Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 19 februari 1949 - Val av metalliska material för höga temperaturer, av Axel Hultgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 1. Högtemperaturlegeringar för gasturbiner. Kemisk
sammansättning
Beteckning C Mn Cr Ni Co Mo W Nb Ti Al andra
Kromnickelstål
19-9 WMo" s 0,10 19 9 0,4 1,25 0,4 0,35
19-9 DL1" s 0,30 19 9 1,25 1,25 0,4 0,35
19-9 WX" s 0,10 1,5 21 9 0,5 1,5 1,15 0,2 6,25 Cu
Stayblade28 s 18 8 1 1,5
DDT 49 B" s 0,5 13 13 2,5
Chromadur8 28.. s 0,1 18 12,5 1 0,25 V
Nickelkrom järnlegeringar
25-12" ..... s 0,35 24 14
25-20" ..... s 0,12 25 20,5 (2 Si)
25-20" ..., fl 0,35 25 20,5
17 W" s 0,5 13 20 0,65 2,25
16-25-6" «. s 0,15 1,4 16 25 6 0,15 N
Gamma
Columbium1 4.1 s 0,40 15 25 4 2
S-495" s 0,40 14 20 4 4 4
R.ex.7815a .. s 0,12 14 18 4 0,75 / 4 Cu
l 0,25 V
Tinidur8,28 s 0,1 15 30 2
FBD8 s 0,15 17,5 16 1,75 2 0,12 V
Refractaloy B’4" s 0,07 2 24 30 8
Refractaloy A"a s 0,07 20 50 14
Discaloy" . s 0,05 13 25 3 1,8 0,2
Nickelkromkobolt järnlegeringar ) 4 Cr
R.ex. 337A15 .. s 0,2 14 18 7 4 0,75
l 0,25 V
G18B" ... s 0,4 13 13 10 2 2,5 3
0,08
N-15314» ., s 1,8 15 15 13 3 2 1 0,07 N
0,4
0,06
N-154"» , , . 1,6 15 24 20 3 2 1 0,10 N
0,15
N-15514» ,., s 073" 1,5 20 20 20 3 2 1 0,15 N
K 42 B" s 0,05 18 42 22 2 0,2
Refractaloy 26" s 0,05 18 37 20 3 3 0,2
Refractaloy 70" s 0,05 2 20 20 30 8 4
S-497’4» ... s 0,4 14 20 19 4 4 4
S-59014" ... s 0,45 1,4 20 20 20 4 4 4
S-81614d ... ....sg 0,4 20 20 45 4 4 4
NT-21» , , 0 1,0 20 30 21 3 2 2 Ta
Nickelmolyhdenlegering
Hastelloy B14» s 0,05
r>r>
29
Nickelkromlegeringar (med titan- och aluminiumtillsats)
Nimonic 80" .. s 0,04 21 75 2,5 1
Inconel" ...... s 0,05 14 75 2,5 0,6
Inconel X" .... s 0,05 15 73 1 2,5 0,7 7 Fe
Guy’s legering31 g 13,5 67 5,5 2 6 j""r’pc
Koboltkromlegeringar
Stellite 21
(Vitallium)" .. g 0,25 27 2 65 5,5
Stellite 23 (fil28 g 0,45 27 2 65 5,5
VT 2’" ......... o 1,0 23 67 G 2 Ta
Koboltkromnickellegeringar
Stellite 27
(6059)" ....... o 0,45 27 32 35 5,5
Stellite 30
(422-19)" ..... ø 0,45 27 15 52 5,5
Stellite 31
(X-40)" ...... g 0,45 27 11 54 7,5
X-5014» ........ o 0,75 22,5 20 41 12
X-63" ......... g 0,45 25 10 57,5 6
J" ............. e 0,7 23 6 60 6 2 Ta
s betecknar smidd (valsad), g gjuten. Vissa legeringar framställas
dels med en lägre, rlels med en högre kolhalt
Där Mn- och Si-halten ej angivits, understiger den 1 "/«.
/ 0,15\
/ t.ex. N 155:- .
I 0.3 I
kostnad av segheten18.24; kisel förbättrar
oxida-tionsbeständigheten. En höjning av kiselhalten
över 1 % sänker varmhållfastheten i S-816";
mangan i måttlig mängd underlättar smidning6.
En manganhalt över 2 % ger dålig yta i
preci-sionsgjutna legeringar av vitalliumtyp’"; krom
ger för temperaturer omkring ca 6(10° vid en
kromhalt av 13 % tillräckligt
oxidationsbeständighet. För högre temperaturer måste
kromhalten höjas (se tabell 1). En kromhalt överstigande
25 % har uppgivits vara behövlig, då bly ingår
i förbränningsgaserna"; av nickel fordras i
relativt järnrika legeringar en viss halt för att
motverka kroms och molybdens tendens att ge
upphov till d-järn1 i strukturen (jfr 16-25-6).
Liknande verkan ha mangan och kväve. Närvaron
av d-järn sänker varmhållfastheten och kan leda
till uppkomst av o-fas (FeCr) med tiden, med
åtföljande nedsatt seghet". Legeringar av
vitalliumtyp förbättras genom tillsats av nickel (exempel
422-19 och X-40). Tillsatsen bör vara mindre vid
högre kolhalt. Vid utexperimenterandet av S-816
visade sig en höjning av kromhalten från 14 till
20 % medföra en sänkning av
varmhållfastheten. Genom tillfogande av kobolt återställdes god
varmhållfasthet8. I R.ex. 337 A fördröjer kobolt
utskiljningshärdningen vid 700° C12. Kobolt
bidrager till seghet i varmt tillstånd"; molybden och
volfram göra — som en konsekvens av den
gynnsamma inverkan på varmhållfastheten —
legeringen svårsmidd vid högre halter; titan och
niob motverka i järnrika legeringar den
för-sprödning som kan uppkomma, exempelvis vid
650°, genom utskiljning av kromkarbid i
korngränserna.
Olika framställningssätt och behandling
Rekristallisationsteinperaturen för
ifrågavarande legeringar ligger i allmänhet avsevärt högre
än drifttemperaturen. Om materialet smides
eller valsas vid temperaturer understigande
rekristallisationstemperaturen alstras en viss
mekanisk härdning, som kan utnyttjas i form
av höjd varmhållfasthet i drift. Denna metod,
som med fördel använts vid mindre höglegerade
material, grupp A, som t.ex. 17 W, 16-25-6
och gamma colombium", vilka användas upp till
ca 730°Ub, har kallats varmkallbearbetning
("hot-coldworking"). En olägenhet är, att det är
svårt att uppnå likformig härdning i smidda
detaljer enligt denna metod. Den passar bäst för
stänger och band23. Bearbetningen sker vanligen
i temperaturområdet 750—650°C.
En annan grupp av smidda och valsade
legeringar underkastas regelbundet
utskiljnings-härdning före användningen. Till denna grupp B
1 5-järn, som vid låglegerade stål uppträder endast vid hög tem-
peratur, är i kristallografiskt avseende identiskt med « järn. Denna
järnmodifikation förekommer vid vissa stål vid alla temperaturer
up|) till smältpunkten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
