Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 26 februari 1949 - Industrins bullerproblem, av Ove Brandt - Ljudkonferensens resultat, av Stellan Dahlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
TEKNISK TIDSKRIFT
vara åtminstone av samma styrka som bullret,
och den blir därför vid kraftigt buller till mera
skada än nytta. Lokalen bör helst också vara
akustiskt dämpad. Slutligen bör
högtalareanläggningen vara förstklassig.
De särskilt i USA utförda undersökningarna av
musiks inflytande på arbetsprestationerna visar
förvånande resultat, som dock bör tas med
någon reservation7. De flesta publicerade
undersökningarna har nämligen utförts på initiativ av
de firmor, som planerar de speciella
musikprogrammen, vilka säljes till bl.a.
industrianläggningar över största delen av USA. Man påstår
sig kunna använda ljudstiniuli till att framkalla
vilken som helst reaktion hos en
genomsnittsperson och följaktligen också behärska
produktionskurvan, som det passar en, med hjälp av ett
lämpligt valt program. Fig. 3—6 ger ett
smakprov på dessa resultat med hänsyn till
arbetsprestationen och bortvaron på måndagar. Även
om dessa resultat vid första anblick kan
förefalla litet väl "amerikanska", har de dock så
stort intresse också för oss, att en liknande, mera
objektivt betonad undersökning nog vore värd
att företas.
Litteratur
1. Lübohe, E: Schallabwehr im Ban- und Maschinenwesen,
Berlin 1940.
2. Fletcher, h & Munsön, \V A: Loudness, its definition,
measure-ment and calculation, J. acoust. Soc. Amer. 5 (1933) s. 82.
3. American Standards for Noise Measuremenls, J. acoust. Soc.
Amer. 13 (1942) s. 102.
4. Watson, N A & Knddsen, V O: Ear Defenders, J. acoust. Soc.
Amer. 13 (1944) s. 153.
5. Sabine, H J & Wilson, R A: The Application of Sound
Absorption to Factory Noise Problems, J. acoust. Soc. Amer. 15 (1943) s. 27.
fi. Rosf.nblith, W A: Industrial Noises and Industrial Deafness,
J. acoust. Soc. Amer. 13 (1942) s. 220.
7. Burris-Meyer, II: Music in Industru, Mechan. Engng jan. 1943
s. 31—34.
L/judkonferensens resultat. "International Conferenee
ön Sound Transmission and Noise" hölls i London i juli
1948 på inbjudan av The Acoustics Group of the Physical
Society, vilken redan från sin start 1947 har siktat mot
ett brett lagt internationellt samarbete inom akustiken
och dess tillämpningar.
Efter kriget har på flera håll forskningen inom det
byggnadsakustiska området återupptagits och intensifierats.
Det har varit en ganska god kontakt mellan olika
forskningslaboratorier, men en allvarlig hämning är de olika
mätmetoderna som används. Som bekant finns det ofta
ingen möjlighet att översätta resultaten från den ena
mätmetoden till den andra. Eftersom forskningen inom
byggnadsakustiken nu faktiskt är så långt framskriden, att
man känner till nackdelarna hos olika mätmetoder,
börjar det bli moget för en standardisering av dessa på
internationell basis.
Vid konferensen utarbetades normer för mätning av
isolation mot luft- och stötljud. Dessa normer omfattar en
serie anvisningar, som bör följas vid i huvudsak
rutin-mätningar av ljudisolering, men de lägger inga hinder i vägen
för mera omfattande forskningsmätningar, vilka
naturligtvis till följd av sakens natur icke kan standardiseras.
För mätningar av isolation mot luftljud D användes två
ekvationer: en för mätningar i färdiga byggnader och en
för laboratoriemätningar. Antingen "warble tone" eller
"white noise" användes.
Om Ls och Ltl är trycknivåer i dB över 2 X 10 4
dyn/cm2 på ömse sidor om mätobjektet och
frekvensområdet t är 100 till 3 200 p/s fås i det första fallet
d=Ls — Lm— 10 log f/0,5 dB
Vid mätningar i ett laboratorium av
konstruktionselements ljudisolation, då det kan förutsättas att allt ljud
tränger sig genom provväggen och ej via flankerande
väggar, anges ljudisolationen mot luftljud enligt den
välbekanta ekvationen
B = Ls —Lm+ 10 log SIA dB
Vissa specifikationer anges för rummens minimivolym,
provväggens storlek, infästning etc. Tillvägagångssättet i
övrigt är som vid mätningar i byggnader.
För mätningar av isolationen mot stötljud ställer det
sig något svårare att nu ånge någon helt tillfredsställande
metod för bedömning av ett bjälklag kvantitativt. I
avvaktan på en sådan metod har det överenskommits om
vissa allmänna riktlinjer för utväxling av mätresultat och
utförandet av mätningarna. I en färdig byggnad anges
det uppmätta ljudtrycket L korrigerat lill 0,5 s
efterklangstid för varje frekvensband
L — 10 log t/0,b
Referensnivån för ljudtryck är som ovan 2 X ’0 4
dyn/cm2.
I ett laboratorium går man fram ganska analogt, man
korrigerar emellertid lill en absorption om 10 ms vilket
är teoretiskt mera tillfredsställande. Helt allmänt anges
också riktlinjer för uppläggning av bjälklagsplattan,
position av hammarapparaten samt storlek av mätrummen
och provplattan. Däremot har man icke för närvarande
någon möjlighet att med en enkel siffra karakterisera
bjälklagets isolation mot stötljud, utan man anger blott
dessa rent fysikaliskt uppmätta storheter. Det är all
hoppas, att de närmaste årens arbete skall möjliggöra en
sådan metod.
Förhandlingarna fördes på en ytterst informell basis
och de uppnådda resultaten kommer icke att binda
deltagarna på något som helst sätt. Det är dock meningen
att översända det nuvarande programmet till den
Internationella Standardiseringskommissionen, varefter varje
land för sig kommer att la officiell ställning till
normförslaget. Reservation har anmälts från en del av
dellagarna, och eftersom CTH och KTH tillhör motståndarna
till förslaget skall jag i korthet skissera huvudpunkterna
för invändningarna. Dessa gäller i första hand
korrektionstermen vid mätning av isolation mot luftljud i
färdiga byggnader. Vid konferensen valdes att korrigera till
en efterklangstid av 0,5 s. Att man väljer att korrigera
lill en efterklangstid beror på, at| denna storlek är den
direkt uppmätta, en absorption däremot bestämmes först
via en efterklangsmätning. Man har valt alt korrigera till
tiden 0,5 s, emedan en undersökning har visat, att vanliga
möblerade boningsrum har denna efterklangstid praktiskt
taget oberoende av rumsvolymen och korrektionstermen
skulle därför vid de flesta mätningar falla bort. En
allvarlig nackdel är emellertid, att vid korrigering av
mätresultaten till en efterklangstid kommer man att få
mätresultat, som är beroende av transmissionsväggen och
man får olika resultat om de tvä mätrummen har olika
volym. Denna nackdel är enligt vår åsikt så avgörande, att
vi icke kan acceptera denna form för korrektion, ulan
vi anser att man hellre bör korrigera till en absorption
om t.ex. 10 nr, varvid denna nackdel undvikes.
En kommitté ur Medical Research Council hade sedan
tre år tillbaka arbetat för utvecklingen av ändamålsenliga
hörapparater och audiometrar. I denna "Electroacoustics
Committee" finnes representanter för den otologiska
forskningen samt från British Post Office och National Phy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
