Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 26 februari 1949 - Materialforskningens betydelse för husbyggnadstekniken, av Nils Hast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 1949
137
Materialforskningens betydelse
för husbyggnadstekniken
Dagens diskussion om möjligheterna att
nedbringa bostadskostnaden har kommit att
huvudsakligen röra sig om frågan att nedbringa
byggnadskostnaden och därvid om möjligheterna
att rationalisera och standardisera inom
byggnadsproduktionen. Givetvis är rationaliseringen
och standardiseringen av yttersta vikt. Det rör
sig härvidlag om ett förbilligande av de i huset
ingående detaljerna. Man måste noggrant ta vara
på alla små besparingsmöjligheter, hur
obetydliga de än förefalla att vara. En summering av
dem ger till resultat, att byggnadskostnaderna
böra kunna nedbringas — men knappast mera
än ett tiotal procent, vilket kanske för mången,
som spänt sina förhoppningar högt, är
nedslående.
Emellertid kan man icke bortse från att
bostadskostnaden i realiteten är beroende av
mycket annat än byggnadskostnaden. Förutom
den sistnämnda inverka även underhålls- och
driftkostnaderna, vari ingå utgifter för
reparationer, bränsleinköp, eldningskostnader,
avskrivningar på panncentralkostnader på grund av
förslitning etc. Dessa utgifter äro mycket
väsentliga och måste även nedbringas, om man skall
nå en tillfredsställande sänkning av
bostadskostnaden. Medan rationaliseringen och
standardiseringen inom byggnadsindustrin får
betecknas som ett rent byggnadstekniskt spörsmål,
sammanhänga möjligheterna till minskning av
underhålls- och driftkostnaderna närmast med
vår kunskap om byggnadsmaterialen och således
med forskningen på detta område.
Den inbördes relationen mellan
byggnadstekniken och materialläran är den, att läran om
materialen och deras egenskaper är det
fundamentala, medan byggnadstekniken själv strängt
taget endast är den rätta praktiska tillämpningen
av inom materialläran vunna resultat. Se vi
tillbaka ha alla stora framsteg inom
byggnadstekniken sin grund i att just vid tidpunkterna i
fråga nya och tjänligare byggnadsmaterial
framkommit. Sådana exempel äro: smäckra
konstruktioner av järn — järnbyggnadsteknik —
så snart man behärskade konsten att framställa
valsat stål; betongbyggnadsteknik, så snart man
lärde sig framställa till billigt pris ett lagom
Professor Nils Hast, Stockholm
001.891 : 691
hastigt hårdnande cement med goda
hållfast-hetsegenskaper; metoder att uppföra hus i en
eller flera våningar av högporösa byggnadsstenar
i blockformat, så snart gasbetong- och
siporex-materialen framkommit etc. Det är också endast
nya landvinningar inom
byggnadsmaterialforskningen, som förmå föra byggnadstekniken
väsentligt framåt och skapa "ny byggnadsteknik"
som i de anförda exemplen.
För närvarande ha vi inom
byggnadsmaterialforskningen en mängd olösta frågor, av vilka
flera äro av sådan fundamental art, att någon
väsentlig utveckling inom många av
byggnadsteknikens nuvarande områden knappast kan
förväntas, förrän nämnda frågor lösts. Dessa
aktuella frågor äro alla till sin art sådana, att
de för sin lösning fordra applicerandet av de
moderna hjälpmedel, som först under de senaste
åren utformats inom fysiken och den fysikaliska
kemin, hjälpmedel som således forskare inom
materialläran för ett tiotal år sedan icke hade
tillgång till.
Till ett av byggnadsmateriallärans viktigaste
kapitel hör frågan om de verkliga, djupast
liggande orsakerna till att bärande material går
sönder vid för hög belastning. Härutinnan äro
för närvarande våra kunskaper mycket
bristfälliga även rörande så allmänt använt material soin
betong. Det ligger i klar dager, att en förbättring
av hållfastheten hos våra byggnadsmaterialier
lättare och effektivare skulle nås, om vi ägde
djupare insikt i materialens brottmekanism.
Detta gäller de mycket heterogena materialen
betong och murverk, varvid i sistnämnda fallet
skikt av mera bärkraftiga stenar omväxla med
svagare bruksfogar, men nödvändigt är även att
klara ut vad som händer, då brott äger rum i
mera likartat uppbyggt material, såsom
stenmaterial, tegel, trä, järn etc.
En annan av de större frågorna inom den
praktiska byggnadstekniken gäller
byggnadsmaterialens rörelse vid ändrad fukthalt, dvs.
krympningen och svällningen. Som exempel kan
nämnas trä och sådana material, i vilka cement
ingår som bindemedel, t.ex. betong,
mellanväggsplattor etc. Flertalet sprickbildningar och därav
följande dryga underhållskostnader i de färdiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
