- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
176

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 5 mars 1949 - Prognos för energibehovet i USA, av Je - SEN-normförslag - TNC: 5. Standard, norm, av J W - Rättelse: Explosionskatastrofen i Ludwigshafen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 fi

TEKNISK TIDSKRIFT

30—40 år. Råoljan väntas få minskad betydelse för
elproduktionen, då framställningskostnaderna ständigt ökas
och då de kända förekomsterna har begränsad storlek.
Däremot finnes kol för åtminstone 3 000 års behov. Här
finnes också flera möjligheter till nedpressning av
kostnaderna. Sålunda utgör nu den genomsnittliga termiska
verkningsgraden i ångkraftanläggningarna 20 %, medan
den i de bästa stationerna är 34 %. Stort svinn i
kolgruvorna gör att man alltmer intresserar sig för förgasning
av kolet i gruvan. Energikällor, som hittills ej utnyttjats,
är skifferolja, vindkraft, solvärme och atomenergi. USA:s
tillgångar på skifferolja är dubbelt så stora som summan
av hittills förbrukad och känd tillgång på råolja.
Vindkraften har provats för elproduktion i halvstor skala men
tills vidare visat sig oekonomisk. Någon lönande metod
för utnyttjande av solvärmen har ännu ej utvecklats.
Atomkraft för elproduktion väntas ej bli ekonomiskt
motiverad förrän om ca 20 år.

Man tror visserligen på en höjning av högsta
överföringsspänningen utöver nuvarande 287 kV, men anser att man
snart når den ekonomiska gränsen. De största
investeringarna inom kraftindustrin ligger i distributionsnäten.
Samtidigt har dessa tilldragit sig det minsta intresset, och det
anses att man där har särskilt mycket att vinna genom
ingenjörsarbete och nya idéer. Kopparförsörjningen
börjar bereda svårigheter och man undersöker olika metoder
att nedbringa den, särskilt användning av andra material,
bättre planering av distributionsnät, höjning av
distributionsspänningen och förbättring av effektfaktorn.

Kraftindustrin klagar över att de studerande i de
tekniska högskolorna nu främst intresserar sig för teleteknik
och radioteknik. Även krafttekniken har många olösta
problem, som kräver många och goda ingenjörer (Electr.
Engng dec. 1948). ]e

SEN-normförslag. Svenska Elektriska Kommissionen har
utarbetat förslag till standardisering av dels
ortsnätstrans-formatorer, dels telesignalanläggningar. Intresserade kan
rekvirera förslagen från Svenska Teknologföreningen.

TNC

5. Standard, norm

De bestämmelser och publikationer, som utgör resultatet
av den svenska industrins samfällda strävan att förbättra
och förbilliga sina produkter, får ibland benämningen
standard (bestämmelser), ibland normer. Ordet standard
har vi fått från engelskan. Dess utländska prägel gör att
det är svårt att böja; verbet standardisera kommer man
lättare till rätta med. Ordet norm kommer närmast från
tyskan, men ursprungligen från latinet; dess böjning
vållar inga svårigheter.

I det allmänna språket förekommer standard i svenskan
i sådana uttryck som levnadsstandard, där det betyder
(hög eller låg) nivå, eller också har ordet den mera
ursprungliga betydelsen: (be)stående, t.ex. i uttryck sådana
som standardverk, standardrätter på restauranger. I typisk
teknisk användning innebär det ett preciserat utförande,
t.ex. standardskodon, där preciseringen kan gälla typ,
material, mått (i viss storleksserie), tillverkningssätt m.m.,
eventuellt även pris. Det kan tilläggas att i engelskan ordet
standard är mera använt och täcker ett större
begreppsområde än hos oss.

Ordet norm betyder i det allmänna språket rättesnöre,
princip, regel, särskilt sådan ragel som är given av
omständigheterna själva, ofta etiskt betonad, t.ex.
levnadsnormer. Inom tekniken innebär ordet oftast en
gränsdragning mellan det lämpliga och det olämpliga. En norm vid
tillverkning av skodon bör vara god hållbarhet, vilket kan
komma till uttryck genom att det bl.a. uppräknas vilka
material som får användas till skons olika delar och vilka

som inte får användas. Detta är givetvis inte
standardisering, precisering, utan endast uteslutning av det olämpliga.

Det kan vara skäl att från dessa utgångspunkter
undersöka de bestämmelser som två av våra
industriorganisationer utfärdar. Svenska Verkstadsindustrins
Standard-central, SMS, sysslar huvudsakligen med standardisering,
främst måttstandardisering, t.ex. av skruvar, axlar, lager,
rör och rörarmatur. Svenska Elektriska Kommissionen,
SEK, skriver framför allt normer, innebärande
gränsdragning uppåt eller nedåt för temperaturstegring, elektrisk och
mekanisk hållfasthet m.m. i elektriska maskiner,
transformatorer, apparater osv. Men båda organisationerna
utfärdar även bestämmelser om kontroll, märkning,
benämningar, beteckningar m.m. som varken är typisk standard
eller typiska normer, men som är nödvändiga komplement
till bådadera. Till råga på allt förekommer ibland också
att SMS fastställer typiska normer och SEK typisk
standard. Detta gör det opraktiskt att strängt skilja mellan
dessa båda uttryck, och TNC tillstyrker att standard,
ävensom standardisera, får användas som
sammanfattningsterm på båda områdena när behov därav finnes.
Huvudorganisationen för det hela bär ju namnet Sveriges
Standardiseringskommission.

Följande definitioner rekommenderas, varvid av logiska
skäl norm nämnes först, och verbet standardisera före
standard.

norm, (grund)regel, "rättesnöre"; inom tekniken:
(allmängiltig) bestämmelse, föreskrift, som i det typiska fallet
innebär en gränsdragning — vanligen endast åt ett håll —
för vad som kan tillåtas med hänsyn till materiell eller
personlig säkerhet, tillräckligt hög varukvalitet e.d.;
användes mest i pluralis, t.ex. "enligt svenska normer",
transformatornormer; jfr standard

normera, fastställa norm (er) för

standardisera, 1 (i inskränkt bemärkelse:) begränsa till
ett antal preciserade fall — ibland ett enda preciserat fall
— som man bör hålla sig till med undvikande av andra
tänkbara fall, särskilt med hänsyn till utbytbarhet (av don
eller detaljer), till möjlighet att massproducera (en vara),
eller att upprepa (en åtgärd) med likvärdiga resultat, t.ex.
måttstandardisering av skruvar, materialstandardisering,
att standardisera tillverknings- och provningsmetoder; 2 (i
vidsträckt bemärkelse:) regelbinda genom att normera,
standardisera (i betydelsen 1) eller på andra liknande sätt
tillrättalägga i fråga om produktion; ordet förekommer i
fallet 2 oftast i formen standardisering, t.ex.
standardiseringsarbete, Sveriges Standardiseringskommission; se
även standard

Anm. Inom standardiseringsväsendet avser man inte att
precisera andra dimensioner eller egenskaper hos varan
än vad som är nödvändigt, och i fråga om de övriga vill
man lämna tillverkaren full frihet.

standard [stan’dard]; ordet användes mest som förled i
sammansättningar och betyder då: som är standardiserad,
eller som har med standardisering att göra, t.ex.
standardskruv, Svenska Verkstadsindustrins Standardcentral;
använt ensamt eller som efterled betyder det inom tekniken
standardiseringsresultat i form av (allmängiltiga)
bestämmelser, beskrivningar, ritningar, t.ex. "enligt svensk
standard", standard för skruvar, skruvstandard; pluralis, som
likaledes heter standard, användes mera sällan

Anm. I det allmänna språket betyder standard i regel
antingen: nivå, t.ex. levnadsstandard dvs. materiell nivå
för livsföring, hantverkets höga standard, eller som
förled: (be) stående, t.ex. standardverk dvs. bokverk av
bestående värde, en standardrätt på alla matställen, våra
standardnöjen. Verbet standardisera förekommer inte i det
allmänna språket annat än bildligt, t.ex. standardiserat
tänkesätt. J W

Rättelse. I notisen "Explosionskatastrofen i
Ludwigshafen" i Tekn. T. 1949 s. 115 har dimetyleters kokpunkt
angivits till 23,7°; det skall vara — 23,7°.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free