Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 26 februari 1949 - Materialforskningens betydelse för husbyggnadstekniken, av Nils Hast - Anmälan: Geoteknik, av Bernt Jakobson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 februari 7.94.9
139
Enligt information av R F Legget, director of
Building Research Division, Kanada, som hösten
1948 var på besök i Stockholm, är intresset för
hithörande problem mycket stort i Kanada. Man
har där funnit, att i naturlig mark, dvs. i
marklager, där inget schaktingrepp gjorts, frosten
sällan når djupare än 40—50 cm. Vi veta av
erfarenhet, att vattenledningar och avloppsledningar
måste placeras på flera gånger detta djup för att
vi skola vara säkra på att de icke frysa.
Tydligen göra vi något fel vid rörgravarnas
igenfyll-nad. Den orörda marken har en annan struktur
än fyllnadsmaterialet och i detta senare äro
sannolikt möjligheterna för isbildning genom
kondensation av underifrån kommande
vattenånga mycket större än i den orörda marken.
Legget omnämnde även, att man utfört
grundläggning till försökshus på så sätt, att
grundplattan gjutits direkt på den orörda gräsvallen.
I dessa hus hade hittills icke några skador på
grund av frostens nedträngning i marken visat
sig. Givetvis skulle sådana ha uppträtt, om man
icke lämnat marken fullt orörd.
De anförda exemplen gälla frågor, som var och
en, om de löstes, skulle föra den praktiska
byggnadstekniken framåt i den önskade riktningen
att ge oss bättre och billigare bostäder och
arbetslokaler. I det följande exemplet vill jag
framhålla ett byggnadstekniskt huvudproblem,
vars lösning enligt min åsikt skulle mera än
något annat omskapa byggnadstekniken i stort.
Det är det vårmeisolerande fönstret. Denna fråga
intar i vårt land med dess kalla klimat en
centralställning, och till den knytas två andra
problem: husens yttre värmeisolering och hur de
skola uppvärmas. Det är icke möjligt att i de
bägge sistnämnda fallen nå en tillfredsställande
lösning, om icke problemet med det
värmeiso-lerande fönstret först löses. De tre aktuella
frågorna äro således i realiteten ett
sammanhängande problem. Så länge fönsterfrågan icke är
löst, är det icke ekonomiskt att driva
värmeisoleringen för husets ytterväggar särskilt långt.
De stora värmeförlusterna genom fönstret
kvarstå oförändrade, och huset fordrar för sin
uppvärmning fortfarande så stora värmekvantiteter,
alt värmeöverföring genom
varmvattencirkulation är ekonomisk. Vidare behövas radiatorerna
under fönstren för att vid låg
utomhustempera-tur kompensera kroppens strålningsförluster till
fönstret. Man måste med andra ord ha kvar det
i och för sig ganska föråldrade systemet med
varmvattenuppvärmda plåtradiatorer, som är
dyrbart med alla sina rördragningar och
komplicerade panncentraler.
Värmeförlusterna genom ett fönster med två
glasrutor utgöras mer än till 70 % av
strålningsförluster. Införande av exempelvis tre eller flera
glas minskar strålningsförlusterna men utgör
dock ingen lösning på problemet att effektivt eli-
minera strålningsförlusterna. Det enda effektiva
sättet torde vara att framställa ett fönsterglas,
som reflekterar den från rummet kommande
värmestrålningen, vars våglängd ligger omkring
10 ß. Huruvida denna väg är framkomlig, kan
man icke säkert bedöma förrän efter ingående
undersökningar av rent fysikalisk karaktär.
Kunde man lyckas att framställa ett dylikt
fönsterglas och låt oss säga öka
isoleringsförmågan hos fönstret tre gånger samt vidare med
hjälp av högvärdiga värmeisoleringsmaterial öka
ytterväggarnas värmeisolering lika mycket eller
något mera, skulle värmeförlusterna utåt
(ytter-temperatur — 20°C) från ett rum i en
mellaii-våning med 12 nr yttervägg icke vara stort större
än den värmemängd, som avges av en enda i
rummet sittande person. Med andra ord hela vårt
nuvarande uppvärmningssystem skulle kunna
slopas och ersättas med en minimal
varmlufts-uppvärmning i samband med ventilationen.
Måhända synes förslaget utopiskt, men den
skisserade vägen är dock fast grundad, så snart vi
kunna lösa frågan om det värmereflekterande glaset.
Liksom rationaliseringen och standardiseringen
inom byggnadsindustrin syftar forskningen inom
byggnadsmaterialområdet till förbilligande av
byggnadskostnaden, men den syftar än vidare.
I det sista exemplet ovan, såväl som i flertalet
andra nämnda, har det framför allt rört sig 0111
åtgärder, som skulle nedbringa driftkostnader
och underhållskostnader. Med hänsyn till dessa
posters stora betydelse för husekonomin är det
uppenbart, att vi i dem ha mycket större
möjligheter att effektivt nedbringa bostadskostnaderna
än genom enbart standardisering och
rationaliseringsåtgärder i vår nuvarande
byggnadsproduktion.
Geoteknik, Dansk Ingeninrforening, Köpenhamn 1948.
260 s„ 220 fig. 24 dkr.
Dansk Ingenrørforenings Bygningsingeniørgruppe har
utgivit en sammanställning av föredrag, hållna vid en kurs
i geoteknik den 2—6 april 1946. Av de 23 föredragen har
huvudparten, eller 11 (153 av de 260 sidorna) hållits av
professor A F Mogensen (Danmark). I övrigt har
medverkat avdelingsingeniør Sv. Skaven-llaug (Norge) (5 kap.
och 51 s.), dr phil. Thord Brenner (Finland) (4 kap. och
32 s.) samt geolog Ellen Louise Mertz (Danmark) (3 kap.
och 24 s.).
I boken behandlas jordarternas fysikaliska egenskaper av
intresse ur geoteknisk synpunkt och metoder att bestämma
dessa med tonvikt på skärhållfasthetsproblemet,
tryckfördelning under fundament och teorin för sättningar i
finkorniga, vattenmättade jordarter, plattors bärighet,
kohe-sionspålars bärighet och några exempel på utformning av
långa pålar till berg, olika undersökningsmetoder samt
några exempel på praktiska problem, där geotekniska
metoder kommit till användning. Slutligen lämnas en
redogörelse för i Danmark förekommande jordarter och
lagerföljder.
Man blir imponerad, då inan i förordet läser, att över
150 personer deltogo i kursen och ändå mera imponerad
av att Dansk Ingeniørforening sedan har utgivit
föredragen sammanställda i tryck. Efter kriget har ju ett fler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
