- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
83

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 5 februari 1949 - Arbetsförenkling och dess utveckling i Amerika, av David B Porter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 februari 1949

83

som kunna uppnås genom den föreslagna
metoden. En av de mest betydelsefulla fördelarna med
systematiserad arbetsförenkling är, att den gör
det mycket lättare att förklara och sälja nya
idéer och metodförenklingar till överordnade.
Det är just denna visuella metod att förelägga
förslaget, som gör detta möjligt.
Processchemat underlättar antecknandet av
detaljerna i ett arbete, och schemat gör det också
möjligt att granska alla delar objektivt. Det
medför en fullständig uppdelning av arbetet och
lägger grunden till en värdering av alla
faktorer. Schemat belyser vad som är oväsentligt och
genom att använda frågemetoden är det en hjälp
vid utletandet av möjliga förbättringar. Det
schema, som följes, då dessa
arbetsförenklingsverk-tyg användas och då andra skola övas för att
använda dem, är följande: välj ett arbete, som
bereder dig bekymmer; uppdela arbetet i
detaljer och anteckna alla dessa; ifrågasätt varje
element genom att ställa frågorna "vad, var, när, hur
och vem"; sedan dessa frågor har blivit
besvarade, skall till varje svar ställas frågan "varför";
utarbeta den nya metoden — tillämpa svaren på
frågorna; tillämpa den nya metoden. Man kan
inte överskatta betydelsen av frågemetoden.
Erfarenheten visar, att det existerar ett stort antal
fall, i vilka det icke finnes något gott skäl eller
något skäl alls för de arbeten, som utföras eller
för det sätt, på vilket de utföras.

Är arbetsförenklingen effektiv?
Som svar på den frågan anför Barkmeier att
hans företag har nått goda resultat. Sålunda
kunde under en månad 60 arbetsförenklingsförslag
accepteras och genomföras. Endast två förslag
avvisades såsom varande opraktiska. Därvid
innefattas icke de många större
metodförbättringar, som kommo från företagets expertavdelning,
vilkens arbete det är att föreslå och genomföra
sådana förbättringar, antingen detta kallas
arbetsförenkling eller något annat. De 60 förslag,
som accepterades och genomfördes, resulterade
i en besparing på ca 60 000 arbetstimmar,
innefattande 1 500 km av onödiga transporter och
förflyttningar. Fastän dessa besparingar är
resultatet av förslag vid en avdelning, behöver icke
allt nödvändigtvis vara inbesparat inom
avdelningen ensam, ty många av förslagen påverka
även andra avdelningar inom företaget. Genom
hela arbetsförenklingen vid företaget ha ca 700
förslag accepterats, vilket lett till en besparing
av över 470 000 arbetstimmar och samtidigt
eliminerandet av onödig gång, transporter etc. till
ett avstånd av över 80 000 km.

Företaget planerar att hålla konferenser på en
timme varje vecka för att förbättra särskilt
utvalda arbeten. Avsikten är att granska alla
arbeten medelst processchemor, så att de kunna
analyseras och förbättras av de anställda själva.

Processchemorna komma sedan att kunna
användas för arbetsinstruktion, och de komma att
bli en värdefull hjälp, då det gäller att förenkla
utbildningen av såväl redan anställda som
nyanställda arbetare.

Slutord

De största fördelar, som kunna härledas från
ett systematiserat arbetsförenklingsprogram, äro
enligt Barkmeiers mening icke så mycket
skapandet av idéer och förslag till förbättringar
som utbildandet av människorna. Om vi kunna
göra den senare delen av arbetet med omsorg och
ge människorna de verktyg, som de behöva,
komma idéerna och förslagen till förbättringar av sig
själva. Inte nog med detta utan människorna
komma själva att se till att deras idéer
genomföras och fås att verka effektivt.

Processchemat

Arbetsförenklingen använder enligt Porter följande
beprövade och lättfattliga tillvägagångssätt vid analys av
ett arbete. Fem punkter genomgås i tur och ordning,
nämligen

Tag reda pä

flaskhalsar — tidåtgång — tidsslöscri — särskilt
besvärliga arbeten.

Observera

Gör en detaljerad uppdelning av arbetet med tillhjälp
av processchemat.

Tänk

Ställ dessa frågor: vad är dess syfte? — varför är det
nödvändigt? — var skall det göras? -— varför är detta den
bästa platsen? — när skall det göras? — varför är detta
den bästa tiden? — vem skall göra det? — varför är denna
person lämpligast? — hur skall det göras? — varför är
detta sätt bäst?

i vad ................................ eliminera

varför när i ^ kombinera eller

|vern 1 ...................i ändra ordningsföljden

’hur .................................förenkla

Besluta

eliminera — kombinera eller ändra ordningsföljden —
förenkla.

Handla

Efter anvisningarna i punkt 1 "Tag reda på" utväljes det
arbete som skall undersökas. Man kan icke på en gång
tänka över och i minnet sammanhålla faserna i ett helt
arbete. I punkt 2 "Observera" uppdelas det utvalda
arbetet därför med tillhjälp av det’ i uppsatsen omnämnda
processchemat, fig. 1, i nedanstående exempel, i
arbetssteg, vilka antecknas i den ordning de förekomma. Först
därefter är det möjligt att få en klar uppfattning om
arbetet och analysera och kritisera det i dess olika faser. För
att man snabbt skall kunna få en överblick av vilka
arbetssteg som förekomma, användas enkla symboler för de fem
verksamheterna: operation, transport, kontroll, uppehåll
och lagring. Symbolerna sammanbindas undan för undan
med en linje.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free