Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 29 januari 1949 - James Watt-medaljen till Fredrik Ljungström - Tekniska Museet 25 år, av sah - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<>80
TEKNISK TIDSKRIFT
James Watt-medaljen till Fredrik Ljungström.
Styrelsen för Institution of Mechanical Engineers har tilldelat tekn.
dr Fredrik Ljungström James Watt International Medal för
1949 som belöning "för hans utomordentliga bidrag till
utvecklingen av maskintekniken, och särskilt för den
luftvär-mare som här hans namn och för den ångturbin som han
har konstruerat tillsammans med sin avlidne bror Birger".
Det var Svenska Teknologföreningen som föreslog dr
Ljungström till utmärkelsen, vilken sedan 1937 utdelas vart
annat år på James VVatt’s födelsedag den 19 januari till
"en ingenjör som har nått internationellt erkännande både
genom sitt arbete som mekanist och genom den skicklighet,
ined vilken han har tillämpat vetenskapen på
maskinteknikens utveckling". Tidigare medaljörer är: Sir John
Aspinall, Henry Ford, professor A Stodola, A G M Michell,
dr F W Lanchester och professor S Timoshenko.
Tekniska Museet 25 år. Den 15 januari 1949 fyllde
Tekniska Museet 25 år — det var nämligen samma dag år
1924 som Torsten Althin startade sitt verk i blygsamma
lokaler hos IVA -— med en stor idé och en brinnande håg
som enda tillgång. Ar 1936, då uppförandet av det
nuvarande Tekniska Museet möjliggjordes genom en
donation från Alice och Knut Wallenbergs stiftelse, hade idén
växt till ett museum med mera samlingar än det kunde
hysa. Under de 13 är som sedan dess har gått, har museet
halt omkring en halv miljon besökare.
Jubileet firades i närvaro av kronprinsen i museets
minneshall med en konsert av Stockholms Teknologorkester.
med Daniel Helidén som dirigent. Orkestern (Tekn. T. 1947
s. 119) är en sammanslagning av Svenska
Teknologföreningens orkester (vilken redan 1941 spelade i samma
lokal) med orkestern i KTH:s studentkår, utförd i avsikt
alt trygga orkesterns rekrytering och återväxt. Orkesterns
verksamhet karakteriserades vid minnesfesten av dess
styrelses ordförande, överstelöjtnant Axel Valsinger, på
följande sätt: "Som tekniken kan musiken tjäna både de
högsta och de lägsta syften. Profanmusiken kan sänka
sig ner till själarnas grumligaste skikt. Den kan också
liksom kyrkomusiken stiga mot överjordiska höjder. Har
man såsom riktpunkt och målsättning härutinnan satt att
endast det allra bästa är och kan vara gott nog, erfar man
musikens underbara och outtömliga förmåga att berika
denna vår jordbundna tillvaro. I våra dagar, som med
fog också kunna kallas den mekaniska eller snarare den
mekaniserade musikens tidsålder, blir, med nyss angiven
inriktning och målsättning, musikutövandet, varmed här
avses musikalisk självverksamhet närmast nu i en
orkester, till en lyckokänsla av ett utomordentligt, ja av ett
omistligt värde i och för livet, särskilt då det måste levas
uli en sådan vrång och förvirrad värld som den
nuvarande. Härtill kommer, att varje medlem av en orkester
känner den kollektiva uppslutningen och samlingen kring en
gemensam, förädlande uppgift knyta banden fastare
individerna emellan och möjliggöra en enhetlig oegennyttig
insats på kulturens arbetsfält." sah
Problemhörnan
Fig. 2.
peln skall enl. förutsättningen ligga lodrätt över /’.
Väljer man en närliggande kurvpunkt Pv skall
motsvarande tyngdpunkt ligga på vertikalen genom l\. Den
mellan horisontalplanen genom l\ och P befintliga
stapelskivan har sin tyngdpunkt i r2, på avståndet xl2 från
y-axeln. Momenten av tyngderna i T1 resp. 7’2, hänförda till
vertikalen genom skola vara lika stora, varav
II
dx
xdy= 2 -x - dy
(1)
Denna integralekvation överföres Lill en
differentialekvation på följande sätt:
Skriv
varav först
dx , d*x „
— = i och , = x
dy dy2
11
x1
2 • | xdy= ,
x
y
(2)
Derivera med avseende på y:
2 x • x"
— 2 z c=
~~ (3)
•c
Vi bortse från lösningen x — 0 och erhålla
x ’ x" i= 4 ’ x’2 (4)
Lösningarna till denna ekv. ha formen
x — C (y — a)n
där n bestämmes genom insättning av x och dess
deri-vator i (4). Man finner /i = 0, motsvarande triviallösningen
Xi= C,, samt n = —1/3. Villkoret x<=Lo för y = 0 ger
härefter ekv. till den sökta kurvan:
.-»■
(in
Denna lösning har insänts av S Sundén. Snarlika [-lösningsförslag ha presenterats av problemförf. S Helmersson, H
Böök (Finland) samt sign. Ög och 1 F.
Fig. 3.
Ing. Sundén fortsätter ined följande reflexioner:
Lösningsekv. visar, att stapeln får oändlig utsträckning i
horisontalled; den kan dock göras realiserbar genom alt
det översta skiktet ABC[D) ersättes med en lika stor
rektangulär yta, vars tyngdpunkt ligger lodrätt över /t. Det
kan lätt visas, att ifrågavarande yta är 3/2 X rektangeln
ABCE. ABC[D) kan därför ersättas med t.ex. en
rektangel, vars höjd är 3/4 BC och med längden 2 BA (den
streckade ytan i fig. 3). A Lg
Problem 2/49. 1 ett av klena trådar bestående svetsat
gallerverk med kvadratiska rutor har tråden i varje
kvadratsida ett motstånd av 1 ohm. Beräkna resulterande
motståndet mellan två närliggande punkter i en av
kvadraterna. Gallerverket har oändlig utsträckning åt alla
sidor.
Problem 8/48 var följande: "Ett stort antal tunna och
styva plankor är upplagda i en stapel som fig. 1 visar,
üverhänget är överallt så valt, alt stapeln eller någon
del av densamma nätt och jämnt undgår att tippa över
Bestäm formen på den
kurva överhänget bildar!"’
Inlägg ett
koordinatsystem enl. fig. 2 och välj
en punkt P på den sökta
kurvan. Tyngdpunkten T
hos den ovanför P (koord.
x, y) belägna delen av sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
