Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 26 februari 1949 - Industrins bullerproblem, av Ove Brandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 1949
151
andra arbetsrum med mekaniskt arbete, behöver
man ofta ej lägga ned kostnader på ljudisolering
av väggar och dörrar, eftersom bullret i
tillstötande rum i sig självt har en sådan styrka, att
det transmitterade bullret ej hörs — man säger
att det maskeras. I detta sammanhang bör
påpekas, att en god ljudisolering mellan
industrilokaler kan vara ytterst svår att utföra. En
maskin, uppställd direkt på bjälklaget, utsänder
dels luftljud i rummet och dels kroppsljud, som
sprider sig i bjälklaget och vidare ut i
byggnadsstommen med mycket liten dämpning. Det är
lätt att förstå, att rummets väggar endast
hindrar luft ljudets transmission till andra rum,
och det nås mycket snabbt en gräns för
isola-tionsinöjligheterna med enbart mellanväggar.
Vill man då öka ljudisoleringen ytterligare,
måste man hindra kroppsljudstransmissionen
genom att avbryta, eller överskära,
byggnadsstommen, använda sig av flytande
bjälklagskonstruktioner, uppställa varje maskin på
vibra-tionsisolerande fundament eller liknande
dyrbara åtgärder. Man kan ofta genom en lämplig
planlösning spara dessa dyrbara åtgärder, och
man bör göra det även på bekostnad av vissa
smärre fördelar i organisationsklarhet. I det
längsta bör man i anläggningen undvika att
använda sig av onödigt stora hallar, där samtidigt
mycket olikartade arbetsprocesser med olika
ljudstyrkor pågår.
Även vid själva utformningen av arbetsrum,
predestinerade för höga ljudstyrkor, kan man nå
gynnsamma resultat. Direktljudet i närheten av
de fastställda maskinerna kan man som sagt
icke undvika. Däremot kan man reducera det
reflekterade ljudet från längre bort stående
maskiner i samma lokal genom att göra
takhöjden så liten som möjligt. Effekten härav är,
att antalet ljudreflexioner mellan golv och tak
ökas. Gör man samtidigt det låga taket kraftigt
ljudabsorberande, går största delen av den
reflekterade ljudenergin bort. Man bör också
undvika att ställa maskinerna för tätt intill
varandra. Vid en god spridning av maskinerna
kommer varje person att arbeta huvudsakligen
i närfältet av sin egen maskin, vilken som
nämnts ej inverkar så störande på honom.
Däremot är den genomsnittliga bullernivån i en lokal
ej särskilt beroende på antalet arbetsmaskiner,
som vi såg i inledningen till detta avsnitt.
Vid valet av stationära arbetsmaskiner faller
det sig naturligt att välja moderna, tystgående
maskiner med få högfrekventa
frekvenskomponenter. Som vi såg ovan nyttar det föga att
använda sig av en blandning av gamla och nya
maskiner i ett arbetsrum, eftersom det då blir
de gamla maskinerna, som blir utslagsgivande
för det genomsnittliga resulterande bullret i
lokalen.
Har man möjlighet att på förhand fritt välja
mellan flera alternativa arbetsprocesser, bör man
också ägna bullret från dessa en viss
uppmärksamhet vid avvägandet av faktorerna.
Exempelvis är det ur bullersynpunkt en stor fördel, om
nitning av plåt kan utföras med hydrauliska
pressar. Även vid arbetets organisering med
hänsyn till bullret kan vissa resultat ernås. Extremt
bullrande arbete bör om möjligt pågå i bestämda
tidsperioder av arbetstiden och ej spridas över
hela arbetstiden. Det är således bäst, om särskilt
bullersamt arbete förlägges till t.ex. två perioder:
i början och — efter en paus — omkring mitten
av arbetstiden. Vid arbetets slutperiod vill
intrycket av kraftigt buller gärna stanna kvar
under fritiden och i några fall försvåra
sömnen.
Vid valet av personal för en bullersam
verksamhet bör beaktas, att det finns personer, som
är särskilt känsliga för höga bullerstyrkor och
soin ytterst lätt tar skada av buller. Med hänsyn
till detta är det därför en del textilfabriker i
USA som låter de kvinnliga arbetarna uthärda
en provvecka i en bullersam arbetslokal i
fabriken, innan de får mottaga den rätt dyrbara
träningsutbildningen för arbetet. Under provtiden
får de någon omkomplicerad sysselsättning. I ett
fall rapporterades, att mellan 40—50 % av de
kvinnliga arbetarna slutade på grund av
bullerplågan mellan den Iredje och den sjunde
arbetsdagen. Denna frånfallsprocent är säkert väl hög,
då den härstammar från USA under
krigsmobiliseringen, vid vilken tidpunkt de "bullerkänsliga"
med största lätthet kunde välja sig ett annat och
tystare jobb. Även under normal sysselsättning
torde det vara mödan värt att försöka undvika
alltför bullerkänsliga personer genom systemet
med provengagemang.
Det gäller i vissa fall att i anläggningens
planlösning även ta hänsyn till angränsande
bostadshus. Samma tillvägagångssätt som ovan nämnts
måste tillgripas. Man måste dock
uppmärksamma, att för bostadshus gäller vissa bestämmelser
om hur hög ljudstyrka det utifrån kommande
bullret maximalt får uppgå till. De olika lokala
hälsovårdsnämnderna i landet brukar numera
att som norm ta de i de byggnadstekniska
anvisningarna angivna siffrorna. Det fastslås här, att
för boningsrum får det utifrån kommande ljudet
under tiden kl. 19—6 maximalt uppgå till
40 phon inom särskilt bullrande distrikt och till
30 phon inom särskilt tysta distrikt. Dessa
siffror gäller för stängda fönster i bostadshuset. Vid
lämplig stadsplanering tar man i allmänhet
hänsyn till dessa förhållanden genom att
industri- och bostadsområden skiljas åt.
Störningsproblem mellan större industrianläggningar och
bostadshus förekommer också ganska sällan
numera. Det är mest småindustrier,
reparationsverkstäder o.d. inom bostadsområden, som ger
anledning till klagomål från hyresgästernas sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
