Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 19 februari 1949 - Anmälan: Du kan lära dig flyga, av sah - Anmälan: Machine Design, av Lth - Anmälan: Symposium on Internal Stresses for Metals and Alloys, av C S - TNC: 4. Transportabel, flyttbar, stationär, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 TEKNISK TIDSKRIFT
Du kan lära dig flyga, av Bkverly E Howard &
William D Stkohmiejer. Fahlcrantz & Gumaelius, Stockholm
1948. 263 s., 70 lif,’. 10 kr.
Syltet med denna hok säges vara att hjälpa sådana, som
redan vet något om flyg, att lära sig flyga, men samtidigt
vill den också ge något åt den, som redan har lärt sig
flyga och eventuellt har elt eget flygplan. För båda dessa
syften är bokens innehåll synnerligen väl avpassat. Förf.
börjar med att inledningsvis slå hål på en hel del
missuppfattningar om flygningen och flygkonsten, för att
sedan via flygplanets egenskaper komma in på själva
flygskolningen. Denna genomgås mycket grundligt, men så
pedagogiskt klokl att det inte finns någon tillstymmelse
av det smått nedlåtande Ijat, som annars uppfyller många
liknande handledningar. Visserligen förberedes elever
mycket noggrant på de fel som han kommer att göra, men
han lar därvid hela tiden den uppmuntran, som han så
väl behöver i de oundvikliga stunder, då han — såsom
varje flygelev har erfarit — är beredd att ge upp.
Överhuvudtaget känner man i boken igen den så
utomordentligt riktiga psykologiska metoden, som präglade
amerikanska försvarets snabbutbildningskurser under krigsåren.
Mycket stor vikt lägges i fortsättningen vid att lära den
nyvordne certifikatinnehavaren att inte flyga längre,
fortare eller mera konstfärdigt än vad vingarna bär. Även här
är allt vad som sägs om flygsäkerhet, navigering, flygvett
och ansvar både klokt och underhållande samt uttryckt så
alt lärdomen fastnar. Tilläggas må, att bildmaterialet är
utmärkt och alt anpassningen till svenska förhållanden på
ett mycket förtjänstfullt sätt har utförts av major Sven
Holmberg.
Om man nu till slut omnämner, att förf. på basis av en
lång erfarenhet har funnit, att femtioåriga flygelever är
fem gånger säkrare än tjugofemåringar, står det kanske
klart, hur farlig denna bok kan vara. Så välskriven som
den är sätter den fantasin i rörelse alldeles för mycket,
för all man sedan skall vilja nöja sig med att i
fortsättningen bara hålla sig på jorden. sah
Machine Design, av Paul H Black. Mc Graw-Hill,
New-York 1948. 357 s., 316 fig. 155 beräkn.-ex. 4 $.
Denna bok är närmast avsedd som lärobok i
maskinelement på högskolestadiet. Den behandlar de vanligaste
maskinelementen på ett enkelt och lättfattligt sätt, dock
utan att vara särskilt djupgående. Förf. utför nämligen
mera sällan grundligare härledningar men ger i stället
en oerhörd mängd hänvisningar till speciallitteratur, vilket
gör boken mycket värdefull som referenskälla. Kapitlen
om hållfasthetssynpunkter på konstruktionsproblem,
kuggväxlar och glidlager utgör bokens huvuddel. Däremot
saknar man helt ett kapitel om tätningsproblem, vilkel
väl nästan hade varit väntat i en modern amerikansk bok
av detta slag, och kapitlet om kullager och
kullager-inbyggnader är rentav undermåligt.
För svensk publik lorde bokens största värde ligga i dess
relativt goda översiktsbehandling av hållfasthetssynpunkter
på konstruktionsproblem samt i de rikliga
litteraturhänvis-ningarna. Boken är i huvudsak vederhäftig, om ej hell
Iri från fel. Lth
Symposium ön Internal Stresses for Metals and
Alloys. Institute of Metals, London 1948. 485 s. 16 fig.
42 sh.
Boken utgör en fullständig sammanställning över vårt
nuvarande vetande om inre, såväl makro- som
mikro-spänningars uppkomst, beteende, inverkan på mekaniska
och fysikaliska egenskaperna och deras mätning. De olika
avsnitten behandlas av olika framstående forskare på
ifrågavarande områden. Namn som Bragg, Orowan m.m.
garanterar alt innehållet slår i överensstämmelse med
forskningens senaste rön. Verket kan på det livligaste
rekommenderas till studium åt alla som ämnar fördjupa
sina kunskaper på detta intressanta och tekniskt
betydelsefulla gebiet. C S
TNC
4. Transportabel, flyttbar, stationär
Att en sak är flyttbar innebär att man kan flytta den,
eller passivt uttryckt, att den kan flyttas. Verbet framför
avledningsändelsen -bar skall tydligen vara transitivt.
Försöker man med ett intransitivt verb, t.ex. falla, och
säger "en fallbar lucka" om en lucka som kan falla, inser
man slrax alt det är språkligt omöjligt. Det finns
visserligen några få undantag, t.ex. stridbar, grobar, gångbar (i
handeln), men i slort sell gäller regeln alt verbet framför
-bar måste vara transitivt. Man kan alltså säga fällbar,
höjbar, sänkbar, bärbar, bogserbar osv.; i stället för
trans-porterbar säges dock hellre transportabel.
Hur skall man då med ett adjektiv kunna uttrycka alt ett
föremål kan transporteras på egna hjul? Närmast till
hands ligger väl uttrycket körbar. En bil kan vara körbar,
och man menar därmed närmast att den är i körbart
skick, all den överhuvudtaget är användbar som bil.
Detsamma gäller om t.ex. en dieselmotor eller en lyftkran:
säges den vara körbar betyder det att den (efter
reparation) är driftduglig, knappast att den kan transporteras på
egna hjul. Man kan i stället tänka på farbar, men verbet
fara är intransitivt och kan därför inte ha objekt i vanlig
mening. Man kan visserligen tala om en farbar väg — där
väg är s.k. innehållsobjekt till fara — men inte om en
farbar vagn. Samnia resonemang gäller åkbar. Om man
emellertid är nödsakad att välja mellan de tre orden körbar,
farbar och åkbar synes det sistnämnda möjligen kunna
accepteras i betydelserna användbar som åkdon och
transportabel på egna hjul. Körbar och farbar är allmänt
bruk-kade och med fixerad betydelse; åkbar är mindre vanligt.
Som försonande omständighet kan åberopas att verbet åka
i äldre svenska också hade transitiv betydelse, t.ex. åka
el I lass, och att denna betydelse ännu lever kvar i vissa
svenska dialekter liksom i danskan.
Vid utarbetandet av Svenska Teknologföreningens
handbok nr 37, Teknisk ordlista för hiss-, omlastnings- och
transportanordningar, för mer än femton år sedan
diskuterade den för ändamålet tillsatta kommittén såväl körbar
som farbar, i betydelsen transportabel på egna hjul, men
båda uttrycken förkastades av ovan angivna skäl. Efter
grundligt övervägande valde man åkbar, och i de 35
yttranden som inkom över kommitténs förslag till ordlista
fanns ingen enda invändning mot åkbar. TNC, som inte
kunnat ställa upp något invändningsfritt motförslag, har
därför efter lång tvekan också accepterat ordet i fråga.
Följande termer och definitioner, som varit föremål för
långvarig TNC-utredning, kan nu rekommenderas:
transportabel, avsedd att kunna transporteras för
användning på olika platser, t.ex. transportabel behållare, som
kan lastas på färddon eller möjligen är försedd med egna
åkhjul eller ponton[er)
självtransportabel, transportabel för egen maskin
bogserbar, transportabel på släp
åkbar, 1 användbar som åkdon, 2 transportabel på egna
hjul, medar eller gångband, t.ex. en åkbar krän
Anm. Termen är språkligt inte invändningsfri men synes
i betydelsen 2 vara att föredra framför "farbar" och
"körbar". En väg kan vara farbar eller körbar, en maskin eller
en bil m.m. kan vara körbar i betydelsen driftduglig.
bärbar (icke: portativ e. portabel), avsedd att kunna
bäras av en eller två personer
flyttbar, som kan flyttas från sin plats utan
material-brott eller annan förstöring och utan icke avsedd
urskruv-ning av detaljer
stationär, icke transportabel eller flyttbar
-fast; ordet betyder som efterled i vissa ssgr: icke rörlig
i förhållande till det som anges av förleden, t.ex.
mark-fast, golvfast, väggfast
TNC 13, årshäftet av TNC-spalten 1948, föreligger nu i
bokhandeln ävensom hos SIS. Box 16323, Stockholm 16. .7 IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
