Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 26 februari 1949 - Ljudkonferensens resultat, av Stellan Dahlstedt - Gallring av bullerkänsliga, av Stellan Dahlstedt - Mikroklimatograf, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 1949
155
sical Laboratories. British Post Office liar bidragit med
en teoretisk utredning om optimal fiekvenskarakteristik
hos hörapparater. Till grund härför ligger de
telefontekniska teorierna för uppfattbarheten i elektroakustiska
återgivningssystem, som angivits av John Collard. En
telefonförbindelses effektivitet mätes med uppfattbarhetsprov,
varvid speciella logatomUstor kommer till användning.
Procenttalet rätt uppfattade stavelser eller ljud utgör
grund för värderingen. Vid kännedom av
frekvenskarakteristiken i talåtergivningen kan sådana värden teoretiskt
beräknas. Metoden grundar sig på kännedom om
tillskottet i uppfattbarhetsvärde vid olika styrkenivå i
återgivningen av ett visst frekvensband. En summering av
bidragen från de enskilda frekvensintervallen leder till det
slutgiltiga värdet. Då teorin tillämpas på hörapparater för
döva inräknas hörselnedsättningen i den totala
frekvenskurvan. Med optimal effektivitet för en hörapparat
fastslår kommittén begreppet maximal uppfattbarhet vid
begränsad tillförd effekt till örat. Motiveringen är alt
för-stärkningen i hörapparaten ej får uppnå det värde, som
ger obehag i någon form. Den praktiska konsekvensen blir
då att den kompenserande förstärkningen i ett
frekvensområde med särskilt stor hörselnedsättning ej får drivas
för långt. Resultatet skulle annars bli överbelastning av
örat genom denna onödiga effekt. En fiekvenskurva, som
exakt kompenserar hörselnedsättningen är således inte
lämplig ur denna synpunkt, utan större vikt bör läggas vid
de frekvensområden, som är relativt oskadade. En sådan
optimal frekvenskurva kan beräknas ur Collards teorier.
På grundval härav rekommenderar kommittén två olika
frekvenskurvor för hörapparater, avsedda att passa de
flesta hörselnedsättningar. Den ena innebär en stigande
förstärkning upp till 1 000 p/s och därefter konstant nivå
upp till 4 OOO p/s, den andra är identisk upp till 1 000 p/s
och därefter stigande.
Vid National Hospital har dr Hallpike verifierat dessa
riktlinjer med uppfattbarhetsprov, utförda på döva och
med olika hörapparater. Collards formel ger rättvisande
resultat endast för döva med skada i mellanörat. Vid
National Hospital är ett särskilt rum inrättat för tal
audiometerprov. Provtexten bestod av vanliga ord
inspelade på grammofon. Ljudåtergivningen skedde med
högtalare. Denna teknik användes även för individuell
utprovning av hörapparater. En dylik apparatur användes
vid Royal Air Force Medical Establishment för hörselprov
på flggaspiranter. Som text användes logatomlistor. Ett
särskilt uppfattbarhetsprov utfördes med samtidigt
flyg-maskinsbuller av 110 db nivå, varvid logatomtexten var
blott 6 db starkare än flygmaskinsbullret. Detla ansågs
vara ett viktigt prov för utgallring av de, som var
särskilt känsliga för bullrets markerande verkan, men i
övrigt företedde normala ton- och talaudiogram. Anstalten
sysslade även med undersökning av ljudisolering i
flygar-huvor, varvid maskeringsaudiogram för ton och tal
utförda med och utan huva jämfördes.
Av stort intresse vid akustiska mätningar är det vita
ljudet, "white noise". Detta karakteriseras av att det över
hela det hörbara området har ett spektrum vars
energiinnehåll per absolut handbredd är konstant. Förut har
man som generator för detta "vita ljud" använt
brus-spänningar från hyratronrör, men detta ger ett
brusspek-Irum med lågfrekvent tyngdpunkt, beroende på
förekomsten av gasjoner i röret. Numera användes i stället trioder
ined direkt upphettad volframkatod, som arbetar i
mätt-ningsområdet. Ett på så sätt framställt brus har visat
sig ge inlressanta resultat vid exempelvis
högtalarmät-ningar i svagt dämpade rum. Man vinner här
huvudsakligen tre fördelar: inverkan av stående vågor reduceras;
man eliminerar den ökning av högtalarens utgångseffekt,
som uppstår vid halva huvudresonansfrekvensen, och soln
beror på icke lineär distorsion från generatorn; man får
med den ökning vid dubbla resonansfrekvensen, som
beror på högtalarens egen övertonsbildning. Man har fram-
kastat förslag om att använda vitt ljud som referens vid
subjektiva ljudstyrkemätningar i stället för en 1 000 p/s.
Försök härmed bevisar, att man lättare kan göra en sådan
mätning med "vitt ljud". För att ställa resultaten i
relation till normala ljudlighetsmätningar fordras en
jämförelsekurva mellan de båda metoderna. Man erhåller
då det intressanta resultatet, att vid örats tröskelvärde för
vitt ljud resp. 1 000 pls ton är den uppmätta
intensitetsskillnaden 20 db. Vid högre intensiteter stiger den
subjektiva ljudstyrkan snabbare för vitt ljud än för ren ton för
att så småningom öka i samma takt. Detta kan förklaras
av att vid tröskelvärdet förmår det vita ljudet endast reta
några av cochleans nerver. Vid högre intensiteter
engageras fler och fler hörselnerver — den subjektiva
ljudstyrkan stiger snabbare än vid ren ton — och slutligen,
vid en intensitet som är tillräcklig för att reta alla nerver
ökar den subjektiva ljudstyrkan i takt med den objektiva
(O Brandt, G Fant & U Åberg i Svenska Akustiska
Sällskapet 5 okt. 1948). Stellan Dahlstedt
Gallring av bullerkänsliga. Hos bullerskadade
arbetare har man funnit en så brokig mångfald av skador,
att man icke kan förutsätta att endast hörseln har skadats
utan måste fråga sig: har icke även.andra delar av
organismen direkt eller indirekt tagit skada av bullret?
Vidare har man påträffat stora skiljaktigheter i olika
individers bullerkänslighet, t.ex. i form av stegrad reflex
(för bullerkänsliga 71 %, för bullerresistenta 48 %) eller
starkt ökade sömnstörningar (66 % mot 2 %). Detta tyder
på stora konstitutionella skiljaktigheter, men man har
inte lyckats ställa dessa resultat i lagbundet samband
med kroppskonstitutionen. Dock har man genom försök
med råttor kunnat visa en avsevärd skillnad i
buller-känslighet hos olika stammar av samma ras.
Detta pekar på att man vid uttagning av arbetare för
"bullerarbete" skall på förhand gallra bort de
bullerkänsliga. Detla kan göras genom undersökning av den
snabbhet, varmed hörseln uttröttas hos aspiranterna.
Undersökningen kan t.ex. utföras enligt följande: fastställande
av hörselgränsen vid 1 024 p/s — uttröttning med 1 024 p/s
och 100 db i 180 s — paus 15 s — fastställande av den
nya hörselgränsen vid I 024 p/s. En differens av 0—5 db
är normal; över 10 db är försökspersonen att betrakta
som överkänslig, om resultatet bekräftas genom
motsvarande försök med "benledningshörande". De praktiska
svårigheterna att göra massundersökningar på
bullerarbe-tare är dock stora. Det visar sig, att man måste företa
mätningar långt efter arbetets slut för att få
reproducerbara värden från dag till dag (A PeyseR i Svenska
Akustiska Sällskapet 5 okt. 1948). Stellan Dahlstedt
Mikroklimatograf. Den danske professorn A Krogh har
konstruerat en liten apparat, avsedd för temperatur- och
fuktighetsmätning under kläderna på människor (Tekn. T.
1948 s. 819) men som även kan finna användning för
andra ändamål. Instrumentet inrymmes i en liten
cirkelrund mässingsdosa, 1 cm tjock och med .’( cm diameter.
Konstruktionen är relativt enkel. Urverket från ett vanligt
armbandsur driver en sotad glasskiva, som vrider sig ett
varv på 12 h. Det temperaturkänsliga organet är en
bi-metallspiral, vars rörelse överföres till en skivarm,
försedd med ett stålstift, som ritar temperaturkurvan i sotet
på glasplattan. Fuktighetsregistreringen sker på samma
sätt, genom att ett hårstrås längdförändringar överföres
I ill en annan skivarm med stålstift, som ritar en
fuktighetskurva på glasplattan. De två kurvorna i sotet på
glasplattan avläses i mikroskop med okularni i krometer. Före
användningen måste instrumentet kalibreras vid två
lem-peraturer och minst två fuktighetsgrader.
Temperaturkali-breringen sker i termosflaskor vid 0°C och vid
rumstemperatur. Fuktighetskalibrering sker i exsickator med
mättade lösningar av vissa salter (Rörinstallatören ök|. 1948).
säll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
