Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 19 februari 1949 - Erfarenheter av materials krypegenskaper, av Axel Johansson - Diskussion, av Gunnar Lindh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
TEKNISK TIDSKRIFT
’äMmM
1 fe ÄP i ■ i
/•’ly. /. Struktur hos utskiljningshärdande legering; t.i).
smitt tillstånd, i mitten upplösningsbehandlad 1 250°C, t.Ii.
dessutom åldringsbehandlad 800°, 50 h.
här gå in litet på resultat, som nåtts vid AB Bofors i
samarbete med Sandvikens Jernverk. Kn del provningar
har även utförts i samarbete med Flygtekniska
Försöksanstalten, Ulvsunda, som har en god utrustning av
kryp-provmaskiner.
Det framgick ganska klart av professor Hultgrens
föredrag, att amerikanerna under kriget utfört ett storartat
utvecklingsarbete rörande högvarmhållfasta material.
Under 1946 lössläpptes från hemliga listan en mängd
rapporter, vari beskrives undersökningar på hundratals eller
tusentals olika legeringar. Även i England och Tyskland
var man mycket verksam på området och man kan säga,
att England hittills legat före USA i det praktiska
utnyttjandet av de högvarmhållfasta materialen i
reaktionsmotorer för flygplan. I Schweiz intresserar sig de stora
maskinfirmorna för stationära gasturbiner, vari materialen
måste äga en betydligt längre livslängd — uppåt tio år —
än i flygmotorer. De enorma resurser i fråga om provning
av experimentmaterial, som den samarbetande
amerikanska forskningen förfogade över under kriget, kan vi här i
Sverige givetvis inte tänka på att efterlikna, men de
framlagda amerikanska resultaten ger anvisning om vilka
materialtyper man bör inrikta sig på vid en forskning. En
bel del förarbete är sålunda redan utfört på annat håll.
En provning i den mindre skala, som kan ifrågakomma
här i Sverige, har dock utsikter att ge resultat, då
startläget är gynnsamt.
Hultgren nämnde olika linjer efter vilka man har att gå
för att höja varmhållfastheten, och jag instämmer med
myntdirektör Grabe, att de utskiljningshärdnmgsbara
legeringarna med en bas med hög varmhållfasthet synes vara
de mest lovande. En del sådana typer har redan
framkommit, som har fördelen att de äro rätt bra smidbara.
Vår grupp, Bofors—Sandviken, har intresse för smidbart
material. Vid ett annat svenskt verk pågår arbete med
gjutlegeringar.
Som exempel på utskiljningseffekt kan jag komplettera
Hultgrens bilder med några mikrobilder, fig. 1, på elt i
Bofors tillverkat "stål" med Cr, Ni och Co som
huvud-legeringsämnen och Mo, W och Nb tillsatta som
utskilj-ningshärdande element. Järnhalten i denna legering är
blott ca 33 %. Stålet har i smitt tillstånd en stor mängd
utskild fas, dels karbider, dels sannolikt molybdid,
vol-framid och niobid av ej närmare känd sammansättning.
Genom en upplösningsbehandling vid 1 250° under 1 h
ändras strukturen så att endast enstaka korn av annan
fas synes i den homogena grundmassan, vilken fått en
mycket grov kornstoilek. En efterföljande glödgning
(åldring) vid ca 800° under några tiotal timmar ger en
struk-lur där partiklar utskiljts i ytterst finfördelad form såväl
i grundmassans korngränser som inuti kornen (etsningen
har tagit något ojämnt i det inre av kornen). Stundom
praktiseras endast upplösningsbehandling och materialet
användes i detta tillstånd vid en driftstemperatur av 650
à 750°, varunder utskiljningen sker.
Bofors har liksom Sandviken anskaffat ett antal
kryp-provmaskiner, vari såväl långlidsprov som krypbrottprov
kunna utföras. Bofors maskiner består av sex ugnar av
enklare typ, vari krypbroltprovning utföres, och tre ugnar
av större typ med finmätningsanordning för noggrann
uppmätning av krypningens storlek. De sex mindre ugnarna
har anordningar utanför ugnskroppen för ungefärlig
uppmätning av förlängningen under pågående krypbrottprov.
Provstavar av 8—10 mm diameter med 50—100 mm
mät-längd belastas genom en enkel hävstångsanordning.
Ugnarna har lindningen delad i tre slingor, som kan regleras
separat med skjutmotstånd. Strömmen tillföres över
spar-transformatorer och regleras medelst fallbygelregulatorer,
som inkoppla ca 80 resp. 110 % av erforderlig effekt för
att uppnå den givna konstanta ugnstemperaturen.
Temperaturen i ugnarna följes kontinuerligt på registrerande
mätinstrument. Ett par gånger om dagen kontrolleras
temperaturen med separat potentiometer. Ugnsrummets
temperatur hålles konstant med särskilda
ventilationsanordningar. Utom dessa nio enheter har vi två krypprovmaskiner
av typ Losenhausenwerk, försedda med
registreringsanordning för att följa krypningens förlopp, från början avsedda
för provning enligt den tyska normen DVM A 117/118, dvs.
ett korttidsförfarande under två dygn. Dessa maskiner
används nu för krypbrottprovning.
I dessa sistnämnda två maskiner påbörjades för ca 3Va
år sedan provningar av en del främmande material. I
anslutning härtill tillverkades ett antal laboratoriecliarger i
vår högfrekvensugn à 50 kg och sedermera tillverkades för
en kund ett antal charger på 4 t av en 18/8-kvalitet med
smärre tillsatser Mo, W, Ti och Nb. De senare
underkastades en 300 h provning med fastställande av den
påkänning, som efter denna tidrymd gav en permanent
förlängning av 1 55. Provstavarna insattes vid konstant
temperatur och belastning samt uttogs efter 50, 100, 200 och
300 h, då längdförändringen uppmättes. Stålet, betecknat
Bofors BOT, lillhör den typ varmhållfasta stål, som för
Fig. 2. Krypprov på kvalitet Bofors
ROT vid 700°C med påkänning 10
kplmm’.
Fig. 3. Krypbrottvärden för 1 000 h
brottid. A legeringar som undergår
’hot-coldworking", B
utskiljningshär-dande legering, C gjutlegeringar (enl. C
T Evans Jr)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>