Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 19 februari 1949 - Erfarenheter av materials krypegenskaper, av Axel Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Detalj av
labyrintplattor.
Fig. i. Aluminiumtillsatsens inverkan på kryphastigheten
hos 0,10 % kolstäl efter 120 h belastning (enl. Glen).
Finkornig ousfcni Y. /uf/ky/ning ^P 9
Grovkornig ausferv/./uf/ky/n/ng
6rot/komtg austeniUàngsam ky/ntng
Fig. 3. Inverkan av tätningsförfarande och struktur på
kol-ståls krypning efter 500 h belastning (10,55 kplmm’, 455°C).
ringar. I detta fall utsättas alltså skovelringarna och
tur-binskivorna på en större diameter för ångans
begynnelsetemperatur. Även i detta fall rör det sig emellertid om
relativt små radier, där påkänningarna fortfarande äro
låga. I de största ringarna, där påkänningarna på grund
av centrifugalkrafterna äro stora, är temperaturen så låg,
att krypning icke längre kan ha någon betydelse.
Materialkrypning under driften
Erfarenheten har nu visat, att krypning kan förekomma
i både skovelringar, turbinskivor och labyrintplattor. Den
krypning, som förekommit i skovelringarna, ligger på
gränsen till det mätbara och har aldrig varit av sådan
storleksordning, att den har haft någon praktisk
betydelse. Konstruktionen medger för övrigt en avsevärd
krypning i ringarna, eftersom diameterökningen i angränsande
ringar skulle bli nära lika och spelet mellan ringarna alltså
i stort sett oförändrat. I labyrintplattor däremot har i
enstaka fall en mera betydande krypning förekommit. På
grund av hopkopplingen av den roterande labyrintplattan
och turbinskivans navparti överföres denna krypning
delvis till turbinskivan. Kryper denna blir följden, att den så
småningom glider något högre upp på konan på
axeltappen. En viss praktisk betydelse kan krypningen ha, bl.a.
därigenom att den ändrar den noggranna
passningsdiametern mellan turbinskivans navparti och den roterande
labyrintplattan, så att det vid ett eventuellt utbyte av
labyrintplattorna kan vara nödvändigt att kontrolhnäta
turbinskivans styrning, innan motsvarande styrning i
labyrintplattan färdigsvarvas.
Fig. 2 visar en detalj av en labyrint. I spetsen på
labyrinternas kammar äro tätkanter fastdiktade i ett spår.
Dessa tätkanter kunna utan lara nötas ned betydligt, men
givetvis får nötningen icke gå så långt, att kontakt mellan
kammarna i de båda plattorna riskeras. Om man utgår
från ett radiellt spel av 1,2 mm vid tillverkningen och
tilllåter, att detta minskas till hälften, kan man alltså tillåta
en krypning av 0,6 mm. På radien 400 mm betyder detta
en krypning av 1,5 0/M. Om man vidare förutsätter, att
denna krypning icke får ske på kortare tid än 100 000 h,
alltså cirka 11 år, blir den tillåtna kryphastigheten högst
1,5 " 10"6 %/h. Erfarenheten visar, att krypningen i regel
håller sig långt under detta låga värde, men att i enstaka
fall betydligt större krypning liar förekommit. Att detta
varit fallet torde framför allt få tillskrivas två orsaker.
Den ena är onormal krypning hos vissa kolstål, den andra
hänför sig till drifttemperaturen.
Onormal krypning hos kolstål
För temperaturer upp till 400 à 425° ha labyrintplattor
av kolstål använts, och det är hos några av dessa, som
onormal krypning förekommit. Sedan några år är det väl
känt, att krypmotståndet lios kolstål kan variera högst
betydligt, även om analysen är mycket nära lika. Genom
en rad amerikanska och engelska undersökningar vet man
numera, att den starka försämring av krypegenskaperna,
som går under namnet onormal krypning, nära
sammanhänger med olämplig deoxidation vid ståltillverkningen.
Det är framför allt aluminiumtiUsatsen, som visat sig
synnerligen skadlig, om den överstiger ett visst värde. Även
värmebehandlingen och små legeringstillsatser kunna
emellertid starkt påverka krypmotståndet.
Fig. 3 visar några exempel på variationen i kryphastighet
på grund av olika deoxidation och värmebehandling.
Diagrammet gäller för några olika kolstål med ca 0,15 % C,
som alla provats vid 455° med belastningen 10,5 kp/mm2.
Den minsta krypningen, ca 10_i %/h, har det kiseltätade
och det kisel—aluminiumtätade stålet med Al-tillsatsen
0,45 kg/t. Okas aluminiumtillsatsen till 0,9 kg/t medför
detta en mycket markerad försämring av
kryphållfastheten både för det aluminiumtätade och det
kisel—aluminiumtätade stålet. I båda fallen är kryphastighetens
ökning av storleksordningen 100 gånger. Genom en
onormal värmebehandling, som ökar kornstorleken, kan man
visserligen motverka aluminiumtätningens ogynnsamma
Kryphcrstighet
Fig. 5. Krypningens variation med temperaturen vid
konstant belastning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
