- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
76

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 29 januari 1949 - Beräkning av fuktfördelning och fuktvandring i ytterväggar, av Carl Hugo Johansson och Gunnar Persson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

<>76

TEKNISK TIDSKRIFT

temperatur

ångtryck

relativ
luftfuktighet

Fig. 2. Vägg av ’I," halvhård träfiberplatta (1), 1"
inner-panel av furu (2), 2" högporös värmeisolering (3), 2" tät
ytter panel (i).

temperatur

ångtryck

relativ
luftfuktighet

fuktinnehåll

Fig. 3. Samma vägg som i fig. 2 men med springor mellan
ytter panelbrädorna.

vattenånga diffunderar genom väggen. I varje punkt av
väggen svarar därför mot det enligt ovan bestämda
«p-vär-det en fuktkvot u, som kan avläsas ur
fuktabsorptions-kurvan för ifrågavarande material.

Beräkningsexempel

Vid beräkning av temperatur- och fuktighetsfördelningen
i exemplen nedan antas yttre och inre
värmeövergångs-motstånden vara 0,05 resp. 0,15 mVC/kcal. I samtliga fall
antas temperaturen vara + 20 och — 20°C och relativa
luftfuktigheten 60 % på varmsidan och 85 % på kallsidan.

Exempel 1: Vägg, bestående av följande skikt, räknade
från varmsidan: halvhård träfiberplatta, 1" innerpanel
av furu, 2" högporös värmeisolering (t.ex. kramforsplatta),
2" ytterpanel av furu.

Beräkningen har genomförts för två ytterlighetsfall för
ytterpanelens utförande. I ex. la antas att ytterpanelen
är mycket tät, så att all vattenånga måste diffundera genom
de 2" tjocka panelbräderna och i ex. Ib antas den vara
otät, så att huvudparten av vattenångan går ut genom
springor mellan panelbräderna. Det första fallet
motsvarar närmast en omsorgsfullt utförd
snickerikonstruktion, t.ex. en ytterdörr, och det andra närmast en
yttervägg av standardutförande. Materialdata och beräknade
värden återges för exempel la i tabell 1 a och 1 b samt i
fig. 2 och för ex. Ib i tabell 2 a och 2 b samt fig. 3. I
tabellerna 1 b och 2 b betecknar d avståndet från
varmsidans inneryta.

Om den beräknade p-kurvan skär pm -kurvan, som fallet
är i fig. 2, kan den icke motsvara p-kurvans verkliga
förlopp, ty deltrycket kan icke överstiga motsvarande
mättningsvärde. Beräkningsresultatet är dock av värde, ty det
visar, att vattenånga kondenserar i väggen.

Av beräkningarna framgår, att konstruktionen med tät
ytterpanel är oanvändbar på grund av fuktutfällning. För
att resultatet skall bli tillfredsställande är det nödvändigt

att förbinda utrymmet innanför ytterpanelen med
ytterluften genom ventilationsöppningar upptill och nedtill i
panelen. Fuktegenskaperna motsvarar då ungefär
konstruktionen enligt ex. 1 b, vilken i detta avseende är mycket bra.
Vid en vanlig ytterväggspanel ger springorna mellan
panelbräderna den erforderliga ventilationen. För att hindra
vatteninträngning genom springorna vid slagregn kan man
lägga ett pappskikt innanför ytterpanelen. Skiktet måste
emellertid ha ett litet diffusionsmotstånd för vattenånga.

Exempel 2 a. Vägg, bestående av följande skikt, räknat
från varmsidan: 1-stens lätt-tegel (1,2 kg/dm3) ocli 20 cm
betong.

Tabell 3 a och 3 b samt fig. 4 åskådliggör
beräkningsresultaten. Kurvorna har, som framgår av figuren, ett ur
fuktsynpunkt ogynnsamt förlopp.

Exempel 2 b. Samma vägg som i föregående exempel, men
med teglet på utsidan.

Som framgår av tabell 4 a och 4 b samt fig. 5 är det
fördelaktigt att anbringa teglet på utsidan, ty relativa
luftfuktigheten kan då vara mycket hög på varmsidan utan
att fukt ansamlas i konstruktionen. Detta beror på att
lätttegel liksom andra porösa och högporösa material
kombinerar högt värmemotstånd med lågt diffusionsmotstånd.
Genom att lägga detta på utsidan bli t- och pm -kurvorna
uppåtböjda och p-kurvan nedåtböjd. Omvänt är det ur
fuktsynpunkt synnerligen ogynnsamt att anbringa teglet på
varmsidan (fig. 4), ty p-kurvan blir då uppåtböjd och skär den
i detta fall nedåtböjda pm -kurvan redan vid låg relativ
luftfuktighet på insidan. Placeringen av teglet på kallsidan
är fördelaktigt även ur värmekapacitetssynpunkt. En
förutsättning för ett gott resultat är dock att teglet skyddas
mot slagregn av ett yttre vattentätt skikt, som antingen
är genomsläppligt för vattenånga eller ligger skilt från
teglet av en spalt, som upptill och nedtill står i
förbindelse med ytterluften.

temperatur

ångtryck

relativ
luftfuktighet

temperatur

Fig. 4. Vägg av 1-stens lättegel (1) och 20 cm betong (2)
med teglet på varmsidan.

ångtryck

relativ
luftfuktighet

fuktinnehåll

Fig. 5. Samma material som i fig. 4 men med teglet på
kallsidan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free