- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
178

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 12 mars 1949 - Torvforskningen i Sverige, av Arne Westlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 fi

TEKNISK TIDSKRIFT

övervägas, särskilt 0111 en fortsatt produktion av
maskintorv skall upprätthållas. Pyrolys eller
förgasning av torven i niossdistriktet, varifrån
således endast relativt högvärdiga produkter,
såsom gas under tryck, tjära och koks, behöver
transporteras, bör förbättra det ekonomiska
resultatet. Denna synpunkt har beaktats i de flesta
länder, t.ex. i England19 och särskilt i Ryssland20.

Partiell oxidation av torv är en intressant
förädlingsmöjlighet, som emellertid tillsvidare icke
skall bearbetas10.

Produkter ur torv

Genom fraktionerande förädling av genom
extraktion erhållen torvbitumen kan man
framställa ett hårdvax av god kvalitet5-21. En
försöksanläggning planeras, vars produktion bl.a. skall
möjliggöra en undersökning av marknadens
intresse för produkten. Förberedande försök har
igångsatts för att utreda de tekniska
förutsättningarna i olika delsteg för en kontinuerlig
utformning av extraktionsprocessen.

Försök, som skall belysa torvens egenskaper
som jordförbättringsmedel, kommer att upptas.
Avsikten är att undersöka uttorkning och
luc-kerhet, inverkan på olika gödningsämnen m.m.
hos olika typer av jordar med tillsats av torv.
Torven skall behandlas på olika sätt, t.ex. med
ammoniak, som synes vinna ökad användning
som gödningsämne22. I samband med denna
fråga studeras torvens jonbytande förmåga och
syrabasegenskaper. Undersökningar av
kvalitetsfaktorer hos torvströ pågår. Bl.a. studeras
inverkan av pressning till en betydligt mera
kompakt form än den nu använda.

I Tyskland har byggnadsplattor av torv länge
använts23. Plattornas värme- och ljudisolerande
förmåga är mycket god, men
vattenbeständigheten är hos många produkter icke
tillfredsställande. Hållfastheten är mindre god. Det
forskningsarbete, som här inletts, tar i första hand
sikte på en förbättring av plattornas
egenskaper.

Arbete har insatts på att söka förbättra vissa
detaljer i de nu tillämpade
torvproduktionsmeto-derna, t.ex. torvbriketternas beständighet mot
fukt och utnyttjandet av avfallsfibern från
bri-kettillverkningen. En liknande fråga är
framställning av torvkulor, avsedda att inblandas i
tegelmassa för erhållande av högporöst tegel21.
I detta sammanhang är Klints metod för
framställning av torvkulor av stort intresse2"’.

Flytande och gasformigt bränsle ur torv
Att framställa flytande bränsle direkt ur torv
genom hydrering förblir sannolikt under alla
omständigheter dålig ekonomi på grund av
torvens höga syrehalt10-20. Torvtjära ställer sig i
detta avseende gynnsammare. Mera lockande är
emellertid syntesvägen med förgasning till syn-

tesgas20-27 och syntes enligt Fischer-Tropsch!6-34.
Det finnes åtskilliga argument för att man i
Sverige bör gå in för att få till stånd en
Fischer-Tropsch-anläggning:
råvaror för processen finnas inom landet;
syntetisk olja synes bli en nödvändighet i
framtiden och det bör vara en fördel att komma med
i utvecklingen;

processen kan göras ekonomiskt lönande tack
vare ett visst utfall av högvärdiga kemiska
produkter;

under normala tider kan stenkol ersätta de tills
vidare dyrare inhemska råvarorna torv och ved;

processen har avsevärt förbättrats under de
senaste åren i USA, som bygger ut för en
betydande produktion av syntesolja.
Framställnings-kostnaderna har pressats ned kraftigt;

i händelse av en avspärrning blir vi i stor
utsträckning hänvisade till gengasdrift för
motortrafiken. En Fischer-Tropsch-anläggning kan
via förgasning utnyttja såväl ved som torv och
stenkol, och denna användning av de fasta
bränslena bör innebära en vinst jämfört med
gengasdrift;

det är betydligt lättare att lägga upp ett
beredskapslager av stenkol än av olja;
en syntesoljeanläggning, baserad på torv, skulle
lämna ett bidrag till en positiv justering av
handelsbalansen.

Allmänna frågor

Avsevärt förbättrade metoder för torvtäkt har
framkommit på senare år. Tyvärr använder
större delen av de svenska torvproducenterna
föråldrade metoder. Det största relativa
framsteget på senaste tid synes vara Hjeltes metod
för framställning av maskintorv33. Det föreligger
på detta område ett starkt behov av en grundlig
kostnadsanalys över transportkostnaderna vid
olika transportsätt för torv av olika vattenhalt’0.

Den billigaste torv, som för närvarande
produceras i Sverige är frästorv, som vid mosskanten
kostar ca 10 kr/t 50-procentig produkt.
Effektiva värmevärdet är härvid ca 2 000 kcal/kg.
Möjligheterna för ökad användning av
50-procentig frästorv, t.ex. genom förbränning och
kr af t gener er ing5’38 eller genom framställning
av ett transportdugligt bränsle39 skall utredas.

Det synes angeläget, att man i Sverige i större
utsträckning än hittills tar hänsyn till
möjligheterna att på ett ekonomiskt fördelaktigt
sätt kombinera torvbränsleproduktion med
större värmeförbrukande industrier, t.ex.
ångkraftverk"41 och stålverk. Torven har en stor
potentiell betydelse för den svenska järnproduktionen,
speciellt som torvkoksen är väl lämpad för
metallurgiska ändamål5’42. Torv och malm
förekommer jämsides i Småland (malmen bl.a. som
myrmalm), i Bergslagen och i synnerhet i övre
Norrland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free