Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 5 mars 1949 - Matematikmaskiner, av Stig Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
TEKNISK TIDSKRIFT
litet. Man anser, att en allmänt användbar
maskin måste ha ett snabbt inre minne om flera
tusen tal, som skola kunna magasineras och tas
ut på tider av samma storleksordning som de
som erfordras för de elementära
räkneoperationerna. Uppsättandet av ett problem på Eniac är
relativt obekvämt och tog ursprungligen en till
flera dagar i anspråk. Med användande av nya
metoder, som angivits av J von Neumann, kan
tiden förkortas, dock på bekostnad av maskinens
snabbhet. Det stora antalet elektronrör gör
slutligen, att driftsäkerheten lämnar en del övrigt
att önska. I de nya elektronrörsmaskiner, som
nu äro under konstruktion i Amerika56-68’76’81,
i England82-83 och i andra länder55, vill man söka
råda bot för här nämnda svagheter. Man hoppas
sålunda kunna nedbringa antalet elektronrör
från Eniacs 18 000 till 2 à 3 000. Räknekretsarna
synas icke erbjuda några avsevärda svårigheter,
men man strävar här efter ökad snabbhet genom
att gå upp med impulsfrekvensen från Eniacs
100 000 p/s till 1 Mp/s och mera. Vid binära
räknekretsar utföras vanligen själva
räkneoperationerna genom addition av likspänningsnivåer.
Maskinernas uppkopplande för en beräkning
samt räkneprogrammet skola dirigeras av på
förhand iordningställda hålremsor eller
magnetiserade band eller trådar. I avseende på snabba
minnen med stor kapacitet äro ett flertal
intressanta konstruktioner under utförande.
Kvicksilverminnet eller ljudminnet™-7*-*1-*2
utgöres av en kvicksilverpelare i ett stål- eller
glasrör med exempelvis 1" diameter och ca 1 m
längd. Röret avslutas i båda ändar av
piezoelek-triska kristaller. En serie av elektriska impulser,
ett tal eller en order, som ankommer utifrån till
rörets ena ända, omformas av den
piezoelek-triska kristallen till mekaniska svängningar —
ultrasonora ljudvågor -— i kvicksilverpelaren. Då
dessa svängningar nå rörets andra ända,
omformas de åter till elektriska impulser, som i sin
tur styra tillförandet av nya impulser från
oscillatorn till kvicksilverröret. På detta sätt kan
man få en följd av impulser att under
obegränsad tid cirkulera i röret. Till följd av de
mekaniska svängningarnas låga
fortplantningshastighet i kvicksilver (1 450 m/s) kan man
magasinera ett stort antal impulser i ett rör av ringa
längd. Om man t.ex. använder impulser av 1 /u.s
längd, åtskilda av lika långa mellanrum, och ett
rör med fortplantningstiden 1 ms (ca 70 cm
långt), kan man bereda plats för 500 impulser,
motsvarande 500 binära eller 150 decimalsiffror.
Det elektrostatiska minnet56-71-73 erinrar om
televisionens ikonoskop. Det magasinerar binära
siffror på skärmen till ett katodstrålerör i form
av positiva och negativa elektriska laddningar.
Man tänker sig exempelvis att uppdela skärmen
hos ett sådant rör i 212 = 4 096 små fält, så
att man kan magasinera 4 096 laddningar eller
Fig. 13. Selective Sequence Electronic Calculator (IBM).
binära siffror. I en serie av 40 dylika rör kan
man då magasinera 4 096 fyrtiosiffriga binära
tal, motsvarande 4 096 trettonsiffriga decimaltal.
Av en rad olika projekt synas för närvarande
RCA:s "selektron" samt den av professor F C
Williams i Manchester utarbetade
konstruktionen vara de mest lovande. Ett lovande arbete
pågår även med det magnetiska minnet5"-70*-*1, som
bygger på samma princip som rundradions
stål-bandsupptagning, i det att siffrorna magasineras
i form av små magnetiserade områden på
roterande trummor, klädda med magnetiskt
material. Slutligen bör även nämnas den av H Alfvén
konstruerade trokotronen7S, ett katodstrålerör,
där strålen under inverkan av ett transversellt
magnetfält rör sig i en trokoidformad bana.
Trokotronen synes kunna tjäna som grundelement
såväl i snabba minnen som i räknekretsar.
Förutom Eniac har endast en
elektronrörs-maskin hittills fullbordats, IBM:s nya Selective
Sequence Electronic Calculator79, vilken invigdes
i New York i januari 1948 (fig. 13). Denna
maskin är en koloss i glas och rostfritt stål, som
innehåller 12 500 elektronrör och 21 000 reläer.
Ett pris av 2 M$ har nämnts.
Matematiska synpunkter
I den moderna siffermaskinen, särskilt
elek-tronrörsmaskinen, ha vi fått ett tekniskt
instrument för utförandet av numeriska beräkningar
med en prestationsförmåga, som man hittills
knappt ens drömt om. Men med detta nya
instrument äro också förknippade en rad problem av
såväl matematisk som teknisk art, vilka måste
lösas, om man skall kunna dra verklig nytta av
detsamma. I fråga om de tekniska problemen
skall här, utöver vad som sagts i det föregående,
endast understrykas vikten av det
problemkomplex, som sammanhänger med en komplicerad
siffermaskins driftsäkerhet. Däremot skola de
matematiska frågeställningarna närmare beröras.
Ett grundläggande logiskt-matematiskt problem
gäller organisationen av maskinens arbete55-5"-6*-76,
däri inberäknat systemet för kodning av tal och
order. En siffermaskin är ingen
"elektronhjärna", som kan tänka. Den utför endast givna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
