Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 26 mars 1949 - Anmälan: Svenska Flottledsförbundets årsbok 22, av Petrus Silfverbrand - Anmälan: Studier rörande råbetongens egenskaper, av Bo Carlstedt - Anmälan: Värme- och sanitetsteknik, av Per Norbäck - Anmälan: Byggnadsekonomi, av Bernt Schubert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 mars 1949
241
Svenska Flottledsförbundets årsbok 22. Stockholm
1948. 152 s., 96 fig. 13 kr.
Inom flottningsväsendet pågår ett livligt
rationaliserings-och anpassningsarbete. Våra större vattendrag blir alltmer
utbyggda för tillvaratagande av den för vårt land så
värdefulla vattenkraften, och flottningen måste ordnas med
hänsyn härtill. Delta kan ej göras schablonmässigt utan
varje flottled, varje strömfall kräver sina egna
anordningar. Jämförbara platser kan likväl få god ledning från
vunna erfarenheter vid redan ordnade.
Frågan om flottning och vattenkraft har åtskilliga gånger
belysts i föredrag och uppsatser i flottarnas årsböcker
samt tidigare i Flottningstidskrift (1912—1921). I
föreliggande årsbok redogör T Nilsson för de erfarenheter, som
gjorts vid av Vattenfallstyrelsen utförda kraftbyggnader i
Indalsälven, Luleälven samt Ängermanälven. Styrelsen har
sedan 1945 ett stort, permanent
vattenbyggnadslaboratorium i Älvkarleby, där modellförsök göres, särskilt
beträffande flottningsförhållanden.
Av Sveriges utbyggnadsvärdiga vattenkraft om 40 000
MkWh har redan utbyggts ungefär en tredjedel, i början
mest i södra ocli mellersta landsdelen men de senaste
20 åren i Norrland med dess stora kraftresurser, och
arbetet pågår i stegrat tempo. Många problem för flottningen
föreligger härvid. Indalsälven är i en nära framtid ett
nästan trappformat vattendrag med i huvudsak reglerade
sjöar, och flottningen blir genomgående förändrad. II
Bucht har i sin uppsats sökt teoretiskt klarlägga
vattenkraftsbyggnadernas inverkan på flottningsarbetct. Han
frångår den hittills mest använda, mindre tillförlitliga
metoden att från fall till fall under pågående flottning
bedöma, vilka åtgärder och arbetsinsatser, som skulle ha varit
erforderliga, om vatlenreglering ej genomförts. I stället
vill ban uppsöka de faktorer, som utöva ett dominerande
inflytande på flottningsarbetet. Han har därvid som en
viktig faktor medtagit den i flottlederna pågående
rationaliseringen. Som ett diskussionsuppslag är Buchts metod
värdefull. En dylik diskussion ingår i årsboken i form av
uttalanden vid årsmötet samt i senare insända skriftliga inlägg.
En betydelsefull fråga behandlas, gällande förhållandena
i Finland, av Arvi Oksala i en uppsats om
flottningsför-eningarna ocli skogsägarna. Denna fråga är högaktuell
även i vårt land och är under kominittéutredning. Ett
annat finskt bidrag utgöres av O T Koskinens utredning
över flottarnas äganderättsliga ställning i
sjunkvirkes-frågan. Från Norge kommer en beskrivning av
Halden-kanalen, en 75 km lång vattenväg genom sjöarna
Roden-sjö m.fl. till Femsjön och till Tisdedals järnvägsstation på
mellanriksbanan nära Halden. Kanalen utnyttjas såväl av
fartyg som för flottning i mosor. Rationaliseringsåtgärder
har vidtagits och beskrives.
Sedan lång tid har nedbringandet av det ökande antalet
flottningsmärken varit önskvärt med hänsyn till det
vidlyftiga sorteringsarbetet. Från 1947 har samsortering ägt
rum i Klarälven, och erfarenheter härifrån framlägges av
Paul Lundén. För skogsägarna har frågan om
flottnings-taxorna stor betydelse. Sven Boberg påvisar i sin uppsats
nu rådande olikheter i fördelningen av kostnaderna för
egentliga flottningen i de särskilda flottledssystemen. Han
efterlyser ett frivilligt samarbete mellan
flottningsförening-arna för bättre enhetlighet.
I övrigt förekommer i årsboken uppsatser av intresse över
maskinell barkning av massaved, utrustning vid
bogserbåtar, dammluckor, anordningar vid virkets utvältning samt
redovisning m.m. Publikationen visar, att årsboken håller
den goda standard den ständigt haft. Petrus Silfverbrand
Studier rörande råbetongens egenskaper, av Erik
Forslind och Sven G Bergström, Cement- & Betonginst.
Medd. nr 12, Stockholm 1948. 34 s., 21 fig. 3,50 kr.
Meddelandet innehåller två inledningsanföranden vid ett
kolokvium, anordnat vid institutet den 29 april 1948 jämte
två diskussionsinlägg av V Bährner och P Hallström.
Studier av betongens framställning ocli de lagar, som
härvid bestämmer den slutliga hårdnade betongens
egenskaper, har varit starkt försummade vid sidan av den
omsorg, soin ägnats åt den färdiga betongens egenskaper
samt dimensionering och statisk behandling av
betong-konstruktioner. Det är därför glädjande, att Cement- och
Betonginstitutet nu har tagit initiativet till ett närmare
klarläggande av råbetongens egenskaper, så att det med
tiden kanske kan bli möjligt att härur dra bestämda
slutsatser om egenskaperna hos den hårdnade slutprodukten.
Det första hindret på vägen till detta mål är, att det
saknas en generell metod att tillfredsställande bestämma
råbetongens egenskaper. För att belysa detta problem liar
vid institutet påbörjats en undersökning av några äldre
och nyare metoder att mäta råbetongens "konsistens". I
den första delen av meddelandet behandlar Forslind den
teoretiska sidan av frågan med några föreställningar och
definitioner av vätskors egenskaper, strukturviskositet hos
kolloidala system, cementpastans, cementbrukets och
betongens viskositet samt konsistensbegreppet. I den senare
delen av meddelandet redogör Bergström dels för två
olika apparater för mätning av råbetongens viskositet
(fluiditets- och mobilitetsmälare) och dels för resultat av
mätningar på olika sammansatt betong och cementpasta
med fluiditets-, mobilitets- och vebemätare samt sättkon.
Resultaten med de olika mätmetoderna har jämförts och
analyserats. lio Carlstedt
Värme- och sanitetsteknik, 4:e uppl., av K J A Albihn.
Norstedt, Stockholm 1947. 288 s., 215 fig. 9,50 kr.
Föreliggande bok är avsedd för läsare utan förkunskaper
inom branschen och behandlar värmeteknik,
ventilationsanordningar, beräkningar, varmvattenanläggningar,
vattenledningar, avloppsledningar samt gasverk och gasledningar.
Behovet av en bok som denna, som till ett billigt pris
och inom en begränsad volym på ett elementärt sätt
behandlar det viktigaste inom branschen, är verkligen stort,
men frågan är, om boken trots flera omarbetningar och
moderniseringar verkligen lämpar sig för denna uppgift.
Åtskilliga av dess facktermer och uttryckssätt är alldeles
förlegade och förekommer inte alls nuförtiden (t.ex.
ventilatorer i stället för fläktar); detsamma gäller en hcl del
av själva texten. Dispositionen av materialet är ofta
synnerligen bristfällig. I kapitlet "Luftväxlingens syftemål"
saknas t.ex. helt och hållet det som rubriken syftar på,
nämligen ventilationsbehovets orsaker; däremot behandlas
tryckförhållanden i ett slutet rum samt naturlig ventilation.
Per Norbäck
Byggnadsekonomi, av ole gutenberg. Publ. 7 Stat.
tekn. Forskn.-Anst. Söderströms, Helsingfors 1948. 270 s.,
99 fig. 650 mk.
Byggnadsekonomi, eller som det rättare borde kallas,
husbyggnadsekonomi, är ett ämne, som har tilldragit sig
allt större intresse under de senaste åren. Det är inte bara
fackmännen, som allt mera börjat sysselsätta sig med de
ekonomiska aspekterna på byggandets problem, utan även
de styrande i samhället har efter kriget visat ett ökat
intresse för detta område. Detta beror naturligtvis på att vi
lever under knapphetens kalla stjärna även på
byggnads-produktionens område. Den svenskspråkiga litteraturen på
området har nu utökats med detta verk, vars förf. som
chef för finska statens byggnadsekonomiska
forskningslaboratorium haft tillfälle att grundligt studera de
ekonomiska problem, som är förknippade med byggandet.
Hans bok grundar sig på olikartade utredningar,
föreläsningar och tidskriftsartiklar. På grund av dels dessa
heterogena källor och dels den omständigheten alt åtskilliga
problem på detta område ännu ej blivit undersökta, vill
förf. ej göra anspråk på att framlägga ett verk med
enhetligt bearbetat och uttömmande material. Han anser det
dock berättigat att trots dessa brister sammanställa den
nuvarande byggnadsekonomiska forskningens resultat för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
