Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 26 mars 1949 - Vibrationsstörningar i laboratorier, av Villem Koern - Pall av wellpapp, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 mars 1949
233
hallen. Vibrationerna mättes i olika rum, såväl i nedre
som i övre våningen och i varje rum dels på
fönsterbänken för att utröna ytterväggens svängningar, dels mitt
på golvet. Mätningen visade, att vibrationerna dämpades
så fort, att de översteg grundstörningarna en normal
arbetsdag endast i några rum.
Störande maskiner
Följande maskiner kan tänkas vara så
vibrationsalstran-de, att de ev. kan störa mätningar: maskiner i
experimenthallen, i provberedningen (rum 282) och i verkstaden (rum
224), fläktar samt hissmaskineri (på vinden).
Inverkan av experimenthallens maskiner mättes i
bottenvåningen i mittavdelningens korridor på golvet (på
provberedningsrummets 282 tröskel), dvs. ca 30 m från
maskinerna. Resultaten för de största störningssändarna
var
Amplitud Hastighet
fi 10"3 cm/s
Valskvarn: tomgång .................. 0,08 30
belastad ................... 0,10 38
Kross (tugg): tomgång ................ 0,02 5
belastad ................ 0,03 10
Kollergång: tomgång .................. 0,03 5
belastad .................. 0,04 12
Sikt ................................. 0,02 2
Grundstörningar ...................... 0,01 2
Härav framgår att ingen av dessa maskiner kan verka
störande i forsknings- eller driftflygeln (jfr fig. 3).
Provberedningsmaskinernas (rum 282) inverkan mättes i
närmaste forskningslaboratorium (rum 262) på
innerväggen i riktning ut i rummet (ogynnsammaste riktning), dvs.
på 12—20 m avstånd. Resultatet blev:
Amplitud Hastighet
/i 10"3 cm/s
Stenklippning ........................ 0,10 45
Kross (tugg): belastad ................ 0,07 23
Handkrossning ....................... 0,06 15
Stensåg .............................. 0,05 13
Spindelkvarn ......................... 0,04 8
Siktmaskiner ......................... 0,03 8
Vibrationsdämpande anordningar är använda endast vid
siktmaskinerna (uppställda på 40 mm glasullsmattor) och
vid stensågen, vars grundplatta (1 100 X 1 200) vilar på
20 mm gummiplattor. Härav framgår vidare, att de fyra
första apparaterna bör vibrationsdämpas. Handkrossning
torde vara jämförlig med inverkan av en hastigt stängd
dörr och liknande alltid förekommande störningar. Ett
annat exempel på en störningssändare av samma
storleksordning var en i väggen fastsatt 100 W omrörarmotor.
Maskinerna i verkstaden (rum 224) är så bra
utbalan-serade, att inga märkbara störningar tränger in i
laboratorierna. Endast den vid tidigare försök som vibrator
använda Pullmax-saxen (vikt 800 kg) var mycket störande,
men efter det den isolerats från golvet med 15 mm ma-
Tabell 2. Vibrationernas spridning
Avstånd Amplitud p.
Hastighet 10"3 cm/s
m längs tvärs vertikalt längs tvärs vertikalt
0 ____ 1,75 0,85 5,00 480 500 2 000
5 0,20 0,65 0,50 100 130 275
10 0,13 0,15 0,24 140 130 200
15 ____ 0,07 0,13 0,15 50 50 48
20 ____ 0,06 0,04 0,08 15 15 33
25 ____ 0,03 0,03 0,06 9 7 20
30 ____ 0,04 0,02 0,03 9 4 9
Grundstör-
ning:
min. . . . 0,01 0,01 0,02 3 2 4
max. . . . 0,08 0,09 0,17 14 14 32
Avstånd från siöminqshällan
Fig. 3. Vibrationsdämpning i en tvåvånings
laboratoriebyggnad av tegel.
skinfilt och 50 mm trä, kan man också bortse från den
som störningskälla.
Utsugnings- och friskluftfläktarna kan tänkas förorsaka
störningar, då deras placering på vinden ur
vibrationssynpunkt är olämplig. Alla fläktarna är emellertid
uppställda på 150 mm tjocka betongplattor på 15 mm
gummifötter. Insugnings- och utblåsningskanalerna (utom vid två
friskluftsfläktar) är anslutna med ca 20 cm långa blyrör.
Dessa skall främst verka ljudisolerande, men de förhindrar
också spridning av mekaniska (lågfrekventa) vibrationer.
Vibrationerna från friskluftsfläktarna kontrollerades i
övre våningen i rum 361 och i bottenvåningen i rum 262.
I båda fallen låg störningarna under grundstörningarna.
Man finner i litteraturen (BjüBNSTÅHL: The New
Labo-ratory of Physical Chemistry at Upsala University, Lund
1934, s. 29) antydningar, att hissmaskineriet borde ur
vibrationssynpunkt förläggas i källaren. Mätningarna på
samma ställen som i föregående fall visade, att när hissen
var i gång, kunde inga störningar iakttas, dvs. de befann
sig inom gränsen för grundstörningarna, men varje gång
hissen stannade, gav den en kort vibrationsstöt med
amplituden 0,08—0,10 ,« och hastigheten 18—20 10"3cm/s. Denna
stöt förorsakas av hisskorgen och överföres via hisslinan
och brytskivan på vinden till byggnaden, oberoende av var
själva motorn befinner sig. Det är sålunda i och för sig
av underordnad betydelse, var hissmotorn är placerad.
Pall av wellpapp. För att minska kostnaderna vid
hanterande av gods har en firma i New York tillsammans
med ett rederi utprovat en pall, på vilken lådtravar kan
tas med gaffeltruck eller i mycket enkla stroppar vid
lastning ombord på fartyg. Pallen består av en 100 X 120
cm wellpapp skiva, försedd med nio fötter av hoprullade
wellpappremsor ställda på kant och fastsatta vid skivan
med ett specialklister. Hela denna anordning väger blott
2,7 kg (mot ca 45 kg för en träpall), och på den travade
man 64 kartonger i åtta horisontel]a lager tillsammans
vägande ca 900 kg. Det översta lagret sammanhölls med
ett horisontellt band, och detta visade sig tillräckligt för
att hela traven skulle kunna hanteras utan svårighet vid
lastning och lossning. Att pallen håller beror på lastens
fördelning och bandet kring det översta kartonglagret.
Man kan även binda traven med två vertikala bandslingor.
En stor fördel med dessa pallar är, att de på grund av
sitt låga pris kan följa med godset och icke behöver
återsändas (Glass Packer nov. 1948). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
