som
förorsakas av yttre belastningar antas variera enligt
Na-viers teori. På detta sätt beräknade påkänningar, i
förening med kända stabilitetsvillkor för kohesivt resp.
kohe-sionsfritt material, gör det möjligt att i nomogramform
uppställa beräkningsregler för olika fall. Olika faktorers
inflytande på dammens stabilitet studeras, och det visas,
att den betydelsefullaste av dem är fyllningens
horisontaltryck i vila. Genom att så litet är känt härom får de
avsevärda förenklingarna i beräkningsgången sitt
berättigande.
Svenska Teknologföreningens ledamöter äger erhålla Tekniska
Skrifter gratis under utgivningsåret och därpå följande kvartal mot
skriftlig rekvisition i varje särskilt fall, ställd till Teknisk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
