- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
149

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 26 februari 1949 - Industrins bullerproblem, av Ove Brandt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 februari 1949

149

Industrins bullerproblem

Civilingenjör Ove Brandi, Stockholm

Buller, varmed vi vill förstå allt oönskat ljud,
karakteriseras av sin frekvensfördelning och sin
styrka. Frekvensen uppmätes i hela svängningar
per sekund med enheten 1 p/s. Styrkan anges i
phon, en logaritmisk enhet, som utsäger hur
mycket kraftigare bullret ifråga är än ett visst
tröskelvärde, bestämt som den minsta ljudstyrka
en genomsnittsperson under vissa speciella,
närmare definierade förhållanden kan uppfatta.
Detta tröskelvärde motsvarar för en ren ton vid
1 000 p/s en ljudintensitet av 10—" W/cm".
Genom att skalan för ljudstyrkan är logaritmisk,
kommer den inom större intervaller att följa vårt
öras känslighetslag, efter vilken hörselintrycket
är tillnärmelsevis proportionellt med logaritmen
till på örat fallande ljudenergi
(Weber—Fech-ners’ lag). Ett buller som ökar från 40 till 50
phon lämnar därför i stort sett samma intryck
av ökning som när bullret ökar från 50 till
60 phon, i båda fallen en ökning på 10 phon.
Den minsta ändring av ett bullers styrka, som
kan uppfattas av en genomsnittsperson, är
1 phon, som därför utgör ett absolut minimum
vid en bullerreducerande åtgärd. En ökning i ett
ljuds styrka på 10 phon motsvarar en ungefärlig
fördubbling av hörselintrycket. Tabellen anger
styrkan av mera kända ljudkällor. För studier av
ljudtekniska begrepp, uppmätning etc. hänvisas
till litteraturen1.2.3.

phon

120—130 smärtgräns för genomsnittsindividen
110 extremt bullersam fabrikslokal
100 kraftigt gatubuller
90 spinneri i bomullsfabriker
80 inuti spårvagn av äldre typ
70 genomsnittsradio i bostadsrum
60 buller i stilla gata
50 genomsnittskonversation
40 stilla lägenhet eller kontor
30 tyst hörsal utan publik
20 lövprassel i skog
10 mycket svag vind i skog
0 hörbarhetsgräns för genomsnittsindividen

Av tabellen framgår att vid en styrka av 120—
130 phon övergår hörselintrycket till
smärtintryck på örat. Det är klart, att så höga ljudstyrkor
skulle man icke kunna acceptera för en
arbetslokal. Man frågar sig nu, hur långt ned vi behö-

331.043.4
534.837

ver sänka ljudstyrkan, innan vi kan acceptera
bullret i en industrilokal. Vidare frågar man sig,
vilka åtgärder som står till buds, om man vill
försöka reducera ett buller i en industrilokal till
ett minimum, eller vilka hänsyn man bör ta
redan vid planeringen av en sådan lokal.

Bullers inflytande på människan

Buller av varierande styrka,
frekvenssammansättning och natur utövar olika intryck på
människan och hennes verksamhet. Okontrollerat
kan det bibringa skada på nervsystem,
hörselorgan och allmän hälsa, nedsätta vår
prestationsförmåga kännbart och hämma
nyrekryteringen av arbetskraft till industrin. Kontrollerat
och reglerat i enlighet med vår kännedom om
människans fysiologi och bullrets fysikaliska
väsen kan det bli ett nyttigt incitament till
arbetet, som blott accentueras av bullrets rytm.

Vid hög bullerstyrka erfar man en olustkänsla.
För en person, som måste arbeta i en bullersam
omgivning, får detta känslomoment en del
konsekvenser, som kan uppmätas direkt. Detta gäller
framför allt den individuella arbetsprestationen,
antalet olycksfall på arbetsplatsen, antalet
sjukdagar eller över huvud taget bortvaron från
arbetsplatsen och flera andra konsekvenser.
Studier av dessa frågor har utförts under växlande
omständigheter. Så t.ex. har man placerat en
maskinskriverska i ett laboratorium, och antalet
felskrivningar under en viss tidsperiod har
uppmätts som funktion av bullret i lokalen. Vid
något annat tillfälle har en grupp
fabriksarbetares produktion före och efter en
bullerreducerande åtgärd registrerats. Vid sådana experiment
har man emellertid svårt att urskilja enbart
funktionsberoendet av bullret, eftersom andra
faktorer av psykologisk betydelse i regel spelar in
under försöken. Vissa tendenser framgår dock med
tillräcklig klarhet och indikerar
tillvägagångssättet vid de praktiska åtgärderna mot bullret.

Vid experiment med ljud av rena toner kan vi
således konstatera, att en genomsnittsperson
irriteras mer av ett högfrekvent ljud av viss styrka än
av ett lågfrekvent ljud av samma styrka1 (s 84 fi,19).
De individuella variationerna är dock särdeles
stora, och en genomsnittlig retningskurva är
därför ej användbar på den individuella människan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free