- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
215

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 19 mars 1949 - Helikoptern, av Jan Bäckström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 mars 1949

215

Helikoptern

Civilingenjör jan Bäckström, Norrköping

Inom den huvudgrupp av luftfartyg, som
benämnes aerodyner, alstras lyftkraften av den
luftströmning, som uppkommer kring bärplanen
då dessa rör sig genom luften. Den ojämförligt
vanligast förekommande aerodynen — det
konventionella flygplanet — har fasta bärytor, som
drives framåt med hjälp av en kraftkälla
bestående av en motor och propeller eller ett
reaktionsaggregat, medan de mindre vanliga
rotor-planen har bärytor, som roterar i förhållande till
kroppen, varigenom lyftkraften uppkommer. Av
rotorplan finnes två huvudtyper, gyroplan och
helikoptrar.

Den uppfattningen att gyroplan och helikoptrar
fungerar på principiellt samma sätt synes vara
rätt utbredd, trots att det är en väsentlig
skillnad. Visserligen har både gyroplanet och
helikoptern en rotor ovan kroppen med vertikal
rota-rotationsaxel, som utgör lyftkraftsalstrande
organ men medan gyroplanets rotor roterar fritt
och drives av de aerodynamiska krafter, som
uppkommer vid luftfartygets rörelse i
förhållande till den omgivande luften, drives
helikopterns rotor av en motoranläggning. Det
vanligaste gyroplanet —- autogiron — har en motor
och propeller, som driver planet framåt så som
ett konventionellt flygplan och en rotor, som
driven av luftströmningen alstrar lyftkraft,
medan helikoptern endast har en motordriven rotor
för erhållande av både lyftkraft och
horisontalhastighet. Om motorn i en helikopter bringas att
stanna frikopplas rotorn och fortsätter
rotationen fritt, autorotation. Härvid fungerar
helikoptern som en autogiro och det är med hjälp härav
som en helikopter kan nödlandas fullt
betryggande om motorstopp skulle inträffa under
flygning.

Hur flyger helikoptern?

Av hittills konstruerade helikoptrar har de
flesta en huvudrotor med vertikal rotationsaxel.
För att häva det härvid uppkommande
reaktionsmomentet, som strävar att vrida flygkroppen i
motsatt rotationsriktning finnes jämte
huvud-rotorn en hjälprotor i allmänhet placerad i
stjärten och med horisontell rotationsaxel. Vid den
fortsatta redogörelsen för hur en helikopter
flyger utgår vi ifrån att den är försedd med en
tvåbladig huvudrotor och en likaså tvåbladig

629.135.423

stjärtrotor. En dylik helikopter manövreras med
fyra manöverorgan, dvs. en styrspak, en
stig-spak, ett gasreglage och fotpedaler.

Med styrspaken 14, fig. 1, som är utförd på
samma sätt som för ett konventionellt flygplan,
kontrolleras helikopterns rörelse omkring
längdaxeln och tväraxeln och i samband härmed
förflyttningsriktning och hastighet i
horisontalplanet. Vid en av föraren utförd förändring av
styrspakens läge överföres rörelsen med stötstänger
och hävarmar till huvudrotorns bladinfästningar,
där en ändring av bladens anfallsvinkel sker på
sådant sätt att det ena bladets anfallsvinkel
minskar medan det andra bladets ökar. Härvid
uppkommer en förändring i storlek och riktning
hos de aerodynamiska krafter, som påverkar
bladen på sådant sätt, att rotordisken tippar i
samma riktning som styrspaken föres. Om vi
utgår från att helikoptern flyger under stillastå-

Fitj. 1. Helikopterns manöverorgan; 1 handskfack, 2
startknapp, 3 hållare för kompassens devieringstabell, 4
kompass, 5 magnetströmbrijtare, 6 batteriströmbrytare, 7
manöverrattar och skalor för radioanläggning, 8 högtalare,
9 hastighetsmätare, 10 höjdmätare, 11 cylindertermometer,
12 amperemeter, 13 mikrofonomkopplare, 14 styrspak,
15 justerbar friktionsanordning för styrspak, 16 fot
pedaler för manövrering av stjärtrotorn, 17 strömbrytare för
instrumentbelysning, 18 strömbrytare för radioanläggning,
19 blandningsreglage, 20 vridbart gasreglage, 21 stigspak
(manövtering av rotorbladens stigvinkel), 22 bränslekran,
23 väljarkontakt för oljetermometer, 24 reglage för
för-gasareförvärmning, 25 strömbrytare för positionslampor,
26 bränslemätare, 27 kombinerad oljetermometer, olje- och
bränslemanometer, 28 ingasmanometer, 29 kombinerad
varvräknare för motor och rotor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free