- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
127

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 19 februari 1949 - Erfarenheter av materials krypegenskaper, av Axel Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 februari 1949

127

Erfarenheter

av materials krypegenskaper

Ingenjör Axel Johansson, Finspång

620.172.251.226

De uppgifter, som publicerats om olika materials
hållfasthet och deformation vid höga temperaturer, hänföra
sig nästan uteslutande till laboratorieförsök. Rapporter
från den praktiska driften äro däremot rätt sparsamma.
Härnedan skall emellertid lämnas några uppgifter om
material, som Stal använder vid höga temperaturer, och en
del erfarenheter med dessa. Tre användningsområden skola
beröras, nämligen ångturbiner, gasturbiner och
krypprov-maskiner.

Ångturbiner

Fig. 1 visar en sektion av skovelsystemet för en större
turbin. Som vanligt visar ritningen endast skovelsystemet
på ena sidan av den horisontella rotationsaxeln, medan
den svmmetriska sektionen under rotationsaxeln uteläm-

Föredrag i avd. Mekanik den 11 november 1947.

nats. På vardera av de båda axeltapparna är en
turbin-skiva fästad, som i sin tur uppbär skovelringarna. Vid
turbinskivorna äro också de båda roterande
labyrintplattorna fästade. Dessa äro de viktigaste roterande delarna.
I sidled ansluta de stillastående labyrintplattorna och
sidoplattorna till de roterande delarna. All tillförsel av ånga
och i regel även en del avtappning sker genom
röranslutningar till sidoplattorna.

Genom ånginloppsrören ledes ångan in till den innersta
ringformiga kammaren i sidoplattan och från denna genom
hål i turbinskivans navparti till centrum av turbinen.
Härifrån passerar den genom skovelringarna och avkyles
under expansionen och arbetsuttaget i dessa. Endast de
innersta ringarna och den innersta delen av turbinskivan
utsättes alltså för begynnelsetemperaturen. Några få
procent av den tillförda ångmängden passerar genom
labyrint-tätningarna och kommer aldrig in i skovelsystemet. Denna
ångmängd strypes utan att uträtta något arbete, och dess
temperatursänkning på grund av strypningen och
värmeförluster till omgivningen är ganska liten. Endast
inblandning av ånga från skovelkanalen medför en avsevärd
temperatursänkning. Labyrintplattorna få därför, åtminstone
i den innersta delen, nära samma temperatur som
färskångan.

Dessa förhållanden gälla vid belastningar upp till
turbinens ekonomiska last. I allmänhet kan belastningen ökas
ytterligare genom att en del av högtrycksångan släppes
genom en andra kammare i sidoplattan och hål i
labyrintplattor och turbinskivor in i skovelsystemet mellan ett par

Fig. 1. Sektion av turbinskovelsystern.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free