Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 5 mars 1949 - Matematikmaskiner, av Stig Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 mars l()i!)
161
Fig. 5. En siffer maskins huvuddelar (efter amerikansk idé).
vika den typografiska sättningen och därmed
förenade kostnader och fel. En andra svensk
differensmaskin konstruerades av Martin
Wi-berg52-59 (18 62) med understöd av det Wibergska
Tabellaktiebolaget, bildat av Sveriges mest
framstående mecenater på initiativ av sedermera
kung Oscar II. Wiberg utgav år 1875 en samling
mycket väl tryckta "Logaritm-tabeller,
uträknade och tryckte med räknemaskin". På titelsidan
återfinnes en bild av hans maskin. Den kom
sedermera till Frankrike. Dess vidare öden äro
mig obekanta.
Babbage lät sig ej nedslås av misslyckandet
med differensmaskinen, utan övergick
omedelbart till ett ännu ambitiösare projekt, hans
"ana-lytical engine", som kan betraktas som den
direkta föregångaren till de moderna
siffer-maskinerna. Babbage’s analytiska maskin skulle
bli i stånd att utföra långa serier av aritmetiska
operationer utan mänskligt ingripande.
Maskinen skulle bestå av ett magasin ("store") och en
kvarn ("mill"). I magasinet skulle lagras tal,
vilka sedan skulle bearbetas genom i
kvarnen utförda räkneoperationer. Operationsföljden
skulle föreskrivas av ett programorgan,
byggande på de från väveritekniken bekanta
perforerade Jacquard-korten. Ej heller den analytiska
maskinen blev, trots många års intensivt arbete,
någonsin fullbordad. Babbage’s intentioner voro
riktiga, men den för deras realiserande
erforderliga tekniken stod vid denna tid ännu ej till buds.
Den stora räknehastigheten hos de moderna
siffermaskinerna uppnås på elektromekanisk
eller rent elektrisk väg. Man talar 0111 två
maskintyper: relämaskiner och
elektronrörsmaski-ner. En relämaskin använder elektromagnetiska
reläer och magasinerar ett tal endera i en viss
kombination av ankarlägena hos en relägrupp
eller i ett vanligt sifferhjulsregister, styrt av
reläer. Reaktionstiden hos ett elektromagnetiskt
relä är i bästa fall av storleksordningen några
millisekunder. En relämaskin utför en addition
på en eller annan tiondels sekund, en
multiplikation på ungefär en sekund. Dess räknehastighet
är 10 à 100 gånger större än räknehastigheten
hos en manuell räknare, försedd med
räkne-snurra. Därtill har relämaskinen andra fördelar:
den arbetar dag och natt med ett minimum av
översyn och blir inte så fort trött. I en
elektron-rörsmaskin använder man elektronrör, som
påverkas av elektriska impulser. Ett elektronrörs
reaktionstid är av storleksordningen 1
mikrosekund. Elektronrörsmaskinen kan därför göras
100 å 1 000 gånger snabbare än relämaskinen,
dvs 1 000 à 10 000 gånger snabbare än en
manuell räknare.
Såväl relä- som elektronrörsmaskinerna
representera ett tal medelst organ med två olika
"tillstånd". Ett relä har ankaret till- eller frånslaget,
ett elektronrör är ledande eller icke-ledande för
den elektriska strömmen. Det är då en
närliggande idé, att ej låta maskinen arbeta efter
decimalsystemet med basen 10 utan efter det
binära talsystemet med basen 2*. Det binära
systemet har också kommit till användning i flera
maskinprojekt. I en maskin enligt detta system
bli räknekretsarna mycket enkla, men å andra
sidan fordras vissa anordningar för att man vid
maskinens ingång och utgång skall komma över
mellan decimalsystemet och det binära
talsystemet. Såsom fig. 5 på ett åskådligt sätt vill visa,
måste varje siffermaskin innehålla ett visst
antal huvuddelar, nämligen
ett ingångsorgan, som inför på förhand givna
värden i maskinen, räkneorgan, som utföra
räkneoperationerna, ett programorgan, som lämnar
maskinen de instruktioner, som erfordras för
räkningarnas genomförande, ett minne, som
magasinerar tal och order för senare användning,
såväl sådana, som äro givna på förhand, som
sådana, som framkomma under räkningarnas
lopp, ett utgångsorgan, som levererar lösningen.
Itfläniaskinei’
Den första fullbordade moderna siffermaskinen
är "Automatic Sequence Controlled
Calcula-tor"56,58,59 eiier "Mark I", tillkommen genom
samarbete mellan International Business
Machines Corp. (IBM) och professor H H Aiken
vid Harvard University (fig. 6). Denna maskin
invigdes år 1944 och har alltsedan dess arbetat
praktiskt taget oavbrutet dag och natt, tjugo av
dygnets timmar för den amerikanska marinen
* I decimalsystemet är 825 = 8 • 10s + 2 • 10l + 5 • 10®. I det binära
systemet finnas endast de tvenne siffrorna 0 och 1. I detta system
är 110 = 1 • 2S + 1 • 21 + 0 • 2° = 6. Decimaltalen 2, 3.....10
skrivas i det binära systemet
2 = 10 5 = 101 8 = 1 000
3=11 G = 110 9 = 1 001
4 = 100 7 = 111 10 = 1 010
I det binära systemet är multiplikationstabellen mycket enkel:
0 1
0 0 0
1 0 1
Decimalkommat har i det binära systemet sin motsvarighet i ett
binärkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
