Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 5 mars 1949 - Matematikmaskiner, av Stig Ekelöf - Ultrafax, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5 mars 1949
169
45. Carter, G K & Kron, G: A—C network-analyzer study of the
Schrödinger equation, Phys. Rev. 67 (1945) s. 44.
46. Herwald, S W & McCann, G D: Dimensionless analysis of
servomechanisms by electrical analogy, Träns. Amer. Inst. electr.
Engrs 65 (1946) s. 639.
47. HXcg, G & Laurent, T: A machine for the solution of Fourier
series, J. sci. Instrum. 23 (1946) s. 155.
48. Rathsman, B G: Nätmodeller — deras konstruktion och
användning, Tekn. T. 79 (1949) s. 1.
Siffermaskiner, allmänt
49. Babbage, Ch.: Passages from the life of a philosopher,
London 1864.
50. Babbage, H P: Babbage’s calculating engine, London 1889.
51. Archibald, R C: P. G. Scheutz, publicist, author, scientific
mechanician, and Edvard Scheutz, engineer — biography and
biblio-graphy, Math. Tables 2 (1947) s. 238.
52. Archibald, R C: Martin Wiberg, his tables and difference
engine, Math. Tables 2 (1947) s. 371.
53. Hartree, D R: Calculating machines. Recent and prospective
developments, Cambridge 1947.
54. Führer, H: Om moderna elektriska räknemaskiner, Pop. Radio
20 (1948) s. 139, 171.
55. Pérès, J, Brillouin, L & Couffignal, L: Les grandes
machines malhématiques, särtryck ur Ann. Télécom. 1948.
56. Proccedings of a symposium ön large-scale digital calculating
machinery, Ann. Harvard Computation Lab. bd 16, Cambridge
(Mass.) 1948.
57. Wiener, N: Cybemetics, Act. sci. ind. nr 1053, Paris 1948 (på
engelska); även New York 1948.
Relämaskiner
58. Aiken, H H & Hopper, G M: The automatic sequence controlled
calculator, Electr. Engng 65 (1946) s. 384, 449, 522.
59. A manual of operation for the automatic sequence controlled
calculator, Ann. Harvard Computation Lab. bd 1, Cambridge (Mass.) 1946.
60. Lyndon, R C: The Zuse computer, Math. Tables 2 (1947) s. 355.
61. Williams, S B: A relay computer for general application, Bell
Labor. Rec. 25 (1947) s. 49.
62. Alt, FL: A Belt telephone laboratories’ computing machine.
Math. Tables 3 (1948) s. 1, 69.
63. Eckert, W J: The IBM pluggable sequence relay calculator,
Math. Tables 3 (1948) s. 149.
Elektronrörsmaskiner
64. Burks, A W: Super electronic computing machine, Electronic
Industr. juli 1946 s. 62.
65. Ekelöf, S: ENIAC — "elektronhjärnan", Sv.D. nov. 1946.
66. Goldstine, H H & Goldstine, A: The electronic numerical
integrator and computer (ENIAC), Math. Tables 2 (1946) s. 97.
67. Hartree, D R: The Eniac. an electronic computing machine,
Nature 158 (1946) s. 500.
68. Burks, A W, Goldstine, H H & v Neumann, J: Preliminary
discussion of the logical design of an electronic computing
instrument, Rep. Inst. Adv. Study, Princeton (N. J.) 1947; Planning and
coding of problems for an electronic computing instrument, Rep.
Inst. Adv. Study, Princeton (N. J.) 1947.
69. Berkeley, E C: Electronic machinery for handling information,
and its uses in insurance, Träns, actuarial Soc. Amer. 48:1 (1947)
s. 36.
70. Burks, A W: Electronic computing circuits of the Eniac, Proc.
Inst. Radio Engrs 35 (1947) s. 756.
70 a. Coombs, J M: Storage of numbers ön magnetic tape, Proc.
nat. Electronics Conference 3 (1947) s. 201.
71. Haeff, A V: A memory tube, Electronics juli 1947 s. 80.
72. v Neumann, J & Goldstine, H H: Numerical inverting of
matrices of high order, Bull. Amer. math. Soc. 53 (1947) s. 1021.
73. Rajchman, J A: The selectron — a tube for selective
electro-static storage, Math. Tables 2 (1947) s. 359.
74. Sharpless, T K: Design of mercury delay lines, Electronics
nov. 1947 s. 134.
75. Alfvén, H, Lindberg, L, Malmfors, K G, Wallmabk, T &
åström, E: Theory and applications of trochotrons, KTH Handl.
nr 22 1948.
76. Bloch, R M, Campbell, R V D & Ellis, M: The logical design
of the Raytheon computer, Math. Tables 3 (1948) s. 286.
77. Brainerd, J G & Sharpless, T K: The Eniac, Electr. Engng 67
(1948) s. 163.
78. Führer, H: Hur Eniac arbetar, Pop. Radio 20 (1948) s. 101.
79. IBM selective sequence electronic calculator, Int. Business Mach.
Corp. 1948 (broschyr).
80. Page, C H: Digital computer switching circuits, Electronics
sept. 1948 s. 110.
81. West, C F & DeTurk, J E: A digital computer for scientific
applications, Proc. Inst. Radio Engrs 36 (1948) s. 1452.
82. Wilkes, M V & Renwick, W: An ultrasonic memory unit for
the Edsac, Electronic Engng 20 (1948) s. 208.
83. Wilkes, M V: The design of a practical high-speed computing
machine. The EDSAC, Proc. roy. Soc., Lond. 195 Ser. A (1948) s. 274.
Ultrafax kallas ett system för mycket snabb
faksimilöverföring av skrivna eller tryckta meddelanden, vilken har
demonstrerats i USA. Systemet som utgör en avsevärd
förbättring av det äldre system, som nyligen har
demonstrerats i vårt land, är en kombination av normal
faksimilöverföring, television och fotografering med
varmframkallning, fig. 1. Det material som skall överföras fotograferas
först på 35 mm film; varje bild motsvarar en sida i
originalet. Filmen matas fram mellan ett linssystem och en
fotocell med en hastighet av 15 bilder per sekund och
samtidigt avsökes filmen på bredden med 6 300 p/s av ett
avsökarrör, vilket fungerar som ljuskälla. Fotocellens
utström går sedan till modulator och sändare.
Avsökarrörets skärm måste ha en kortare efterlysningstid än vad
fallet är i vanliga televisionsrör, för att inte bilden skall
bli oskarp. Bildupplösningen motsvarar något mer än 1 000
linjer, om man för överföringen kan disponera en
bandbredd av 10 Mp/s. På mottagarsidan styrs ett bildrör av
signalerna från sändarens fotocell och exponerar en 16 mm
film, som också matas fram med 15 bilder per sekund.
Såväl bildröret som avsökarröret arbetar med 27 kV. Efter
exponeringen snabbframkallas filmen antingen till
negativ eller positiv. Den får med en hastighet av 2,4 m/min
löpa igenom ett varmbad med 50°C temperatur; varje bild
kommer att ligga ca 15 s i badet. Efter 25 s torkning är
filmen färdig att användas antingen för projektion eller för
reproduktion enligt något fotografiskt förfarande, t.ex.
offsettryck. Fotograferings- och framkallningsmetoden är
en utveckling av PPPI-systemet ("photografic plan position
indicator"), som fotograferar en radarskärm och tack
vare varmframkallningen ger ett torrt negativ på några
sekunder.
Vid demonstration av ultrafaxen — som ännu inte finns
i kommersiellt utförande — använde man för överföringen
en 7 000 Mp/s televisionslänk och bandbredden var 4 Mp/s;
avståndet var ca 5 km. Överföringshastigheten var då
ca en halv miljon ord i minuten. Då man väntar sig att
man i USA — bl.a. med tanke på färgtelevisionen —
kommer att öka bandbredden för televisionslänkarna till minst
10 Mp/s, skulle man vid ultrafaxöverföring på sådana
länkar komma upp till en hastighet av en miljon ord per
sekund. Ultrafaxen kan utnyttja antingen de normala
televisionskretsarna under icke programtid eller reservkretsar
under sändningstid. Metoden är på grund av sin
utomordentliga snabbhet av stort militärt intresse, men den
väntas även få användning för civila ändamål, t.ex.
överföring av tidningar till närbelägna städer (Electronics jan.
1949).
W S
 |
| Fig. 1. Förenklat schema över ultrafaxsystemet. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
